Min härliga lya välkomnade ju mig i söndagsnatt, exakt 00:30 och jag har inte varit utanför dörren sedan dess, faktiskt inte ens ute på balkongen. Förkylningen tog hårt den här gången och jag är ju en klen gammal gumma som måste ta det extra lugnt sådana här gånger, av erfarenhet.
För exakt 32 år sedan, slarvade jag med en förkylning och fick bältros som ett brev på posten.
Några liknande översakningar gillas inte mer och i synnerhet inte nu eftersom det snart vankas en till Londontripp.
I går var det nära att jag skulle ta mig till ICA, åtminstone för att proviantera det mest nödvändigaste, men ballade ur när jag upptäckte, just som jag hade förberett mig, att det spöregnade.
Jag ställde undan dramaten igen och kröp upp i soffan under en filt och somnade.
Men idag fredagen den 13:e hann jag iväg mellan skurarna att proviantera, det var i det närmaste helt slut på basvaror här hemma.
Det var ganska nyttigt att kolla hur länge jag kunde låta bli att handla. Dagens nota: 597:- och då köpte jag inte en enda onödig gjej.
Men oj vad jag trivs här i min lägenhet!
Ska väl poängtera att du vi erbjudit dig "våra" tjänster flera gånger att hjälpa till...så du är inte helt strandsatt, eller?? ;) ;) ;)
SvaraRaderaStrandsatt???
SvaraRaderaHar aldrig påstått det heller, jag vet att ni finns om det krisar!