SISTA JANUARI

Idag åkte min trollhassel upp som jag fick av Pia i julklapp, så nu är det defenitivt slut på julen och det känns såååå skönt. Fram tills nu har jag ju haft en kvist med röda bär och glaskristaller på, tillsammans med mina prismor uppe i taket.

OPEN BELOVED TO YOU

VIDEOTIME

Så min kära dagbok, då har jag blivit bjuden på video och middag två kvällar i rad hos Systeryster. Igår såg vi "Bröderna Karlsson", en riktigt trevlig och feelgood film, lättsmält och inga efterdyningar. Ikväll förevisades "I Rymden finns inga känslor" och det blev in riktig nostalgitripp från våra hemtrakter och i synnerhet hyreshuset på Allén där vi bodde som små. Ett grått hyreshus, en haltrappa upp i två rum och kök, där jag provade på att tjuvröka för första gången på egenhändigt knykta mentolcigg av mamma, hängandes utanför köksfönstret och nästan kräktes. Precis de två fönster som syns i bild vid huvudentren. Plötsligt kommer det en massa minnen, vilken film det skulle bli! hmmm!!!

OPEN TO BEAUTY

SNART ÄR DET DAX!

Det blir lite tvära kast nu, från snö och is till min låtsasgräsmatta och gympaskor! Nu har jag varit och införskaffat ett par nya träningsskor, för på måndag, förhoppningsvis, så blir det "friskus och svettis" eller vad det nu heter! Det ska bli spännande och se om det är något som passar mig, men jag ska ge det en chans. Egentligen så är det väl styrka som jag mest behöver träna tydligen, så jag hoppas att det innehåller lite sådant och inte bara en massa hoppa och skutta.

Jag for till storstan idag och slöt upp med en tjejkompis som kommit ner från Råneå. Tack vare Peter och internet, så har vi blivit riktigt goda vänner. Tänk att fyra timmar kan gå så fort i gott sällskap och god mat på restaurang Nooshi på Sergels Torg.

OPEN TO LOVE

TREHÖRNINGEN

Man måster ju variera sig, så jag hamnade ute på Trehörningen idag! Här ute är det bara gräddan som bor, det ena flotta huset efter det andra, gamla och nyproducerade arkitektritade skapelser. Ja det är riktigt flådigt men jag blir inte avundsjuk, för fy så mycke att städa, fixa och dona, fast det drabbar säkert inga fattiga och nu finns ju RUT.

Jag drogs ut mot Nynäs havsbad som badade i vintersolen och den kritvita snön. När jag går omkring så här, så glömmer jag både tid och rum, idag blev det två timmar och tio minuter promenad!

OPEN TO PASSION PEACE AND SILENCE TOO

ATT VARA HÄR, JUST NU!

En skön promenad, lagom kallt, sol. Jag är ovillkorligen här samtidigt som jag också har en historia och en framtid. Jag väljer att vara här - i just detta ögonblick. Här med en öppen famn för allt som vill tala till mig.

OPEN TO RISK

GULDBAGGEGALAN

Ja då har jag än en gång varit på en gala, många galor blir det! Mitt största problem med det är att välja ut någon av alla mina läckra kreationer, kan ju inte komma i samma två gånger i rad och jag glömmer alltid bort vad jag hade förra gången. Sist var det ju P3 Guld galan och som tur är så hade jag inte hängt in den i min walking closet. Nå i kväll blev det den där lilla svarta med plajetter fram på bröstet, den har väl kanske ett lite väl tilltaget dekoltage, men med en schyst behå, så blev det helt okej, svarta tights och svarta crocs. När jag gick på "röda mattan" så kändes det tyvärr ganska ensamt och alla kändisar tittade på mig med menande blickar och jag kunder höra kommentarer som " där är hon nu igen, vem är hon?"

Nå, nu är jag i alla fall hemma igen och kvällen var väl lyckad så när som på att jag kände mig lite ensam som sagt var. Förstår inte varför jag utsätter mig för sånt här.

