FINGERFÄRDIG

Står och tittar ut genom mitt fönster och ser två kvinnor som talar teckenspråk med varandra. Fingrarna och händerna går som fjärilsvingar på dem båda, så imponernade!
Då går mina tankar till när Sofias första assistent, Madde skulle försöka lära henne teckenspråk, eftersom Sofia har ett hörselhandikapp också.
Madde var jättebra på det och jag försökte också hänga på där lite.
På den tiden, typ 16 år sedan, var jag inte lika stel och fumlig i mina händer.
Sofia kunde ju av förklarliga skäl aldrig lära sig att teckna, men hon kunde åtminstone lära sig att tyda tecknen hjälpligt.
När jag nu står och tittar på dessa två kvinnor, så inser jag att det där skulle jag aldrig klara, det skulle bli hur mycket stavfel som helst och missförstånd.
Mina händer har försämrats betydligt.


Plötsligt inser jag att mina naglar behöver lite manekyr och nytt nagellack inför resan.
Alltid när jag fixar med naglarna, så vill stumpen också bli fin, den liksom pockar på uppmärksamhet och jag känner att jag vill lacka och fixa den också och jag blir alltid lika snopen att det är tomt där ute, fast det är snart fem år sedan jag blev av med toppen.

Slutresultatet blev så här, snyggt, eller?

RESFEBER ! ?

Tre dagar med knappt styrfart, har gått!
Orsaken till detta kan kanske ha att göra med min stundande Londonresa i kombination med mobiltelefonbytet.
Nattsömnen är under all kritik.
Som till exempel just nu, jag är dödstrött och borde gå i säng, men är rädd att jag vaknar efter ett par timmar och inte kan somna om förrän på morgonkvisten. Detta hände natten till i dag och natten före.
Det gör att jag är så trött på dagarna och gör bara det mest nödvändiga.
Så jag sitter i min soffa under en filt, lyssnar på Lotta Bromé och inser att jag ligger risigt till vad det gäller min packning.
Och somnar!
Resväskan är framställd och gapar tom, min röda plastficka med biljetter och bokningsbekräftelser ligger framme, likaså pass, pengar och pund. Längre än så har jag inte förmått mig.
Allt ska väl hända i sista minuten förmodligen och då har jag väl glömt hälften och kanske även hur mobilen funkar.
Men egentligen brukar jag ju vara dödligt trött ungefär de här dagarna, strax efter den 24:e i varje månad.

MY STAR FROM MIO

Ännu ett litet inköp!
Mia och jag åket till Handen idag för att växla pengar, pund! Vi ska ju bege oss till London ja ja, om några dagar, ÄNTLIGEN! :))

Och äntligen, så fick jag det gjort, inköpet av hyllan, Star från MiO, till mitt badrum.
Jag köpte en vit förstås, allt jag köper nu för tiden går i den färgskalan, vitt, vitt och åter vitt. Med några små inslag av naturfärger som, beige, grått, grönt, eller någon accentfärg som tex, rött eller lila som sticker ut lite i det annars så enahanda färgvalet.
Medvetet eller ej, men jag blir lugn av att inte blanda alltför mycket färger och mönster.
Trender kommer och går även inom inredning som jag förstått och nu ska det tydligen vara mer murriga, färgstarka och mönstrade textilier igen i inredningarna, men det går bort för min del!

I morgon ska jag börja packningsbestyren i allafall!
Plötsligt är den långa väntan över, på att än en gång får resa till London och för sista gången avnjuta The Phantom of the Opera med Peter Jöback på Her Majesty’s Theatre.
Lite spännande är det nog, helst med tanke på att jag inte är riktigt hemma i London och hur jag ska hitta och ta mig fram.

Äsch, värre utmaningar har jag väl tagit mig igenom, det fixar sig nog gunsan!

MIN NYA KOMPIS

Det är alltid jobbigt att lämna en kär gammal vän!
Att släppa och våga något nytt, även om det "bara" är en gammal mobiltelefon, Sony Ericsson Xperia anno 2010.

Ännu ett avsked från mitt förra kapitel!


