Nu har han gett sig till känna igen min gamla spindelkompis från Centralgatan. Vilken kul typ som tydligen inte ville lämna mitt sällskap, utan gömde sig bland mina grejer i flyttkartongerna och hängde med hit.
Önsketänkande bara!
Men en sak är säker, han får klara sig själv, ingen uppassning här inte! Han får dessutom hålla sig i lurvet och inte dela säng med mig, där går gränsen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar