Globen Arena lördagen 20/10!
Men jag börjar väl som vanligt från the very begining!
Mia och jag lämnade Nynäshamn i god tid för att hinna träffa StoraSyster Eva i Globen köpcenter, där vi beslutat att käka middag tillsammans innan konserten.
Vi fick sällskap av ytterligare några goda vänner till mig vid bordet efter en stund som naturligtvis också skulle på konserten I LOVE MUSICALS.
Det är alltid lika häftigt titta ut över arenan och låta blicken söka sig långt dit ner någonstans där våra platser förmodas vara.
Rad 1, platserna 41-43, kan inte bli bättre!
Kvällens föreställning började med visning av Kortfilmen "Livet, Kärleken och Döden"!
På utsatt tid äntrade Stockholms Sinfonietta under ledning av David White scenen, samt en kompgrupp, bestående av Mikael Jöback - klaviatur & kör. Rickard Nilsson - klaviatur, gitarr & kör. Ricard Hux Netterman - trummor & kör. Martin Höper - bas & kör. Ulf Hellerstedt - gitarr.
Gästartisterna som Peter bjudit in var:
Ma-Anne Dionisio, som Peter spelade tillsammans med i "Miss Saigon" på Theatre Royal Drury Lane i London 1997.
Katy Treharne som spelade Christine mot Peter i "The Phantom of the Opera" i våras på Her Majesty´s Theatre i London.
Samt, Michael McCarthy som har en lång karriär bakom sig med både "Camelot", "Mame", "Les Misérables" och i Sverige har man sett honom på Göteborgsoperan i hyllade "Sweeney Todd".
Peter inledde konserten med "Everybody says don´t" ur Anyone Can Whistle och sedan avlöstes den ena fantastiska musicalslingan efter den andra, som tex ur, Sound of music, Miss Saigon, Chess, West Side Story.
Efter en kort paus vid halvlek, såg vi att det stod två magnefika kandelabrar på scenen och de bombastiska tonerna till "The Phantom of The Opera" ljöd från orkestern.
Ståpäls över hela kroppen när Peter och Katy Treharne började sjunga densamma. Direkt därefter sjöng Peter "Music of the Night", Magiskt! och genast var jag tillbaka i London.
Stående ovationer, välförtjänt och ej oväntat!
Under en berg-och-dalbane-upplevelse i världsklass slungades vi från drama till Cabaret, mellan skratt och tårar.
Ja så fortlöpte kvällen, "Gethsemane" Ur Jesus Christ Superstar, bara en till av Peters absolut mest fantastiska prestationer och för mig fullständigt omöjligt att hålla tillbaka tårarna under.
Ännu mer stående ovationer!
Konserten avslutades med sången som förändrade Peters liv, "Guldet blev till sand"!
Stående ovationer igen som lockade ut hela ensambeln och som bjöd på ännu ett nummer, "You never walk alone".
En stor eloge till Peter för hans val av gästartister, bara där ser man ju vilken världsartist han är!
Nu längtar jag om möjligt ännu mer till nästa gång som är den 26/10 på Spektrum i Oslo!
Tjingeling! *LER*
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar