JULOTTA I DET FRIA!

Jag har aldrig varit på julotta en tidig juldagsmorgon och troligast kommer det aldrig att ske heller.
Idag var det sista hela dagen här i norr och de tidiga morgonljuset väckte en längtan ut i snön, att få höra det välbekanta knarret under skona av kall härlig vit och opinkad nysnö!

Assistenten kom och avlöste mig på förmiddagen så jag fick "hopp och lek".
Först gick jag till x:et med den diskade Jansonfrestelse-formen, sedan gick jag ner till Nydalasjön i rask takt.
Termometern visade ca 13-14 minus Celsius, men det var nästan helt vindstilla, så kylan kändes inte så ruggig ändå. Förresten nu är jag ju van Nynäshamnskylan, den råa från havet och den är verkligen inte att leka med.




Vilken underbar juldag i gnistrande snö och sol.
Jag kunde inte låta bli att ta några bilder, trots att mina fingrar höll på att förfrysas!

Njut av några snabba minuter vid Nydalasjön en alldeles, alldeles underbart vacker vinterdag i slutet av 2014!
Moder Natur är väl ändå den vackraste platsen att ha en "andlig" upplevelse i!!!
Som när en ton, en röst, når in i ens hjärta och nuddar vid en sträng i själen som man inte visste fanns!


I morgon är en annan dag och en ny resa börjar till varmare breddgrader!

ÅRETS JULKLAPPAR

Nu har Sofia gjort en tavla till lilla mor också, en precis likadan som hon gav bort den där gången till vederbörande.
Jag minns hur avundsjuk jag blev, ville ju också ha en sån!

Jag fattar fortfarande inte hur hon bär sig åt, hon har ju nästan ingen motorik i höger hand och absolut ingen alls i vänster.
Och nu sitter jäntan och lägger ett 1500-bitars pussel av Jan van Haasteren, hon är alldeles, alldeles omöjlig, eller, nästan inget är omöjligt för henne!



Och jag sitter och njuter av lugnet som infunnit sig efter att ha fått avnjuta Jul-allsångsshowen O Helga Natt konserten från Örebro med Peter Jöback, Carola, musikalstjärnan Åsa Fång och Sean Baban.

UPPESITTARKVÄLL

Nu hoppas vi på storvinsten i kväll!
Det är en evighet sedan jag spelade bingolotto, typ på Leif "Loket" Olsson tid.

Duttpennan och godiset i beredskap!

Håll tummarna!

DAN FÖRE DAN FÖRE DAN!

Undra om det blev rätt nu?

Som vanligt har jag styrt kosan till jänta mi Sofia för att se om det finns några snälla barn.
Nog är hon snäll alltid, men ibland lite stor i käften och tjurig, som nu till exempel.
Hon vägrar tala om namnet på en av våra före detta assistenter heter, hon som är moster till kärleken i hennes liv just nu.
Jag gissar och tänker, men jäntan vägrar att tala om.
Fast jag har hotat med att plocka bort ett av paketen under granen.

Ja va säger man, tjurskalle eller?

Fast jag bjöd henne på fika idag på Väven!

Tomten kommer nog att ta en ordentlig omväg förbi här!
Tur att det är vitt på marken i alla fall!

18:e DECEMBER

För mycket sittande på pendeltåg och i väntrum den senaste tiden.
Så istället för att förflytta mig från sängen till tvsoffan, gick jag en runda ner till centrum, handlade lite mascara på Kicks, dagens julkalender erbjudande L`oreal 50% rabatt.

En nätt promenad på ca en timma om jag tar den långa vägen hem.

Och regnet strilade sådär lagom irriterande, men vad gör väl det, gunsan är inte gjord av socker!

DAG TVÅ PÅ SJUKHUSET

Läkarbesök för att få reda på vad och hur det blir i fortsättningen, svar på spottestet?
Men det var alltför tidigt och svårt att ställa diagnos på endast det,
så vidare utredning i slutet av våren med extra allt och mer därtill.
Samt att jag har lovat bort mig till forskningen!

Eftersom jag fattar att min ynkliga och skrynkliga lekamen inte går att använda i organdonation, så alltid något om det går att forska på mig!
Mitt bidrag till eftervärlden!

JULPYNTAT I VÄNTRUMMEN PÅ KAROLINSKA SJUKHUSET

Jag har varit till sjukhuset i dagarna två för att påbörja ännu en utredning på Reumatlolgen.
Den här gången handlar det om Sjögren Syndrom, som är en nära släkting till min redan diagnostiserade Sklerodermi.
Igår hade jag en tidig tid hos sköterskan Siv.
Så upp i den arla morgonstunden för att hinna upp till kl. 08:45.
Där var min uppgift att spotta i en mugg i 15 minuter, utan salivstimulerande den senaste timman, typ sockerfritt tuggummi eller sugtabletter av varierande slag, som förövrigt inte funkar alls på mig.
Resultat: Skitdåligt, några sega droppar som knappt ville landa i muggen.
Sedan fick jag tugga på en lite bit paraffin i 5 minuter, spotta i mugg igen, något bättre resultat.
Och sist men inte minst och något som faktiskt är obehagligt för det svider och skaver, en liten bit, typ läskpapper i vardera öga, för att se hur mycket tårvätska jag produserar.
Där fick jag skapligt resultat och jag upplever inte heller ögontorrhet, än så länge, ska jag väl tillägga.

DET BÖRJAR NÄRMA SIG!

Tio ynka dagar kvar och jag börjar känna mig stressad och det är på grund av att jag inte känner någon som helst längtan till julen.
Kan det vara för att jag inte mår helt prima, eller är det avsaknaden av snön, som trots allt lyser upp en aning den här alldeles otroligt mörka tiden på året.

Gruvar också över vad som kommer att visa sig efter mina vidare utredningar angående min muntorrhet, avsaknaden av smak och svullna och onda parotis.
Kan det vara så som jag befarar, Sjögrens syndrom lika förbaskat, räcker det inte som det är redan?
Skit också!!!

Idag har jag varit till stora syster på en bit mat i gott sällskap av några fler ur hennes familj.
Eva hade som vanligt lagat en fantastisk mat och ordnat med förrätt, varmrätt bestående av en mustig gryta, samt tre olika sorters hemgjord glass, dessutom var dukningen en fröjd för ögat.
Så egentligen var det en happening för både ögonen och gommen.

Men tyvärr så upplevde jag bara ögonfröjd och de övriga vid bordet ovationer om matens smaker.
Fy fan va trist!!!

Och här sitter jag och dricker avslagen ramlösa för att lindra den svidande, brännande och jävligt torra munhålan!
God fortsättning på tredje advent!

NOBELFESTEN 2014

Typiskt, ja jävlar, nu missade jag årets och festernas fest igen!
Som jag hade förberett mig, fixat och trixat, till och med varit till frissan för snart två veckor sedan, haft blåsan ute på vädring, apropå blåsa, den höll förresten på att blåsa bort från balkongen här på förmiddagen.

Nylackade naglar, den där mörkt plommonfärgade som passar till klänningen och lite glitter längst ut på nageln, så stiligt så!

Och precis som förra året, jag har förlagt min inbjudan!
Jag har sökt både här och där, men ingenstans!
Klänningen blev förresten lite blöt också där ute på balkongen, så det var väl någon mening med att inbjudan kom bort.
Eller kan det vara så att Nobelkommitten har glömt att skicka den? Hemska tanke!


Men det är kanske ingen ide heller, ty nu har jag drabbats igen och den här gången av inflammation väster Glandula Parotis!
Hela munhålan är torr och i en öken, tungan fastnar i gommen och tänderna fastnar på kinderna.
Svullen på kinden framför örat ner mot halsen och alldeles varmt och rött och hårt. Dessutom smakbortfall.
Så varför slänga pärlor på svin? Och då menar jag ju naturligtvis den goda maten på gunsan!

