HEJ DÅ UMEÅ!

45 minuter kvar tills min taxi kommer och jag får äntligen lämna det här snöhelsiket ett tag.

OM TVÅ DAGAR!

05.30. Utrikerterminalen på Arlanda, vi har hämtat våra väskor som fått sova i därför avsedda boxar över natten. Går till närmaste nattöppna barservering och beställer in varsin starköl och Jäger, efter incheckning och här börjar vad som kan handla om vem som helst av oss tre, bara läs, och fantisera om vem det passar mest in på av oss.

Fan! hur ska vi få ombord xxx, finns det någon rullstol tro? ska kolla, vänta här! ho ho! här har jag en! toppen! vilken tur, hoppas att inte dom märker något och bara tror att det är någon med ett handikapp, typ inte kan gå eller nått. Fan, den är ju för bred inne i planet, alltså måste vi bära in xxx till planet, SHIT! ok! vi är starka och har burit förr. PHU! vi fixade de, på med bältet och gomorron, för nu bär det iväg.

Typ sju timmar senare, så är det dax igen. Hur ska vi ta xxx, under armarna, eller? hoppas att det finns rullstol när vi kommer in till transithallen, annars så får vi väl ta en såndär vagn som vi lägger resväskorna på och lägga xxx på toppen så vi tar oss fram till transferbussen. Det var en tuff början på semestern det här, men det blir säker bra snart bara xxx får landa och får en paraplydrink.

VA VARE JA SA !

Mycket riktigt! det har vräkt ner snö idag igen, så mycket så jag vägrade att gå ut, än mindre att fara och skotta på graven. På eftermiddan gick jag bara en sväng till Chevan med spade, peasavakvasten och köksstegen, skrapade rutor och lade en filt över framrutan, jag måste ju tyvärr ut en sväng i morgon och fixa några grejer.

Nu till något helt annat! Jag har flyttat! inte så långt ännu, bara in till Eriks rum. I torsdags installrade jag mej där och har sovit i min nya säng, helt galet vilken säng! 120 cm helt för mej själv, trodde att det skulle kännas tomt och ödsligt liksom, men icke det, jag fyller ut den hur lätt som helst.

Sofia har bakat äppelPAJ idag och det var verkligen en god PAJ, jag tar nog mer PAJ imorgon.

LEDIG LÖRDAG

Otroligt härligt! Som systeryster säger " det är en lite inskolning till dit nya friare liv ". Sofia har assistans idag från 09.00-19.00 och med andra ord, så kan jag göra precis vad jag vill hela dagen fast det är lördag och då brukar ju jag vara helt eller åtminstone delvist uppkopplad med henne. Gick ner och bryggde kaffe vid åttasnåret, läste VK och sedan tassade jag upp igen och kröp ner i sängen med lappen som sällskap, så jäkla mysigt! När assistenten kom, så gick jag bara ner och hejade på henne, sedan kröp jag ner under täcket igen. Varför har jag aldrig testat det här förut? Men nu är det nya tider.

Tjejerna for iväg halv elva på rullstolsinnebandy och jag fixade till mej efter en stund och drog iväg till ett köpcentra, behövde ju komplettera lite inför resan. Oj va mycke folk som shoppade idag, lönehelg tydligen! Jag gjorde några fynd och kände mej riktigt nöjd, bla en scarf som var den sista och en cool topp på rea. Så jag beslöt mej för att gå in på systemet och köpa lite rött vin. När jag kom in dit, så höll jag på att baxna, fy fasiken va fullt. "Här blir jag nog en bra stund verkar det som," men just som jag började närma mej köerna, så öppnades det en ny kassa där jag stod och jag kom först. Min visit där inne varade bara några minuter. Vilket flyt jag hade haft hittils den här dagen, så jag beslöt mej för att köpa en trisslott, för "plötsligt så händer det", men där tog lyckan slut! NADA!!!

På hemvägen så for jag till Erik och där var det som vanligt hur mycket snö som helst, fast jag var där nyss och skottade. Jag har ju alltid en spade och gravljus i bilen, så ordningen återställdes i ett naffs. Det snöar fortfarande, så imorgon ser det väl lika eländigt ut igen.