Och tänk va bra det blev, jag som hade sådan ångest "häromdan" på butiken när jag skulle ringa och säga upp mitt mobilabonnemang och övergå till ett annat för att sedan genomföra köpet av Samsung Galaxy S III

Det här är ju inte riktigt klokt egentligen, att en sån simpel sak som en mobiltelefon kan ha så stor betydelse för mig. Jag behöver nog inget mer att oroa mig över nu på ett tag verkar det som.
Nu har jag bara jobbet kvar, att lära mig att handskas med och utnyttja den så mycket som möjligt, min nya vän och kompis!
Som att komma hem och snart är den inredd och klar i alla rummen!

SKÄRGÅRDSDAG I NYNÄSHAMN

I dag arrangerades skärgårdsdagen i Nynäshamn för 19:e året i rad. Det var bland annat uppvisning av sjöräddningen, underhållning i olika former, skärgårdsting, marknad, race med leksaksbåtar. Kappsegling, en av ostkustens största seglingstävlingar
Hyundai Cup arrangeras i Nynäshamn samma dag och mycket mer.

Folkligt så det förslår och ännu en dag med strålande sol, vilken tur!
Jag tog mig en tripp ner till "expert" först för att få lite hjälp med några inställningar till min mobil och sedan när jag ändå var på gång, så vandrade jag vidaren ner till hamnen där allt begav sig.
Gick omkring lite bland alla nasare, slickade i mig en glass och lite senare en korv med bröd och en läsk innan jag begav mig hem igen.
Ett snabbt "avträde" och sedan iväg igen ner till hamnen i sällskap med Syster och Svåger för att avnjuta årets sista planka på restaurang "Freja" som stängde för säsongen i kväll. Härligt att sitta där ute på däck i solen och äta och dricka gott som en fin avslutning på sommaren.
Lite vemodigt att sommaren är slut. Vilken då sommar, den har ju knappt visat sig!
Nu går vi en vacker och händelserik höst till mötes för både kropp och själ.

EN NY TID ÄR HÄR

Nu ska det bli spännande å se om jag kan publicera ett inlägg och bild med min nya mobil Samsung  Galaxy 3 lll

Nåja, lite skakig var jag allt på handen, nybörjartur, eller otur ska jag väl säga!
Hade det varit på mitt gamla jobb, ja då hade det blivit "omtag", där dög bara knivskarpa bilder, korrekta vinklar och exponering!
Men nog är det kul att kunna fånga händelser i direkttid när andan faller på.

Tjingeling från en aningen tussig gunsan, med hopp om snar uppryckning.

Peter Jöback sends a greeting for the "I Love Musicals" tour!

MADE IN SRI LANKA

Min gamla ryggsäck som jag köpte i Sri Lanka, eller heter det på? om det tvistar de lärda, för 28 år sedan, fick äntligen en behövlig renovering idag.
En kär gammal vän som har ett afektionsvärde för mig. Jag köpte den på min första adoptionsresa september -84.
Innan jag lämnade den till skomakaren, så kollade jag igenom alla små fack i den och hittade två pyttesmå pepparkuvert från KLM-flyget, då det begav sig.
Den som spar den har!

Fort var det gjort, jag hann precis gå vidare ner till hamnen och ta en kaffe medan jag väntade på att ryggsäcken lagades hos,

http://www.lokaldelen.se/foretag/Nyn%C3%A4shamn/478625/G%C3%B6z%C2%B4s+Skomakeri/

VERNISSAGE I DAG

Jag tog mig "tvärsöver" att gå på vernissage idag, när jag ändå hade vägarna förbi.

Tyvärr var inte konstnären själv närvarnade och det bjöds inte heller på några snittar och champagne.

Dessutom var det inte några små runda duttar uppsatt på alstren.

SOMMARENS SISTA SKÄLVANDE, ELLER?

Efter en ganska så tragisk historia under vår färd ut till klipporna på Strandvägen, så fick vi vila våra ögon mot naturens skönheter.
Vilken tur att "buset" inte ids ta sig dit ut!
Visst möttes vi av glassplitter på klipporna också, tråkigt nog, så vi fick noggrant tänka på vart vi slog läger med tanke på våra bara fötter och eftersom vi hade lilla Tilda med oss.