JULBAKET AVKLARAT

Det enda som bakas här hos mig, havrekex!
Förr, "Häromdan när jag var ung", då hände det sig att det blev både mjuk och hårda pepparkaka, vanlig sockerkaka, syltgrottor och en och annan plåt med kärleksrutor, men nu har jag bojkottat allt sådan och mycket pga utrymmesskäl.

Mammas Havrekex:

1 kg Gyllenhammars havregryn
1 l mjölk
½ paket milda
2 kaffekoppar socker
50 g hjorthornssalt
Mjöl efter behag

lite drygt 200 grader i mitten av ugnen i ungefär 12-15 minuter

Ja eftersom det är ett gammalt recept och från mamma så är det "lite på en höft" som hon alltid sa, mamma var en sån, "lite på en höft"!

OBS! detta är ett jättegammalt recept, så ungsvärmen varierar ju betydligt beroende på ugn.
Och det där med kaffekopp socker, då måste jag plocka fram en kaffekopp ur finskåpet, eftersom jag alltid dricker mitt kaffe numera ur en MUGG.

Havergrynen läggs i blöt med mjölken kvällen före!
Häll hjorthornssaltet och sockret över havregryn/mjölken-bunken som har stått och svällt över natten.
Smält milda och häll det över alltsammans och rör och rör tills allt har blandats väl.
Häll upp allt kladdet på ett mjölat bakbord och därefter ta några rejäla nävar mjöl över allt och börja knåda tills det är en jämn, men fortfarande skapligt kladdig deg.
Dela upp den i ca 3-4 delar och kavla ut med en naggad kavel, helst. Kavla till max 5 mm tjockt och stansa ut till lämplig storlek. Jag använder ett lock till Tupperware kannan och då får jag ca 55 st haverkex.
Fördela de ogräddade kexen ungefär 12 st på en mjöla plåt och grädda!

Det kan inte gå fel och jag lovar dig, dom är jättegoda med endast smör och ost på!
Ett måste på julbordet!

ANDRA ADVENT, NU IGEN!

Egentligen behöver jag ju inte säga något mer, bilden talar ju sitt tydliga språk!
Två tända ljus i staken och allt är lugnt nu efter en smärtsam helg med avsked av en av mina fina svågrar, som hastigt lämnade oss för några veckor sedan.
Och mitt i sorgen så fanns det en liten ljusglimt som gladde våra hjärtan, lilla, alldeles underbara Molly som är familjens och släktens nyaste familjemedlem.

"Släkt och vänner försvinner en efter en.
Hur hinner vi med allt vi vill?
Sällan finns det tid att säga adjö.
Hur blir det sen?
Nån går bort och någon kommer hem!"

Ljusen glittrar och snart är det jul igen!

O, HELGA NATT

O, Helga Natt, Sveriges största julkonsert, är en jul-allsångsshow utomhus på Stortorget i Örebro. Carola, Peter Jöback, Åsa Fång och Sean Banan är årets artister på O, Helga Natt. Gry Forssell är programledare.

Förutom stjärnartisterna får publiken njuta av O, Helga Natt-kören under
ledning av Fred Sjöberg, den nya orkestern under ledning av Pelle Ankarberg
och Årets O, Helga Natt lokalartist Malin Stoetzer.

Tv-sändning under julhelgen
Även i år kommer O, Helga Natt att spelas in och sändas under julhelgen på TV4.

Så vilken tur att jag har min TiVo-box, så jag kan ställa in för inspelning, eftersom jag befinner mig hos Sofia på julaftonen.........

Och här sitter jag nu och där pågår inspelningen för fullt just nu och det är kallt, ruggigt, regnigt och alldeles, alldeles underbart folkligt och luften fylld av skönsång!
Surt sa räven om rönnbären!

WORLD AIDS DAY

http://www.worldaidsdaygalan.se/gala-2014/world-aids-day-galan-2014-23908222

Och här sitter jag, men jag kan ju inte vara överallt, vissa begränsningar finns även för mig!
Men gudarna ska veta att jag hade velat vara där!