Nu kommer det att bli skönt att få lämna den här jä..a snö ett par veckor.

4 MÅNADER SEDAN

Idag är det precis fyra månader sedan Erik lämnade oss. Det är fortfarande lika overkligt och ofattbart. Tyvärr så har det hänt allt för mycket under den här tiden, så huvudet har liksom inte hunnit med och tillåtet mej landa i var sak för sig. Jag kommer på mej själv ibland att, visstja, Erik är ju död också! och då får jag så dåligt samvete, som om jag hade glömt bort honom, men så är det ju naturligtvis inte, det är bara allt för mycket att hålla tankarna sysselsatta men. Jag tror att det är en överlevnadsinstinkt som slår igång och sorterar fram vissa saker i lagoma portioner så att hjärnan och själen inte blir överhettad och får kortslutning. Det finns ju en vägg i närheten som man inte vill krocka med.

Å MAJ GAD !

Vilken dag, ja säger bara de, vilken dag! Huset är sålt, kontraktet är påskrivet av köpare och oss säljare efter en akututryckning kl. 09.00. Mäklaren ringde och undrade var vi var. Saken är den att vi var väntade till kontoret kl. 08.45 och det hade blivit lite missförstånd där, men inom en kvart var vi på plats. När vi sedan kom hem så kände jag mej adrenalinestinn och drog på mej överdragskläder och begav mej till helvetesförådet uppe på Sofias tak. Eftersom snön äntligen har tinat bort på balkongen där luckan är till förådet och att det faktiskt var riktigt varmt och fint, så kändes det helt ok att attakera utrymmet. Det är verkligen tur att jag är liten och hyfsat smidig fortfarande, för oj oj oj va proppat och trångt. Jag hivade ut allt på balkongen och sedan hjälptes vi åt att bära ner skiten till bron som bestod av: gamla solmöbler av alla de slag, dynor till stolar, gamla trasmattor, tapetrullar sedan Adam var länsman, diverse leksaker, typ ett dockskåp, legolåda, Hee-Man-borg, gardinstänger m m m...Varför sparar man på allt gammalt skit? Det är toppen med mycker föråd, men förödande när man upptäcker hur proppfullt det blir i dem under en 30-års period. Ok! Så körde jag fram Chevan och vi lastade den till bredden. Sedan en halvtimmas paus i väntan på att dom som skulle köpa soffgruppen skulle komma. Miccrad fiskbullar med potatis från igår på stående fot. Ha ha ha ha vilket härligt gäng som anlände i en modell stor minibuss med släp! Ut formligen välde det x antal Eritrianer från Vilhelmina, underbara människor! Dom hjälptes åt att bära och tackade hjärtligt, betalade och vinkande adjö. En MUGG kaffe på fortfarande stående fot innan färden till återvinningen och returmarknaden för att tömma Chevan. Sedan leverans med brev från Sofia till Försäkringskassan och Socialförvaltningen. Hemma igen kl 14.00. Kl. 14.30 kommer köparen och besiktningsman för genomgång och rundvandring utifrån vårt tidigare protokoll. Sofia kommer hem kl.15.00 och lugnet lägrar sig 15.30. Nu är Gun helt slut och svarar knappt på tilltal, fast mobilen ringer i ett, för annonsen på soffgruppen ligger ju ute och det har hittills ringt 18 st som varit intresserade av den. Ska bli intressant å se om det går att sova över huvudtaget i natt.
Tar väl ett till föråd i morgon. Å MAJ GAD!!!!!

PROMENAD PÅ LÄGDAN

Sofia for på bio idag tillsammans med assistent, så jag passade på att försöka vila psyket några timmar, det blir annars väldigt mycket prat och lyssnande nu för tiden när hon och jag är tillsammans på helgerna. Ett strålande väder och otroligt skönt ute på altanen inbjöd mej till en sovstund där ute, men det slutade med en långpromenad på lägdan och min lilla kamera va naturligtvis med. En annan självklar följeslagare var också med, gissa vilken ? *ler*

"tänk att det går nästan inte en enda dag utan att du nämner ***** i dina inlägg"

SOL !

Idag har jag gjort nada, inget hittils ivartfall. OK mitt vanliga jobb med dotra det vi alltid gör lördagar, men sedan så föll ridån, bokstavligen, gud va trött jag blev!!!! Började titta bland mina sommarkläder, hämtade in resväskan, det är ju 10 dagar kvar, men det sket sig, tappade inspirationen, svacka??? Solen värmde faktiskt ute på altanen, så Soffiproppa och jag hamnade där ute några timmar, resonerande om livet och framtiden, sedan somnade vi under var sin filt.

FREDAKVÄLL

Vinterkväll i Umeå anno 2010-03-19

Gonatt!

KAFFE MED DOPP

Kvällen avslutades hos en kär gammal kollega som samlat in det gamla gänget till fika, prat om minnen och glada skratt över fotoalbum sedan det begav sig på 70, 80 och 90-talet på jobbet och resor tillsammans med jobbet. Axelvaddar, pösbyxor, stora runda glasögon och för att inte tala om pudelfrisyrerna. Undertecknad tillhörde många av de uppräknade atributen ha ha ha ha ha.
Av hänsyn till de medverkande, så lägger jag inte ut några bilder.
Märkligt nog så kändes det inte svårt att säga hejdå till tjejerna när jag var tvungen att avvika.
Tjejerna! herregud jag var den som var yngst, tanterna menar jag ju förstås. Föresten dom uppmanade mej att höra av mej innan jag ställer kosan neröver, för dom vill bjuda mej på en avskedsmiddag. Kan man tänka sig! *ler*, men vi har ju hållit ihop sedan pudelfrisyrerna och axelvaddarnas tidsepåk.
Nu har vi föresten tre stycken som är med på budgivning, Tjoho!!!!!
LIVET BARA RULLAR PÅ !

SNÖSTORM

Fan ta den som klagar över värmen till sommaren!

HEJDÅ GOLFEN !

Ännu ett avslutat kapitel, min gamla Golf har fått en ny ägare. Nu för bara en stund sedan tog jag den här avskedsbilden *ler*. Ingen vacker syn, men kul att köra och helt OK maskinellt.

Idag har vi även haft den tredje och sista visningen här hemma, så nu är det bara att hålla tummarna att även det blir ett avslutat kapitel snart.

Föresten det är snöstorm idag, gud va ja blir less, nu måste det sluta snart SUCK!!!!!

15 DAGAR KVAR

Nu har vi haft visning i dagarna två av vårt lilla radhus här ute på ängarna, så nu hoppas jag verkligen att det kommer en barnfamilj som sätter lite fart på pensionärerna här i längan, sparkar lite boll bland rabatterna eller bebisar som ligger och skriker på nätterna eller ute i barnvagnen en ljuvlig sommardag, när man bara vill höra fåglarnas sång, eller travhästarnas gnäggande borta i hagarna på andra sidan lägdan.

Jag fick ett mail idag av systeryster från Ving, en liten påminnelse om den stundande resan till Gran Canaria. 15 dagar kvar! Otroligt, nyp i armen, ska jag gå där på Maspalomas sand i två veckor? ja tamefasiken! det blir väl lagom att börja se över packningen lite nästa vecka. Tänk om jag har slängt för mycke kläder den där gången när jag fick det där rycket.

Från det ena till det andra som man brukar säga! I morgon är det sju år sedan min härliga, stiliga, ståtliga och otroligt älskade storpudel Ludde gick till de sälla jaktmarkerna.

Vad ska hända om nästa sju år? för det brukar var ett sjutal mellan händelser, i synnerhet tråkiga. Den som lever får se!

VILKEN HELG!!!!!