OPEN TO SAYING "YES"

KNAPELSKÄR

Ännu en härlig promenad om dock med lite mulet väder men skönt, tillsammans med SysterYster. Hon ville visa mig Knapelskär som ligger längst ut i arkepilagen. Så efter lite drygt en timmas promenad längst Ringvägen och sedan vidare utåt klipporna och det öppna havet, så var vi framme. En vidunderligt vacker natur och utsikt över havet! Efter att vi njutit av allt det vackra och stillheten, så anslöt vi oss till svåger Ove som lägligt nog kommit ut till Lövhagens servering och vi tog en välförtjänt gofika innan vi liftade hem med honom.

Att kunna känna tacksamhet är en av livets största gåvor!

OPEN TO SERVICE

FILMTIME IGEN!!!

Eftermiddagsbio på egen hand blev det idag efter en väl avverkad promenad runt Ringvägen och en välförtjänt lååånnnnggggggdusch och mys i min egen takt.

"Änglagård tredje gången gillt" var det som jag såg och det var en glad och mysig film precis i min smak och som tur var ,så hade jag ju sett de två andra filmerna, så tråden var redan utrullad och det var ett stort pluss. Men jag är ju en obotlig romantiker, så självklart så kom det något som liknade tårar i ögonvrån, typiskt jag, men den här gången av glädje. ÄNTLIGEN!!!

OPEN TO JOY

VAD JAG HAR DET BRA! :-)

Efter några dagar med alltför mycket sittande, så kände jag för en riktigt härlig långpromenad på förmiddagen idag. Vädret var toppen med sol och lagom temperatur, så jag tog en runda runt Ringvägen tillsammans med bra nog många Nynäshamnsbor. Vad jag är lycklig som får bo i en så vacker trakt med den här närheten till havet.

OPEN TO BEING BLESSED

HEJ IGEN!

Jag tog en liten paus i mitt skrivande som du märker, lilla dagboken! Jag har haft en gäst här onsdag till fredag, X:et har mellanlandat här på sin väg ner till Serbien och sin nya fru, hur det kan bli!!! Han ville ju se hur jag har det och han blev glatt överaskad och såg att jag mår prima i mitt nya liv. Det är faktiskt toppen att vi kan ha ett så avslappnat och vänskapligt förhållande till varandra och för Sofias skull i synnerhet. Just i denna stund så sitter jag och ser på handbollen mellan Sverige och Serbien och försöker smsa till honom resultaten, där han sitter på bussen på väg ner till Serbien. Han beräknas vara framme i morgon förmiddag och återresan är obestämd.

OPEN TO LAUGHTER

VÄLJ PROCESSEN, INTE STRESSEN

Lita på processe. Våga bara vara! Till uppror mot de snabba resultaten! Våga vara långsam......Tids nog kommer jag fram, var så säker. Friskare, gladare, nöjdare, med färre ångrade ord och fler goda minnen i bagaget.

Springer jag för snabbt tappar jag överblick, hinner inte reflektera över vad jag har gjort, vad jag gör och vad jag borde göra. Stämmer inte av med "chefen" där inne i mitt hjärta, den som vet varför jag är här på jorden, vad jag ska göra och vem jag, egentligen, är.

I långsamheten tappar jag inte bort mig själv. I långsamheten får processen plats, den som verkar mig förutan, som jag inte har kontroll över. Så skönt! I långsamheten händer det saker.......

Vad händer egentligen om jag missat nästa deadline? Våga tänka tanken. Vad händer om jag tar fem minuter för att bara vara och lyssna idag? Stannar världen?

Ta en paus. Tänk efter före. Du hinner, framför allt, Du vinner!