När vi passerade vår pendeltågstations, Nynäsgård, som är alldeles nyrenoverad eftersom den är uppdaterad med dubbelspår så blev vi så förbannade. Nya fina väntkurer och bänkar var fullständigt nerklottrade med sprayfärger. Jag blir så jäkla ledsen när jag ser sådant och undrar vad dessa lymmlar tänker på och med, i synnerhet.
Den här helgen måste det ha slagit helt slint i huvudet på buset här i Nynäshamn.
Det måste finnas något man kan göra för att komma åt dessa lymmlar. Använd saneringsbudgeten åt att finna lymmlarna och sätta dem i saneringsarbete av sina egna alster under hård bevakning, fotboja och ena armen bakbunden.
Gunsan är arg nu och jäkligt besviken!

Nå, vi fick några härliga timmar där ute och det var för ovanlighetens skull riktigt varm idag.
Ljungen blommar som vackrast där ute nu och den står sig så vackert mot de grå granitklipporna.

SÖNDAG OCH HIMLA TRÖTT

Dagen efter "Räkfrossa" och dödstrött!
Alltså, jag är inte bakis eller så!
Räkorna var superba och tillbehören alldeles lagom, även de som hälldes ner i strupen, alltså den hemgjorda dillsnapsen och det vita vinet. Dillsnapsen kom gästerna med!
Jag lämnade disken och gick till sängs och kramade kudden strax efter midnatt.
Räkskalen fick däremot följa med gästerna ut.


Men nu till varför jag är så himla trött!
När klockan var strax före halv fem på morgonen vaknade jag av att det började regna.
Det är så härligt att lyssna på regnet som smattrar på fönsterbläcket, men nu kom jag ju att tänka på att jag hade dynorna kvar ute på balkongen och beslöt mig för att hämta in dem.
Så jag svepte om mig i morgonrocken och tassade ut!
Då både hörde, kände och såg jag att något var på färde.

Blåljus blinkade och stanken var förskräcklig och upprörda röster hördes från parkeringen en liten bit från mitt hus.
Dessutom tjöt signalhornen från bilar därifrån.

Ja sedan efter att jag stått en stund där ute på balkongen och funderat på vad som skedde där borta, så försökte jag somna om igen.
Men det gick lite si och så med det, tankarna snurrade i mitt huvud och jag insåg att jag har det himla bra som inte äger mer än det mest nödvändiga här i livet, inget som jag behöver oroa mig över i allafall, typ en bil som kanske riskera att bli utbränd eller sönderslagen en sensommarnatt på Backlura!
Det är lite sådana saker som händer i mitt nya hemkvarter, lite eljest än på Bigarråvägen i Umeå, där vaknade jag av traktorn och gödseldoften som bonden höll på att sprida ut en tidig söndagmorgon, på sin höjd. ha ha ha ha ha ha!

GÅRDAGENS INKÖP

Vilken tur att jag hade min svåger som skjutsade mig runt igår, för min inköpslista var av den utspridda arten den här gången.
Istället för kanske fyra timmars promenerande från ställe till ställe, dragandes på min, tillslut proppfulla och jättetunga dramaten, så gick det på två timmar med bil.
Så nu har jag en ny fin vattenkokare, ett välfyllt kylskåp och apoteksvarorna är påfyllda, likaså systemvarorna såklart, för visst måste jag tillåta mig att ha lite rött och vitt vin hemma, en liten Hallands fläder och några Småland.
I skrivandes stund sitter jag föresten och väntar på SysterYster med make för här vankas det räkfrossa i kväll.
Lilla Tilda är här hos mig föresten!
Trevlig lördakväll!

ÅÅÅ VILKEN DOFT!!! :))

Idag är det ju surströmmingspremiär och dess ljuvliga doft sprids över landet.
En kvarting från fjolåret plockas fram ur kylskåpet, en kastrull med några färskpotatisar puttrar så käkt på spisen och lite finhackad lök ligger på ett teafat.
Tunnbröd och extrasaltat smör och en liten Västerbottenost står på bordet!
En liten snaps och en Landsorts Lager, som pricken över i-et
Å min gud va gott det ska bli!

Men nej, allt är bara på skoj!
Jag öppnade en liten burk fiskbullar i dillsås, hällde den lite käkt ner i en kastrull och skalade några kallpotatisar som därefter delades i mindre bitar och fick tillsammans med fiskbullarna värmas på spisen.

