SOMMARENS SISTA GLASS

Eller?! Idag var det en strålande dag här i Nynäshamn, så jag tog mig ner till hamnen och innhandlade ännu en glass, vet inte vilken i ordningen, men många glassar blev det den här sommaren. Sommaren är definitivt slut, men en förhoppning om en brittsommar har jag. Så kanske att det ändå slinker ner ännu en till mjukglass.

FRUKTAN OCH UTMANINGAR

Om jag lastar över mina bekymmer på framtiden, kan den inte utvecklas. Jag är fylld med tillförsikt, inte inför att jag ska lyckas med världsliga ting, utan därför att även om det går illa för mig ska jag ändå tycka att livet är bra och värt att leva. Därför har jag den här regeln att tillämpa vid varje beslut jag ska fatta i framtiden. Jag ska plocka fram alla argument och se vilka som hör ihop med fruktan och vilka som hör ihop med utmaningar. Sedan ska jag fatta det beslut som har det största antalet konstruktiva skäl på sin sida. Jag tror att det måste vara något likande som får maskrosen att tränga igenom assfalten.

SOMMARENS SISTA SÅNG!

Så då var det slut på det roliga för den här gången. Vaknade halv åtta i morse av ett störtregn på åttonde våningen i Karihaugen. Tassade ut ur det lyxiga sovrum som jag alltid blir tilldelad när jag är hos mina goda vänner Mona och Kjell. Snacka om gästfrihet, de överlåter dubbelsängen till mig! Kjell hade för länge sedan begett sig på jobb och Mona satt i soffan med ögonen riktade in i sin PC. Efter ettan loggade jag också in och hällde upp en mugg kaffe. Satt och kollade hur det stod till i världen och i min direkta närhet på nätet innan det var dags för en skön dusch i mitt värdfolks supertjusiga duschrum, soft musik tonade fram när man tänder lyset. Sedan blev det hotellfrukost som vanligt på åttonde våningen.

Strax före elva skjutsade Mona mig det lite dryga fyra milen upp till Gardermoen i störtregn, vindrutetorkarna gick på maxhastighet. X antal timmar senare, anländer minoriteten gunsan sitt mångkulturella och parabolantenntäta bostadsområde. Skönt att vara hemma igen, men samtidigt vemodigt att det är slut på den här härliga musiksommaren.

VISIT I NABOLAND

Klantskallen är på visit i noboland, lördag till måndag! Varför klantskalle? Jo jag har glömt kabeln, kamera-PC! Reste till Gardermoen tidigt lördag morgon och blev hämtad av mina kära Mona och Kjell Andresen.

På eftermiddagen reste vi till Björkelangen där vi mötte upp paret Bredesen och käkade middag. Därefter begav vi oss till Idrottsplatsen där kvällen konsert skulle gå av stapeln. Konserten skulle börja 19.30, insläpp 18.30, så som de hängivna fans vi är. så stod vi (några fann upp en liten bänk att sitta på)och väntade i två timmar utomhus, men som tur under ett skärmtak för det regnade som vanligt.

Peter, Rickard Nilsson på klaviatur och Ricard Nettermalm på trummor och inte att förglömma Charlotte Centervall, Frida Öhrn och Linda Ström från Cookies N Beans spelade upp sitt sista gig för den här härliga sommarturnén. En härlig konsert med massor av energi, eftertanke och hjärtlighet, men samtidigt vemodigt att det var slut.

Dessa sex fantastiska musiker i Adams & Eves, har förgyllt sommaren för tusentals människor runt om i Sverige och även här i Norge.

Jag hoppas att de älskade det här lika mycket som vi, så att vi får ett återseende. Nu sitter jag i skrivandes stund, mätt och belåten efter en superb plankstek på restaurang "Roma" på Lörenskog, hemma i TV-soffan med Mona och Kjell. I morgon går färden hemöver igen med norwegian för vilken gång i räkningen har jag glömt. Tänk vilka dörrar som öppnats för mig tack vare Peter. :))) Klantskallen ska fixa med lite foton när jag kommer hem och lägga in i efterskott: Tjingeling

SING-ALONG

Har liksom kommit av mig i skrivandet, om det har med surströmmingen att göra eller vad, ingen aning. I bland kan det blir kortslutning i huvudet och då blir det även torka där inne. Trots allt har det varit några händelserika dagar och jag har planlagt ytterligare trevligheter här i höst. Två konserter den 14 och 15 oktober med Peter den store i Göteborg ligger nu in box, biljetter, flyg och hotell JIIIPPPPIIIIIII!!! :)).Före det så blir det "The Cavern Beatles på Berwaldhallen den 5 oktober, Men nu närmast, så är det SING-ALONG på Konserthuset i Stockholm i kväll Med Peter och Marianne Mörck. Direktsänds på ett flertal biografer och folketshus runt om i landet. Med anledning av det så har jag besök av en vän från Råneå, Camilla Matinlassi. Tillsammans ska hon, systrarna och jag sjunga musikalpärlor med Peter och Marianne, snurrigt, galet men superkul. På lördag, om gudarna vill, så beger jag mig till vårt vacker naboland för ännu en kväll med "Adams & Eves", som därmed är deras sista föreställning av den här sommarturnén. Det är som jag brukar säga, PETER JÖBACK är beroendeframkallande, men jag söker inget bot mot det, för gud vad jag mår bra av honom! Sist men inte minns i skrivandets stund så blir det även "The show of Christmas" den 2 december på Globen och gissa vem som är en av artisterna, hi hi hi, Just det Peter! Tycker om!

ÄNTLIGEN!!! :)

Så har jag då äntligen ätit årets första surströmming! Googlade lite på den här läckra rätten, här serveras lite av fakta, synd att inte det finns webb-doft.

Jäsning av livsmedel är en mycket gammal konserveringsmetod som funnits i årtusenden. Man tror att surströmming är en rätt med mycket gamla anor, men att konserveringsmetoden i Sverige först blev vanlig under 1500-talet då saltbrist uppstod på grund av kung Gustav Vasas krigföring. Man saltade då in strömmingen med mindre salt än vanligt. Om detta förfarande berodde på kännedom om syrad fisk sedan tidigare eller om upptäckten av konserveringseffekten var en slump är omdiskuterat. Konserveringsmetoden med den långa hållbarheten är en förklaring till att surströmmingen tillsammans med ärtsoppan blev klassisk mat inom det militära.[2] Fet fisk som lax, öring mört, karp, röding, haj och rocka, är andra exempel på fisk som runt om i världen har konserverats, eller lokalt fortfarande konserveras på detta sätt. Det som idag kallas gravlax var nog ursprungligen en mer surströmmingsliknande rätt. I Norge kallas fisk som konserverats genom fermentering rakfisk (från fornnordiskans rakr – blöt) och i norska källor förekommer denna benämning så tidigt som 1348. På grund av att surströmming idag innehåller högre halter av dioxiner och PCB än de tillåtna gränsvärdena för fisk inom EU har Sverige haft undantag från dessa regler. Undantaget gällde 2002 till 2011, men en ansökan om förlängning av undantaget är framfört till EU.[3] Produktion och försäljning [redigera]Surströmmingstillverkningen har sitt centrum kring Höga kusten, men surströmming tillverkas längs hela Norrlandskusten från Utvalnäs i söder till Kalix i norr, ofta i små familjeföretag i fiskelägen. Den säljs och konsumeras dock i hela landet. Surströmming saluförs traditionellt sett inte förrän surströmmingspremiären, som äger rum den tredje torsdagen i augusti. Fram till år 1998 var surströmmingspremiären lagstadgad för att myndigheterna ville försäkra sig om att den saluförda fisken verkligen var tillräckligt mogen. I dag upprätthålls dock traditionen av surströmmingstillverkarna på egen hand. Konsumtion [redigera] En surströmmingsklämma.Surströmming luktar mycket kraftigt och smaken är salt. Ett sätt att äta surströmming är i en så kallad klämma.

En klämma kan göras av två lika stora smörade bitar av den hårt tunnbröd med skivad eller mosad mandelpotatis) som kokats med skalet på och finfördelad surströmming emellan som "kläms ihop" till en slags stor dubbelmacka som äts med händerna. En klämma kan också göras av mjukt tunnbröd, också kallas då ibland för stut, där ingredienserna rullas ihop i brödet. Andra tillbehör som blivit vanliga på senare tid, i synnerhet i de södra delarna av Sverige, är rå, eller smörfräst gul lök eller rå röd lök, messmör, gräddfil och ibland kan även tomat och dill förekomma. Vanliga drycker till surströmming är öl och snaps, men även must, svagdricka eller mjölk. Eftersom syrorna som ger surströmmingen dess lukt är fettlösliga, kommer fettrika livsmedel, exempelvis smör, som kommer i kontakt med lukten, att ta smak.

VA! REGNAR DET?