OPEN TO LEARN

Hårdare 17-åring har aldrig skådats

Debra Graniks bronshästvinnare är en ”Mörkrets hjärta” i ett skräpigt amerikanskt vinterlandskap. En sanslöst mörk och sanslöst bra berättelse
Jessup Dolly kan koka metaamfetamin bättre än någon annan i trakten. Hans laboratorium exploderar aldrig. Han levererar snabbt och gör bra knark. Han verkar dessutom älska sin deprimerade, på gränsen till invalidiserade hustru samt sina tre barn. I landskapet där Jessup Dolly rör sig är nämnda egenskaper dygder. Här någonstans i Amerikas ökända Ozarkberg är hustrumisshandel och barnaga en vardag och brottslighet i olika former den främsta inkomstkällan.
Folk bor i skjul och husvagnar, utbrända bilar och skrot pryder tomten. Alla är släkt med alla, man äter ekorre och lär sig skjuta innan man kan gå. Det enda problemet med Jessup Dolly är att han är ute ur fängelset mot borgen och att han har satt skjulet där familjen bor i pant och därtill försvunnit.
”Winter’s bone” inleds med korta tagningar på Jessup Dollys äldsta dotter Ree (Jennifer Lawrence). I ett svinkallt, skräpigt och snölöst vinterlandskap ser vi hur hon hänger tvätt, kammar sin mammas hår, lagar härsken mat till sina småsyskon eftersom hon inte har råd att köpa färsk. Vi förstår vilket skitjobbigt liv hon har och att hon inte går i skolan. Vi märker också vilket enormt ansvar som vilar på hennes axlar och undrar om man kan ha det värre.
Då anländer polisen till stugan. Sheriffen kliver ut och förklarar att om pappa Jessup inte infinner sig till rättegången kommer huset att tas ifrån Ree och hennes familj. Med två veckor på sig innan de alla hamnar på gatan blir det Rees uppgift att hitta sin farsa.
När jag ser ”Winter’s bone” tar det inte lång tid innan jag tänker på Joseph Conrads ”Mörkrets hjärta”. I sökandet efter sin far rör sig Ree längre och längre bort från det som kallas civilisationen. Hon är på väg uppför en flod som har sin källa i skräck. På vägen möter hon de empatilösa, de laglösa, de hjälplösa. Att vända om är inget alternativ, hon kan bara marschera vidare, till synes rakt in i döden.
Resan gör Ree starkare och klokare, och den enda tröst som finns att hämta i denna sanslöst mörka berättelse är att hon får en smula sällskap på vägen.
Regissören Derbra Granik gör inga fel. Där ”Winter’s bone” skulle kunna bli tårdrypande blir filmen i stället stadig. Där berättelsen skulle kunna vara moraliserande är den i stället märkligt saklig. ”Winter’s bone” går inte till överdrifter men innehåller några av de absolut tyngsta scener jag någonsin sett. Ungefär som med ”Mörkrets hjärta”. Och ur helt vidriga förhållanden växer en mycket ovanlig hjälte fram: Ree.
Hårdare 17-åring har aldrig skådats. Mjukare och vänligare tonårstjej finns inte heller.
När hon lär sina småsykon skjuta ekorre och skinna dem blandas hennes båda sidor. Så ömt hon visar lillebror hur man drar pälsen av ett djur med bara händerna.
Jane Magnusson

EN HELG I FRESTA

Dagen började bra efter nästan tio timmars sömn, äntligen så fick jag sova om mig. Efter morgonpyssel, promenad, skrapa bilrutor igen och därefter en skön biltur upp hit till storasyster i Upplandsväsby, så sitter jag här och mår riktigt bra faktiskt, ganska skönt med med lite miljöombyte ändå. Jag är ganska stolt över mig själv som kört den här vägen igen alldeles själv. Tanter kan! Bilden är tagen på min vackra storasyster Eva!

OPEN BELOWED TO YOU

OPEN TO MIRACLES

Peter sjunger "Open" på Hamburger Börs 8/4-2011

20:e KNUT

Tack gode gud att jag redan har slängt ut julen för annars så hade den nog fått vara kvar alla oxveckorna fram till påska. Måndagen och tisdagen den här veckan hade jag skapligt med energi, promenerade, tränade lite yoga och städade både här och där, ja det var ju då som mina inneboende åkte ut och jag tror faktiskt att all min energi åkte samma väg. Typiskt jag, upp som en sol och ner som en pannkaka!

Idag har jag en sån där riktig skitdag, sovit dåligt, vaknat för tidigt, ingen matlust och nära till gråt. Men jag tvingade mig ut ändå och gick bland annat upp och försökte göra ren bilen från en massa snö och is igen, för om jag mår som jag hoppas imorgon, så drar jag norröver. Egentligen så skulle jag ju ha varit till armprotesenheten idag, men ringde återbud klockan halvsju i morse när jag insåg att jag troligast skulle uppenbara mig som den deppigaste klienten de någonsin skådat trots att jag har både nio och ett halvt finger och två ben.