Men tunnbrödet och extrasaltat bregott stod på bordet och en liten 3,5:a Norrlands Guld förgyllde middagen ändå.
Så kan man också fira surströmmingspremiären om man är en gammal singelkärring på Backlura.
Förr eller senare, så kommer den säkert att slinka ner i min strupe under välbehag och i gått sällskap.

FÖRSTA PARKETT

"Rumbadagarna" har varit det stora evenemanget hemma på min gata här i stan de senaste tre dagarna.
Namnet Rumba kommer från den lilla tvärgatan alldeles här i närheten där våra återvinningskonteiner står, en sträcka på ca 50 meter.
Så varför Nynsähamnsbostäder kallar evenemanget för Rumbadagarna har jag absolut ingen aning om faktiskt.
Skitsamma föresten, Backluraborna har minglat här utanför mitt fönster i tre dagar nu och musik har dånat från både liveartister och bandspelare ur högtalarna.
Men jag har inte störts av det ändå, bara tyckt att det har varit trevligt.
Och jag har haft första parkett som vanligt!

EN SPARK I BAKEN!

Vilken tur att Mia ringde i morse, jag tänkte skriva, tidigt, men det var väl att ta i, klockan var strax efter halv nio, just som jag var i färd med att fixa mitt morgontea i nattsärken med håret som ett kraschat skatbo och ouppsjungen.
"Jag kommer och hämtar dig halv tio, jag vill att du följer med mig på ett besök" Ingen pardon!
Sagt och gjort, nu gick det genast snabbt med morgonbestyren och vi möttes på parkeringen på utsatt tid.
Med säker hand styrde hon oss ända upp till Täby där hon hade en avtalad läkartid.
Snabbt var det överstökat och sedan vände vi åter neröver efter att tvärfundera vid en rondell, Vaxholm eller Zetas vid Kungens Kurva.
Det sistnämda vann och vilken tur för oss, för va trevligt det blev!
För direkt vi kom fram, så mötte jag en av mina nya Peterfan-vänner och hennes dotter som delar samma böjelser som oss.
Mia och jag strosade omkring inne i Zetas vackra handelsträdgård en stund.
http://zetas.se/

Sedan gick vi alla och käkade på SushiKungen bar & café, som låg bara ett stenkast, nja, om man kan kasta riktigt, riktigt långt förståss, därifrån.
Närmare bestämt knappt tio minuters promenad från Zetas!
http://www.sushikungen.com/

En riktigt trevlig och fräch, relativt nyöppnad sushirestaurang med alldeles utsökt mat och vackert serverad dessutom. Det blev de stjärna i kanten och gjorde att man kände sig extra uppskattad och välkommen som gäst.

Så mina kära vänner, har ni vägarna förbi, uppsök med fördel denna utsökta sushirestautang inte så långt från IKEA och Zetas vid Kungens Kurva!
Tack för att du tvingade med mig idag Mia, jag behövde en spark i baken, vilken bra dag det blev!
Skönt med vänner! Ƹ̵̡Ӝ̵Ʒ

DAGENS SAMVETE!

Där satt jag så käckt och sa att jag skulle göra åtminstone några bra saker den här dagen.
Pytt!
Inget blev som jag hoppades på.
Ett av dagens mål var att försöka med hjälp att tecknisk support programuppdatera min alldeles för gamla mobil Sony Ericsson Xperia X10
Efter ett jäkla tjafsande med Sony support, så lade jag ner det hela, för de kunde inte hjälpa mig. Helt otroligt, mobilen är endast två och ett halvt år och redan blasé.

Där och då borde jag ha släckt ner allt och begett mig ut i det fina vädret, men luften gick liksom ur mig.
Käkade lite lunch och sedan tog tröttheten överhand och jag hamnade i soffan och lyssnade på dagens sommarpratare, Anders Olsson, simmare, funktionshindrad, flerfaldig guldmedaljör i paralympic och som dessutom reser till London om två veckor och ska delta i paralympic igen och försvara sina guld från 2008 i Peking.
Ja sedan skämdes jag nått så in i helskotta att jag inte orkade göra något alls.
Utan fortsatte att sitta på hela ryggen framför ännu en gammal svensk film "Flickan och hyacinter" från 1950.

Kanske känner jag fortfarande av gårdagens djupdykning, har tänkt mycket på den händelsen idag och även gammal sorg blev väldigt närvarande igen.
Somnade igen!

Säg aldrig att tiden läker alla sår - ärren består!
Säg inte att du förstår - för det gör du inte!

EN NY VECKAS BÖRJAN

✻ღϠ₡ღ✻
(¯`✻´GOD FÖRMIDDAG, HA EN FIN DAG.:)
`*.¸.*✻ღϠ₡ღ¸.✻´´¯`✻.¸¸.Ƹ̴Ӂ̴Ʒ..

Efter gårdagens djupdykning måste jag försöka kravla mig upp och tänka positivt igen.
Det finns alltid en mening med allt som sker.
Om inte "om" hade funnits, hade jag inte suttit här, osv!
Varje ny dag är ett oskrivit blad som jag ska fylla med åtminstone några bra saker.

När jag ser in i framtiden är det så ljust att jag blir bländad./ Oprah Winfrey

HOFFMAESTRO "Highwayman" (live @ SVT Allsång 26 Juli 2011)

Nu har Eva lämnat sin sjuk eländiga kropp och sitter där uppe och diggar sina idoler!
Eller gör hon som jag, sitter och väntar på OS-finalen i handboll som börjar alldeles strax!

Laakso 'Italy vs Helsinki'

Till minne av Eva!

KRISTINA FRÅN DUVEMÅLA - UT MOT ETT HAV

Idag är gunsan ledsen!
En av mina absolut första internetvänner gick bort i torsdags.
Kära Eva, som jag blev bekant med på Myspace i början av 2008.
Det första forumet som visade mig vägen till Peter Jöback-fans och där fanns hon, samt många många fler naturligtvis som blivit riktigt kära vänner genom åren. Inte bara visuellt och via nätet, utan även "påriktigt" som vi säger uppe i norrland.
Eva tog emot mig i sitt hem den 6/6 -08 när jag tog mod till mig att resa ensam ner till Stockholm för att bara vara och "Smaka på Stockholm" en helg. Hennes glada och hjärtliga sinne fastnade jag för direkt.
Eva älskade musik i alla dess former och Peter, så klart!
Den där gången på Kungsträdgården skulle Hoffmaestro & Chraa uppträda och de var en av hennes stora idoler.
Jag glömmer aldrig vad jag njöt av att se hennes fridans när dom körde igång.
Laakso var också ett av hennes fovoritband. Laakso och Peter Jöback gjorde "Italy vs Helsinki" som släpptes 25 april 2007 som en singel.
För ungefär tre år sedan flyttade Eva ner till Göteborg och strax därefter blev hon sjuk i MS. Dessvärre tillstötte även en cancersjukdom och i torsdagsförmiddag förlorade hon kampen mot den.

Jag glömmer heller aldrig när hon meddelade mig om hur illa det egentligen var.
Jag satt på utrikesterminalen på Arlanda och skulle just resa till Oslo för att gå på Peter-konsert tillsamman med några av mina underbara norska Peter-fans.
Det var den 27 augusti 2011 och Peter skulle spela i Björkelangen tillsamman med Cookies n Beans.
Eva ville att jag skulle be Peter sjunga för henne, men tyvärr, så hade jag ingen möjlighet att framföra den hälsningen. Det ångrar jag idag, att jag inte gjorde allt jag kunde för att framför den önskan, men jag tänkte på henne hårt, hårt under hela konserten i hopp om att hon skulle känna åtminstone lite av Peternärvaro.

Usch va tomt det kommer att bli efter henne!
Hon finns ju både på min facebook, i min mobil, på myspace, på hennes blogg http://msgnun.wordpress.com/ och framför allt i mitt hjärta.

Den här videon med Peter Jöback "Ut mot ett hav" från Kristina från Duvemåla tillägnar jag henne. Sov så gott Eva!

MIN GAMLA VATTENKOKARE!

Ska hon göra ett inlägg om sin gamla vattenkokare nu? Å herre min gud!

Japp det ska jag!

Det begav sig sommaren 2008, när Erik fick sin alldeles egna lägenhet, en nyproducerad jättefin etta på Strombergsväg i Umeå.
Då var det att börja från börja och budgeten var skral, så vi köpte billiga enkla saker till hans boende. Jysk och Rusta fick många besök av oss och Chevan lastades knökfull med diverse möbler och husgeråd.