Vilken fredakväll, höst, regn och lite mysigt faktiskt! Jag har tänt några värmeljus och sitter under en filt i tv-soffan, regnet smattrar mot fönsterbläcket och vinden sliter i husknutarna. Paradiset? nä det är titteln på en Svensk triller som har just börjat. Helena Bergström som Annika Bengtzon, jag har antingen sett, eller läst den, märker jag nu. Håller på till klockan 01.00, får se hur länge jag orkar se.

STORSTÄDNING

Nu mår den lite bättre, PC:n alltså! Ove ringde till doktorn, PC doktorn alltså. Vilken tur att Martin tog vägarna förbi hit tillsammans med Ove! Efter knappt en halvtimma, så hade han skruvat upp och dammsugit inne i min gamla trotjänare och tänk, nu är den alldeles tyst åtminstone. Martin har inte dömt ut den heller, utan tycker att den visst går att fixa till. Nu är vi ganska glada igen! :) Tusen tack för hjälpen, Ove och Martin!

KULTURFESTIVAL

Jag blir nog tvungen att lägga den här gamla PC:n åt sidan snart. Gårdagens inlägg har jag tyvärr blivit tvungen att deleta. Den här gamla trotjänaren orkar inte med en stor Youtube fil längre. Suck, ledsen, :(! Klappa den på kinden, försiktigt, försiktigt, såja såja! Men än hinner jag väl skriva och berätta om tisdagen och kvällen på Gustav Adolfs Torg och all den otroliga spel och sångarglädjen som jag fick uppleva där. Jag tog ett beslut att resa redan klocka 14.10 med pendeln in till centralstationen i Stockholm. Jag hade bestämt att möta upp en för mig helt främmande man där, som skulle vidare med ett tåg. Vi hade aldrig träffats tidigare, bara på facebook och därför var det ett intressant och spännande möte. Vi hann tala en liten stund, sedan vinkade vi hejdå och på återseende. Det var ett fint möte med en hjärtlig och varm man! Nej, nej och åter nej! Det var inget sådan "möte", näädå, bara helt vänskapligt och vänner emellan. Så kan man göra och ha det! Efter det promenerade jag i stilla lunk till Gustav Adolfs Torg där jag tänkte tillbringa resten av dagen och kvällen. Där var det full färd med soundcheck med Martha Reeves & The Vandellas, solen sken och det kändes förhoppningsfullt inför resten av kvällen. Strosande omkring lite planlöst runt Kungsträdgården m m, sedan bjöd jag mig själv på en god öl på den tillfälliga uteserveringen vid GAT i väntan på ännu ett möte, men den här gången fina Camilla R som delar mitt musik och idol intresse.

Om det mot förmodan har missats av någon, så är det PETER JÖBACK!

Han och Cookies´n´Beans skulle ju uppträda 21.45-23.00, den som väntar på något gott väntar aldrig för länge. Peter var ju på Allsången på Skansen först och avslutade den här sesongen med bravur tillsammans med Björn Skifs och Loa Falkman och naturligtvis Måns Zelmerlöw. Peter premiärsjöng även en låt ur sitt kommande album som kommer ut i oktober. " La Vie - L'amour - la Mort " Peter sjöng "Precis som vanligt" en översättning av orginalversionen av My way, som egentligen är Fransk och sjöngs av Claude Francois, dvs den mannen som sjönk Comme d'habitude som blev My way. Men herre min tid vilket långt inlägg det här blev, men när man ska beskriva något så ljuvligt som konserter och härliga möten, ja då kan man hålla på hur lääännngeeeeeeee som helst. Måste tillägga, gud va jag längtar till den nya plattan.

NÄRKONTAKT!

Det funkar, kanske allför bra! I morse skulle jag ta ett beslut om jag skulle hänga med till Grön Lund och åka karusell. Eftersom jag nu hade varit ute på tur till Trosa i ett dygn, med allt vad det innebär så behövde jag verkligen känna hur kroppen reagerade när jag lämnade sängen. Där, just då, kunde jag inte bestämma mig. Jag ville åka karusell och umgås, men visste inte om jag skull orka. Då sa jag högt till Erik, "nä nu får du ge mig ett tecken så jag vet hur jag ska göra". Jag hann knappt uttala det, det vred om i magen och jag fick ila till toa. Det besöket avgjorde resten av dagen och sedan har jag varit i det närmaste utslagen, bara legat i soffan och sovit till och från. Tack för vinken Erik, hoppas att jag känner mig piggare i morgon! Nu släcker jag för idag!