OPEN TO LOVE

FILMTIME

Tänk att jag hamnade framför en gammal svensk film, en vanlig sketen onsdag. "Räkna med bråk" med Karl Gustaf Lindstedt, Arne Källerud och Hjördis Pettersson. Underbart med dessa gamla svartvita filmer en dag som denna, snöslask och seg som en gammal råtta. Apropå råtta, dammtåttorna fick se sig besegrade igår, så nu sitter jag här helt alena, men det kommer väl nya inom kort kan jag tro. Nu ska jag koncentrera mig på filmen.

OPEN TO THE NEW

ÅTER TILL VARDAGEN

Fast hur skiljer man på vardag och helgdag när man är pensionär, för mig är ju var dag lika, ganska trist faktiskt. Ibland så kan jag till och med tappa bort mig under veckan och måste stanna upp och tänka "vänta nu vilken dag är det idag". Men just idag så var jag inställd på att det var måndagen den 10/1, slut på en lång ledighet för många.

Solen och plussgraderna gjorde att jag vistades ute i över två timmar idag, jag har inte ro att vara inomhus när det är fint ute och det gör dessvärre att dammråttorna trängs här hemma, men det är ju trevligt med lite sällskap.

När jag kom hem tillbaka och öppnade mitt postfack, så hade jag en överaskning där igen från Anna H, hon är väl för go den tjejen. Hon hade stickat handledsvärmare till gunsan och gjort en liten ängel till mig också.

OPEN TO ADVENTURE

MEDITATION

Jag har nyss mediterat ett tag, insåg nämligen efter att jag läst DN nu på morgonen att något måste göras åt min kärlsortering av aluminiumformarna efter värmeljusen som jag samlat på sedan jag flyttade in här den 14/5.

Precis så här står det i dagens DN angående detta: På värmeljusen ska den lilla plattan där veken sitter petas bort innan ljuskopparna slängs. Plattan är av stålplåt som inte ska blandas med aluminium.

Eftersom jag slarvat med det, så var det bara att sätta igång och peta och peta och peta, stående inne i köket i absolut tystnad dessutom.

Att våga stanna i mig själv en stund och bara lyssna till mina innersta tankar är en övning som jag sällan praktiserar men tror att det är nödvändigt. När jag var klar med petandet så återkom jag till min numeriska fascination och började räkan alla stålplåtar, ja jag vet att jag är knäpp, men sådan är jag. Resultatet blev 342 st, jag är jättesugen på att räkna aluminiumkopparna också men ska försöka låta bli. Det är ju förändringens tid i mitt liv nu!

OPEN TO CHANGE

SOLEN ÅTERVÄNDE

En hel vecka sedan jag såg solen sist, men idag var det dax! Det började som vanligt, mulet och lite försiktigt snöande, men det brukar ju inte hindra mig för utgång. Promenaden gick uppöver höjderna där bilen står och den verkade behöva en hand från mig, du milde tid var snö det var på den. Jag kärade (wästerbottniska) av snön med handskarna och kappärmarna, det var ju inget problem, annat var det förr när jag skulle skotta fram chevan oj oj oj. Sedan sökte jag efter en spade och hittade en liiiitten plastspade uppe på bron och med den försökte jag skotta fram och loss bilen så att den gick att backa ut, det är tur att man kommer från norrland och är lätt på forten hm :))). Swettes nalta!!! Men efter ett väl utfört uppdrag, så kunde jag fortsätta min promenad och vid det här laget så hade ju solen tittat fram och det var så himla skönt. Ja idag tog det två timmar igen innan jag kom hem, mycke friksluft blir det och det känns faktiskt som om våren inte är så långt borta.

OPEN TO THE WORLD WITHIN

FY SJUTTON

Ja det var min första tanke när jag vaknade upp i morse efter en god natts sömn. Jag såg att det blåste utanför mitt sovrumsfönster och jag avskyr blåst, så jag bestämde mig rätt upp och ner där jag låg, idag går jag inte utanför dörren, jag har allt jag behöver och lite till. Hamnade i tv-soffan med min te-MUGG, macka, actimel och DN. Kollade nyheterna och vädret men blev trots den illavarslande prognosen sugen på en promenad och trotsade vädergudarna. När klockan var 11.15, så lämnade jag min adress med ipoden igång och när klockan var 13.15, så klev jag innanför dörren igen. Med mig hem hade jag en bukett tulpaner som jag tvärköpte på vägen. Det finns inget dåligt väder bara dåliga kläder, en underbar promenad var det ute i vår snöiga och blöta moder natur.