Ett och ett halv år senare tömde och städade jag ur den lägenheten och vi delade på hans tillhörigheter. Sofia fick ta det mesta eftersom hon behövde ett eget boende där på vårkanten.

Jag tog hans underbara breda säng samt den här vattenkokaren!
Som idag till eftermiddagskaffet slutade fungera.
Fyra år senare!
Tänk att en gammal trasig vattenkokare kan väcka sådana minnen till liv!
Nu måste jag ta ännu ett nytt stort steg i mitt liv, köpa en ny vattenkokare! *ironi*
Sängen håller nog åt mig tills jag möter honom igen!

JAG HAR EN DJÄVUL PÅ HÖGER AXEL

Så sant!
Strax efter 21:30 fick min högra arm nog!
Samma skit igen, det sticker i handen, fingrarna stelnar, det sprider sig upp i armen och domningskänslor tar över, så att jag inte längre kan sitta stilla.
Släcker ner laptoppen och gör mig redo för sängen. Men sedan har jag vankat runt och viftat och svängt med den djävulen i några timmar i takt med musiken från mig cd-spelare.
Fan vad jag blir less på det här, att jag inte kan sitta stilla en längre tid utan att cirkulationen i extremetiterna ska stanna av och i synnerhet i höger arm.
Det här är en direkt orsak till varför jag blir så himla trött, jag behöver vila och sova men kroppen måste vara i rörelse för cirkulationens skull.
Jävla sklerodermi!
Tror väl fasiken att jag ser trött och sliten ut!

Måste ta ett snack med hon på den andra axeln, det här funkar inte!

BLÅ BLÅ FINGRAR OCH VATTEN

Blå blå himlar och hav, blå blå känslor i natten, för det är fest, med stillheten som gäst.

Det är inte en felstavning i rubriken, det ska helt riktigt stå "fingrar", för fast det är "sommar", så har jag alltjämt blå fingrar.
Fan vad jag blir less på den här sommaren som inte lyckas värma mig tillräckligt.
Vilken jäkla tur att jag ska resa till London en sväng till om precis tre veckor idag!
För även om det är kallt och regnigt där, som det tyvärr brukar vara, så kommer jag att bli varm ändå av The Phantom of the Opera på Her Majesty’s Theatre den 1/9 som är Peter Jöbacks sista bejublade föreställningen!
Tack gode gud att jag har något värmande att se framemot

SKÄRGÅRDSTUR!

Den Lilla Skärgårdsturen i ur och skur!
Fast egentligen fattar jag inte hur de som jobbar på sjön orkar hålla sig vaken!

Vi anlände Strömskajen i god tid, så en bakpotatis med skagenröra och en öl satt bra innan avgång.
Tyvärr blir jag väldigt beklämd när man bemöts av personal som missade kursen service minded, så var det där! Tre unga tjejer som verkade ogilla sitt jobb och matgäster i synnerhet. Tråkigt, nonchalant och respektlöst!
Men käket var helt okej som tur var.
Nog om det!
Väl ombord på båten som skulle ta oss till Vaxholm tur och retur, plasserade vi oss ute på däck, "on the right side", fast vädret var lite si och så, fast skapligt ändå för att var de här århundradets jäkligaste sommar.
Under resans gång guidades vi genom sevärdheterna längs vägen.
Tre timmar senare åtevände vi till Strömskajen igen med ännu ett trevligt minne bevarat och avprickat i måste-borde-passa på- och göra listan!
Men herre min tid va trött jag blev ute på sjön!

http://www.stromma.se/sv/Stockholm/Turer/Stromma-Kanalbolaget/Dagsutflykter/Lilla-Skargardsturen/

MITT NYA LIV

Andra sommaren i mitt nya liv, i mitt nästa kapitel!
Och nu har jag nog vant mig och ackliamatiserat mig.
Men jag kan ändå fortfarande inte fatta vad som hänt, för allt har gått så fort från dagen "D", tills nu!
Från uppbrott, familj, jobb och hus.
Till att bara kunna vara!
Jag känner en sådan tacksamhet över modet och kraften som gavs mig i precis rätt stund.
Att jag vågade ta steget!
Men det var inte utan hjälp, inte utan stöttning!

Kanske jag har förtjänat det här, men det är svårt att erkänna och ta till sig det.