ETT DYGN I TROSA

Vilken pittoresk liten hamnstad Trosa är! Trosa är en liten, kompakt och promenadvänlig stad. En vandring genom staden tar dig obevekligt förbi en rad fantastiska matställen. Trosa Stadshotell, Bomans, Fyrens Restaurang, Fina Fisken, Trosa Sjökrog och Antons Krog ligger alla och väntar på dig i stadskärnan och runt hamnen. En vandring runt hamnen och efter Trosaån är ett annat måste – titta på alla båtar, titta in i alla småbutiker, ta en glass i solen vid hamnen. Njutning för både kropp och själ!

Jag har varit där i ett dygn tillsammans med Pia, Ove och lilla, nä stora Elin menar jag ju. Ja Elin är ju Oves lilla, nääääj, stora barnbarn från norrland. Elin är på en snabbvisit några dagar och därför passade vi på att se oss omkring lite. Vi hade bokat ett familjerum på vandrarhemmet Snipan, det var riktigt bra och himla centralt beläget precis nere vig kanalen. Med gemensamma krafter, så tillredde vi en jättegod grillmiddag i gårkväll. Men före det så villade Pia och jag bort oss när vi hade varit till en sepciell affär för att handla lite gott att dricka och blev tvungna att ringa efter Ove som med säker hand återbördade oss "hem" igen. Visst är det märkligt att vi alltid säger hem var vi än är och har ställt in vårt bagage!

Idag tog Pia och jag en lugn och skön morgonpromenad utefter den vackra kanalen ett bra stycke och sedan ner tillbaka fast på motsatta sidan.

Solen var redan varm och skön, så vi bestämde oss för att packa ihop och checka ut och sedan begav vi oss ut till badstranden där vi stannade till klockan fyra ungefär och det var hög tid att börja rulla hemåt till Nynäshamn igen. Den här året har jag bott på tre olika vandrarhem hittills och det här kom på andra plats i standard. Hinner nog inte med något fler det här året, fast man vet aldrig föresten! SOMMARENS SISTA badsäSÅNG!

FISKEBRYGGAN

Idag var jag ombord på galeasen m/s Shamrock som låg här vid fiskebryggan. Det var Naturskyddsföreningen som bjöd upp till dans, eller nu skojar jag ju igen! En dag för havsmiljön var på agendan. Ett vackert fartyg med vackra gamla detaljer. Ombord var dessutom utställningar, akvarier, frågesport och försäljning m.m.

SLUMP! ELLER?

Nej jag tror inte att det är en slump om bra saker händer i en direkt följd. Däremot tror jag att min skyddsängel leder mig. För hur kan det annars slumpa sig att jag i direkt följd plötsligt står där med ett leende på läpparna. Va skönt att veta att du är med mig Erik! Älskar dig!

EN RIKTIG SKITDAG IGEN

Dålig nattsömn på grund av en smärta i armen med ängelen på! Vaknade varje gång jag ville ändra sovställning och fick liksom lyfta med mig armen. Allt är väl mitt eget fel förmodligen eftersom jag tokstädade här om dagen. Sklerodermikärringar får inte göra så, att jag aldrig lär mig, håller nog på att bli senil också. Försökte med möda fixa lite morgonfika och sedan med ännu mer möda få på mig kläder. Sedan gick jag omkring här hemma och tyckte lite synd om mig. Men efter att jag tyckt synd om mig tillräckligt länge, bestämde jag mig för att ta en lite sväng till ICA för att proviantera det absolut nödvändigaste och eftersom min högra hand redan sedan länge är lite knasig och det bara gick att bära med den.

När jag var nästan vid kassorna på väg ur butiken igen, stannade jag vid lektyr och skvallerblaskhyllan och slökollade en stund och vad ser jag? Jo!!! En liten, liten bild på Peter på framsidan av Hemmets veckotidning! Jag grabbar tag i tidningen och slår upp första sidan och där möts jag av två bruna glittrande ögon och ett leende som kan smälta isberg. Plötsligt, så ändrades en riktig skitdag till en riktigt vacker dag ändå och jag glömde för en stund bort min onda axel. Min först Hemmets veckotidning inhandlades på studs, den var inte tung att bära!

När jag sedan kom hem tog jag mig en MUGG kaffe i gott sällskap och lyssnade på sommarprataren Daniel Adams-Ray. Och regnet bara öste ner och det var riktigt mysigt.

DAGEN EFTER

Har absolut ingenting att skriva om i kväll, dagen har inte haft något att bjuda på. Typiskt, efter en proppfull gårdag med massor av värme, kärlek och prideyra, så blev tystnaden och ensamheten ruskigt påtaglig. Vaknade av att det regnade och kände genast att idag gör jag inte ett jäkla dugg. Men efter några timmar med att inte göra ett jäkla dugg, grabbade ångesten tag i mig och då blev jag tvungen att göra det jag brukar, förutom att powerwalka, för det regnade fortfarande, tokstäda!!!