OPEN TO NATURE

TRETTONDAGSAFTON

Efter tio - julspecial http://www.tv4play.se/ ♥♥ Ƹ̵̡Ӝ̵̨̄Ʒ ♥ ♥ (✿◠‿◠)
Kan man börja dagen på bättre sätt? omöjligt!!!

‎

Sedan efter den härliga starten gled jag omkring som i ett lyckorus ute på gatorna här i min lilla stad. Nu är det över två veckor sedan jag var ner till hamnen, så det blev en mindre chock när jag kom ner och såg all snö och is där och när jag såg alla änder som gick omkring på snön och tröstlöst sökte något ätbart, så blev längtan efter vår och sommar ännu starkare.

Plockade bort nästan allt julpynt idag och det känns jätteskönt och ger lite vårkänslor faktiskt.

OPEN TO TOUCH

VISST ÄR DOM FINA TILLSAMMANS

Mina vackra figurer passar så bra tillsammans och kompletterar varandra.

Lånade Fabia idag och storhandlade, det var verkligen nödvändigt för det fanns faktiskt inte mycket att äta eller dricka här hemma, varken nyttigt eller onyttigt. Fast när jag tittade ner i min matvagn, så var det faktiskt otroligt mycket bra grejer jag köpt, faktist bara bra förutom några 3,5:or som kan vara trevligt att hitta.

Tog en sväng upp till minneslunden och tände ett ljus och lämnade ett litet mosshjärta till Erik.

Det är kurvorna som gör vägen till ett liv!

OPEN TO THE CHANGING WIND

ÖGONBLICK AV FRID

En liten punkt av frid, mening och glädje. Ibland händer det när jag tar ett djupt andetag, låter kroppen slappna av i utandningen - där........ innan nästa tanke dyker upp hittar jag det. Ögonblicket av frid.

Jag försöker komma ihåg det när jag tror att friden saknas i mitt liv. För det är inte friden som saknas, det är ögonblicken när jag hittar tillbaka till den........ De små, små underbara ögonblicken av liv.

OPEN TO SPIRIT

2011 ETT NYTT ÅR MED BLANKA SIDOR

Som började med en riktig överaskning!

Jag fyller ju år på nyårsdagen, en riktig skitdag att fylla år på, av erfarenhet kan jag faktiskt säga det. Men med risk för att upprepa mig, så tar jag det igen i en riktigt kort version. Det har just varit julafton, en julklapp lades åt sidan för att i rask takt omvandlas till födelsedagspresent. Nyårsaftonen firades i vanlig ordning, god mat och dryck för de vuxna. Somnade innan tolvslaget som barn, men kämpade tappert som vuxen att skåla in det nya året och direkt efter så var det "grattis på födelsedagen och paketöppning igen. På morgonen var det tassande omkring för att inte störa eventuella bakisgäster. Brygga sitt kaffe och ta en liten tårtbit från frysen eftersom den oftast glömts att plockts fram kvällen före. Städa upp från kvällen.

MEN den här nyårsdagen var helt annorlunda. Vakna, snabbfika, stänga resväskan, taxi till flyget och landade efter en skön sömn på Arlanda. Där möttes jag av Pia och Ove för att äta en gemensam lunch (trodde jag), nähädå!!! Troligast så var jag inte riktigt vaken för Ove sa ju att Pia håller på att låsa in deras väskor i boxar, hade jag varit helt vaken, så skulle jag ha reagerat, dom skulle ju sova på Arlanda hotell. Så uppslöt hon gladeligen och berättade att vi skulle åka till Eva och Per i Upplandsväsby och sova över där. Vadå åka, hur då? Pia och Ove skulle ju åka pendeln kommunalt upp till Arlanda. Nästa överaskning! Dom hade bilen och jag skulle köra den hem dagen därpå!

Och nu sitter jag här hemma, helt överaskad, uppvaktad med presenter, god mat och dryck och har dessutom kört "fabian" helt ensam hem idag. Tänk att jag lyckades och vågade! *LER*

OPEN TO THE WORLD