Den här dagen har i allafall varit extra snällt med mig, trots en urusel nattsömn.
Jag hade ju tvättstugan igår och då blir det mycke spring fram och åter, alldeles extra ensamt i sängen dessutom. Alla kvalster som delat den med mig den sista veckan fick ju stryka på foten.
Men den här dagen började alldeles strålande framför svt Gomorron Sverige där Peter Jöback satt i OS-studion i London som morgongäst!
Va fin han var och vilken fantastiskt avslappnad och bra intervju det blev.
http://www.svt.se/2.116970/.

Så stolt och mallig jag blev!
Tusen tack!

I morgon kommer en annan dag och den jag ska dela med syrran Pia och Ove på en skärgårdsbåt.

Vad livet är snällt med mig nu! Är det snart dags för den stora katastrofen måntro?

EN BRA SÖNDAG

Ibland behöver man tid att reflektera. Ta en paus under dagen och samla tankarna.
Och var gör man det inte bättre än ute i naturen.
Helande energier lugnar sinnet.
Ibland kan det även vara skönt att lyfta fram och dela tankarna med en god vän!
Plocka upp gamla minne från svunnen tid och dela erfarenheter.
Att inspirera och känna tacksamhet för allt gott som man trots allt fått ta del av.
"JAG HAR LEVT"

NAMNSDAGSBARNET ARNE!

Ja idag har det varit fullt upp!
Började dagen med att fira namnsdagsbarnet Arne som sagt. Därefter ett långt telefonsamtal med X-et Stig uppe i Umeå, som har sin födelsedag idag.
Jag är så glad att vi kan ha en civiliserad och vänskaplig relation till varandra och att vi är goda vänner trots allt. Jag tror också att det är viktigt för Sofia att mamma och pappa kan komma överens.
De två skulle föresten gå ut och äta på restaurang Eurasia i Ume i kväll, den är deras favoritrestaurang eftersom den är lättillgänglig för hjulbenta, alltså rullstolsburna!

Apropå restaurang, så käkade jag lunch på restaurang Lydia här i Nynäshamn idag.
Å herre min tid va hon äter ute ofta den här gunsan, kanske somliga tycker!
Jo det är sant, två dagar i rad!

På eftermiddagen stod jag vid ett vägskäl, en fyrvägskorsning!
Solen sken och det var fortfarande skugga på min balkong!
Pendelstationen ligger endast fem minuter bort och Stockholm sjuder av folk och festligheter i rengbågens alla färger.
Prideparaden, Music & Arts festival på Skeppsholmen och Sommarkrysset på Grönalund!
Och Stockholm är verkligen en vacker sommarstad, så varför inte utmana mig själv ännu en dag.
Men mitt fjärde val vann, en långpromenad ner till hamnen, en kaffe i handen på havstrappan och strålande sol.

Dessutom har regeringen beslutat att i Sverige och internationellt uppmärksamma att Raoul Wallenberg skulle ha blivit 100 år idag genom att hedra hans minne med olika evenemang och aktiviteter.

Så 4 augusti är verkligen en dag värd att fira!
Hipp hipp hurra för alla jubilarer idag

EN OAS MITT I VIMMLET!

Drottninggatan i centrala Stockholm en fredag och inte vilken fredag som helst, utan samma vecka som Pride festivalne pågår samt dagen innan Stockholm Music & Arts Festival går av stapeln för första gången någonsin.
Där går jag tillsamman med min vän Lena som kommit upp till Stora Staden för att förlusta sig på egen hand sista semesterdagarna.

Vi hade bestämt träff på trappan vid Sergelstorg och hon hittade mig direkt, lite förvånad blev jag faktiskt, det var ju länge sedan vi sågs och på en helt annan arena, nämligen i Berwaldhallen. Hon föreslog en restaurang vid Centralbadet, där hon förövrigt hade tillbringat några timmar innan vi träffades.
Drottninggatan var fullständigt proppfull av människor, så det var ingen lätt match att ta sig fram. Efter en stunds knökande och bökande så svängde vi in till höger och kom in till en prunkade grönskande oas.
Där var det magnefika Centralbadet och dess innergård, anläggningen är ritad 1904 i jugendstil.
Men Lena föreslog att vi skulle käka på en restaurang alldeles brevid Centralbadets restaurang, som heter Hubertus Kök och Bar. Ett mycket trevligt val med utmärkt mat och servis.