PRIDEPARADEN

Stockholm svämmade över av stolta och glada HBTQ trans personer idag. Även nyfikna, stolta familjer och kära vänner anslöt sig till dem och jag var en av de sistnämda om ändock postumt. Några regndroppar föll under en kort stund under paraden, men det är väl som vid en vigsel, lite regn på brudparet betyder lycka och välgång i förhållandet. Så även för en lyckad pridefestival, som sedan badade i sol på Kungsträdgården. Under några minuter råkade jag till och med av en händelse delta i tåget bland "Stolta Föräldra", lämpligt nog.

Det fanns även en grupp för funktionshindrade i paraden. Jag tror däremot inte att de nödvändigtvis var HBTQ:are, utan budskapet var nog fördomar i allmänhet och utanförskap i synnerhet. Så om något år kanske jag kan utmana Sofia att hänga med mig och vi "går" hela paraden tillsammans hon och jag.

MY NEW HOME TOWN

Under några månader på sommaren, så är Nynäshamn verkligen en liten pärla i Stockholms läns sydligaste spets. Jag får aldrig nog av mysfaktorn här nere vid hamnen. Nu gäller det att försöka ackumulera alla den här härliga känslan av värme och välbehag inför den analkande hösten och vintern inte minst. Hösten har jag stora förhoppningar om att den bli vacker och behaglig eftersom havet värmer. Konstigt, men jag minns inget från förra hösten, antagligen var jag INTE REDO ÄN att våga och tillåta mig känna sådär riktigt på djupet. Hoppas att jag har börjat landa nu och kan finna ro, tanten börjar ju komma lite till åren, så det är hög tid.

EN DAG PÅ STRANDEN

En lugn och skön dag på stranden! Jag packar igen min bag och tar solstolen i handen. Tolv minuter senare under introt av "A HORSE WITH NO NAME", placerar jag min solstol på en väl utvald plats och lägger även ut en filt med plastad baksida över all gåsskit. Friden lägger sig som bomull i magen. Jag plockar fram en ny bok ur bagen, "Det fjärde offret" av Mari Jungstedt, en kriminalare! Mysigt!!! Läser en stund innan det är dags för kaffe och så där håller jag på under några timmar. Observanta läsare kanske märker att jag under hela tiden låter musiken fortsätta i mina öron, fast jag läser. Saken är den att det är ett sånt jäkla liv i min direkta närhet och överallt förövrigt att det är lögn i helvetet att konsentrera sig på en enda mening av vad jag läser annars. Eller som när jag har satt mig på filten en stund för att sola ryggen, då kommer det en lite knodd bärandes på en spade full med sand och har den vänligheten att hälla det på min filt och boken. Jäkla skitunge!!! När klockan närmar sig, "sol på min balkong", börjar jag min vandring hemåt. I iPoden sjunger Peter ARNE Jöback "WICKED GAME" för vilken gång i ordningen är omöjligt att säga och när jag stiger in i min enkla boning tonar "OUR MUTUAL FRIEND" ut på sista strofen.

IN ENGLISH PLEASE!

men jag kan ju ta det från början. Jag har slipat lite på engelskan, igår kväll var jag till Pia och Ove och käkade middag. Min systredotter Emma var där också med sin sambo och hans mor och syster från Nya Zeeland samt lillPer som precis fyllt 27 år. Erik var fem veckor äldre än sin kusin Per.

I morse så for hela gänget ut till Nåttarö, ja inte hela gänget, lillPer och jag avböjde. Himla kul med weebkameran föresten, för när de stod på bryggan vinkade Pia till mig. Nä jag tog min solstol, en liten lunchlåda och kaffetemosen och begav min ner till Nickstabadet några timmar istället, behövde vara för mig själv ett tag och skingra tankarna med att läsa slutet på min senaste bok "Jag älskar dig inte längre" av Christina Stielli!

HEMMA I NYNÄSHAMN

Då var den här lilla trippen upp till Umeå till ända och jag är åter där jag har mina prylar. Jättemysigt att bli välkomnad av vackra leenden, stående ovationer och hurrarop, från alla, både hårda, mjuka, höga och låga. Jag klappade på dem med kärleksfull hand. Körde igång en CD, för jag hörde att de välbekanta tonerna höll på att klinga av från tapeterna. Packade upp och sjöng med ur den välbekanta repertoaren, så var ordningen återställd! ABSENT FRIENDS, HERE´S TO THEM...... RAISE YOUR GLASSES THEN TO ABSENT FRIENDS.