Jag är helt slut, so HOLLOW fast jag egentligen inte har gjort så mycket, städat och småplockat, flyttat bort och stylat så gott jag kunnat och som sagt orkat. I morgon är det nämligen första visningen och i övermorgon en till samt en på torsdag, så nu åker alla mina Peterstuff bort från mitt sovrum. Jo det är faktiskt så att jag har bilder och cd-skivor samt en matta framför min dörr som avslöjar min böjelse. Jag är ju bara si så där runt 27 år eller nått, så det avspeglar sig rätt tydligt och vid en visning så ska ju alla personliga saker plockas bort. Ett tufft uppdrag att styla vill jag påstå.
Igår var det så finalen på Melodifestivalen. Äntligen är det över! Fan så jobbigt det var och frustrerande i synnerhet eftersom svenska folket inte förstår vilken som har den starkaste rösten, utstrålningen och för att inte tala om scennärvaron. Peter är helt enkelt för bra för det där forumet, han spelar på en annan planhalva, i en egen divition så att säga.
I morgon är en annan dag med nya utmaningar och möjligheter. Jag ska föresten på handkirurgen för återbesök, dom vill veta hur stumpen mår och hur det känns efter botoxbehandlingen och om jag ska vara ärlig, så är det faktiskt något bättre, vågar nudda stumpen lite försiktigt faktiskt, åtminstone på en del ställen.

NU RASAR DET!

Snön alltså! Idag har det varit plusgrader och det har äntligen börjat tina lite. Ovanför Sofias fönster hade det blidats ett jätteöverhäng, jag var helt enkelt tvungen att ta en bild på det, men jag förstod att det var bråttom innan det brakade ner.

Igår så var vårt radhus ute på annons, så nu blir det spännande att se om vi får det vi vill för det. Det är väl lite korkat att sälja hus nu när det är så här jäkla mycket snö tänkte jag igår, så jag drog ut några fina vår/sommar/höstbilder och en fin normalvinterbild, som mäklaren har till hands till veckan när det blir visning. Hoppas att det kan generera i några tusenlappar extra. :-)

Oj vad tiden går fort nu förresten, snart så kan jag börja planera min packning inför resan till Gran Canaria. Den 30/3 så beger jag mej ju iväg på en två veckors välbehövlig semester. Tyvärr så är det så mycket som händer runt mig och familjen, så jag glömmer ofta bort resan och blir nästan lite rädd när den dyker upp ur allt virrvarr och då hinner jag tänka! SHIT! tänk om jag glömmer bort att packa och plötsligt så är det avresedagen och bara någon timma kvar till avgång här ifrån Umeå City Airport. Ungefär så virrig kan jag känna och uppleva mej själv nu för tiden. Trötthetssymtom eller något jäkla syndrom. Nu är det förmodligen ingen risk att det händer för SysterYster kommer säker att påminna mej åtminstone några dagar innan avresa. Tack gode gud att hon finns.

Peter Jöback - Hollow (Acoustic version) Video av Peter Jöback - MySpace Video#

Peter Jöback - Hollow (Acoustic version) Video av Peter Jöback - MySpace Video#

LOVA ATT INTE SÄGA NÅTT!

Men egentligen så är jag skiträdd, så rädd så att jag till och med inte tar in det som händer riktigt. Jag ser på det hela utifrån som en helt vansinnig film och tänker tyst för mej själv att,"vilken tur att det inte är jag, vilken tur att det bara är en film" och snart är den över och jag kan kliva upp ur tv-soffan och skaka av mej det. Å så plötsligt så kommer verkligheten tillbaks och jag blir alldeles matt och får fjärilar i magen, sommarfugler som mina norska vänner kallar det.
Apropå fjärilar och sommarfåglar, om det ändå snart vore sommar, för då hoppas jag att många av mina orosmåln har strykt förbi, som tex:
Gravstenen på plats hos Erik. Sofia har kommit på plats och är glad och nöjd med sitt val av bostad och att hennes assistans funkar prickfritt. Huset sålt till en nöjd, ung barnfamilj som kommer att förvalta det väl och framför allt att vi får bra betalt, eller åtminstone det vi hade som utgångsbud. Sist men inte minst att jag kanske sitter på en mysig balkong ca 70 mil söderut. Om jag blundar och konsentrerar mej riktigt hårt, så kan jag nästan se mej själv där med fötterna upplagda på en pall, ett glas rött på ett litet sidebord, huvudet skönt bakåtlutat och med öronsnäckorna på plats, njutande av Peters ljuvliga stämma i min ensamhet. Just me, all by my self, I.
För nu gäller det att tänka framåt, positivt, annars grottar jag ner mej helt och knäpper igen den där "morsan ta av dej offerkoftan", som var Eriks uttryck.