Där satt vi två och delade minnen och glädjeämnen och åt vår mat i strålande sol och känslan av att vi satt vägg i vägg med Stockholms mest folktätaste shopping och promenad gata var nästan surialistisk.
Några timmar senare skildes vi åt i folkvimmlet utanför Åhlens!
Tack Lena för att du ringde mig och tack för ett trevligt möte!
På återseende!
OBS! Lena är en väldigt lång och ståtlig kvinna och jag den direkta motsatsen, så därav står jag på tå och hon sjunker ihop på bilden. :)))

VARGEN KOMMER!!!

Men dagen började med att jag tänkte ta mig till återvinningscentralen här i Nynäshamn.
Jag har haft en golvsockelbit och en stor svart säck med min gamla sjögräsmatta i inne i min klädkammare en längre tid och tänkte lämna de till därför avsedd anläggning.
Först var jag ju tvungen att pumpa däcken på min cykel som har stått under trappan i trapphuset en längre tid.
Det är ju en bit till återvinningen och säcken var tung och otymplig, så jag behövde cykeln att lasta på.
Jo tjenare, när jag väl var framme, så visade det sig att det var stängt och att jag hade behövt ett passerkort om det hade mot förmodan varit öppet.
Så skit var det med det, hem igen med min last!
Men det var ju inte det det här inlägget skulle handla om, utan!

Nickstabadet, eller rättare sagt, alla barn som skriker i vattenrutschkanan.

Alltså, jag packade mig ner dit efter min cykeltur, med bok, solkräm, matsäck och kaffetermos och lilla solstolen hängande utanpå min dramaten.
Jag hade ju blivit lite svettig efter min tur och värmen i kroppen lurade mig ut i hopp om att det säkert skulle vara skönt där nere.
Men vinden från vattnet svalkade obönhörligt mig till ståpäls hur mycket jag än försökte kura ihop mig så att vinden inte skulle få fatt i mig.
Men skam den som ger sig, jag läste i boken, käkade min lunch, lyssnade på "sommar" en stund men gav upp tillslut.

För, det som mest av allt irriterade mig var just det, skriken från vattenrutschkanan!
Hur ända in i det glöheta ska man kunna koncentrera sig med varesig deckare eller berättare i P1, när jag hela tiden tänkte "Vad var det nu som hände, var det någon som blev våldtagen eller ännu värre, mördad, däruppe i skogen ovanför rutschkanan"!
Vid en av mina promenader där uppe på berget på försommaren, så hittade jag ett par svarta spetstrosor som låg där bland blåbärsriset. Med det i mitt minne och deckare och dagens sommarpratare Elise Lindqvist´s berättelser om hennes extremt tuffa uppväxt och liv, så fick jag ännu mer ståpäls.
Tänk om faran trots allt var på färde där uppe, vem skulle då höra eller bry sig?

1:a AUGUSTI

Ja då har vi kommit till augusti månad och hittills har sommarenvärmen lyst med sin frånvaro. Faktiskt så har jag bara legat nere på Nickstabadet tre gånger den här sommaren! Vad är det som händer med klimatet?
Inte en endaste pust eller närheten av värmeslag, än mindre ett dopp i viken! Nå än så är väl inte loppet kört, i morgon kanske!
Om en månad idag, så är jag just nu bänkad på Her Majesty’s Theatre i London och väntar på att den magiska föreställningen av The Phantom of the Opera ska börja.
Peter Jöbacks sista föreställning i huvudrollen som The Phantom och det ska verkligen bli spännande att se och höra den en sista gång!
Gårdagens gympapass, alltså de där 24 st knäna och ryggböj på min väg hem från hamnen, visade sig ha en dålig inverkan på min redan onda rygg, så idag har gunsan endast varit hemmavid och myst.
Tänk att jag har den möjligheten nu att bara tillåta mig vila när helst andan faller på och kroppen säger till!
Eller som en stund på balkongen men nästa deckare av Mari Jungstedt "Det fjärde offret" innan solen gick ner bakom hustaken!

Lycka är som en fjäril, som då den jagas alltid är utom räckhåll,
men som, om du lugnt sätter dig, kan slå sig ner på dig. (Nathaniel Hawthorne)