KONFERENCIER
Peter Englund
Sofia Wistam

ARTISTER
SHIRLEY CLAMP
PETER JÖBACK
ANN-LOUISE HANSON
TIMOTEIJ
DIAMOND DOGZ
RENT- MEDLEY
LISE & GERTRUD
ERIK LINDER
AXEL OCH SABINA
THREE D
ART OF SPECTRA
ARTE DIEM
DRAGSHOW DIAMOND DOGS
DRAGPERFOMANCE DRUGS
ROBERT LUKIAN



"PETER JÖBACK
Vad finns det egentligen att säga om Peter Jöback
som inte redan är sagt?
Man kan beskriva honom som följande: internationellt känd musikalartist och framgångsrik skivartist med en röst som de flesta avundas och med en personlig karisma som man sällan ser på scener utanför Broadway, Las Vegas och West End.
Eller så beskriver man honom med endast två ord: Peter Jöback.
Det räcker.

Jag har bett Peter att medverka på World Aida Day Galan tidigare, men han har aldrig kunnat så när han i år skriftligen tackade ja blev jag först handlingsförlamad några sekunder och sedan skrev jag spontant tillbaka ”Är det ok om jag ramar in ditt svar eller trycker det på en t-shirt?”.

Att ha överlevt den stormiga musikbranschen sedan 1990 är en bedrift och en del av förklaringen till att Peter har lyckats med den bedriften får vi på scenen på Rival när Peter gör sin entré.

Peter Englund
Grundare & Konstnärlig ledare
World Aids Day Galan "

1:a ADVENT 2014

Och när du har kommit dig lite längre in och en dag länger fram i handlingen, ja då möts du av den här synen!
Ett ljus tänt i min adventstake och strategiskt och bara en handlängd ifrån CD-spelaren framlagt, Världens Bästa Julskiva och tillika den alldeles, alldeles underbara och kommande "Skatten", Peter Jöbacks bok "Jag kommer hem igen till jul".

1:a advent och jag är bjuden på adventlunch till storasyster och svåger.
Lillasyster och jag tar en promenad ner mot stan och sällar oss till dem.
Värmer oss med glögg och pepparkakor innan risgrynsgröten inmundigas.

Konstigt!
Nu är jag inte femte hjulet längre, ty, Ove fattas oss!

Skönt att vi har varandra när sorg och saknad tränger in i våra hjärtan, det blir liksom lite varmare då!

SNART ÄR DET JUL

Men sakta i backarna nu gamla gunsan, det är ju inte ens 1:a advent än, det är ju i morgon!

Egentligen hade jag ju inte tänkt pynta så mycket i år inför julen eftersom jag "precis som vanlig" ska fira den uppe i Umeå hos Sofia och kommer att resa på en dyrbiljett med Norwegian några dagar tidigare.
Från det ena till det andra, hur taskigt är det inte att alla resor till och från, just under julhelgen är mer än dubbelt så dyra. Jag brukar kunna flyga mellan Stockholm Arlanda - Umeå Airport för under 1000 lappen och nu gick det på 2500:-, oförskämt!!!

Så därför behöver jag muntra upp mig med lite ljus i mörkret, så det blir nog jul här hemma ändå för att muntra upp mig inför den årliga köpruschen och konkursen!

Nå, i alla fall så gick jag en sväng ut i vildsvinskogen och plockade lite gran och tallkvistar till min mässingkruka och satte dit min ljusslinga, så nu är min hall adventpyntad och klar!

SNART ÄR NOVEMBER SLUT

Nog har jag upplevt många novembermånader i mitt liv, men det här var nar nog den mest omtumlande av dem alla.
Ja som en berg och dalbana!
Bara en sådan sak som vädret, grått, grått, grått, typ som den där boken "50 nyanser av grått".
Jag tror att här i 08-området har vi haft lite drygt 2 soltimmar, gråaste november på 100 år.

Inte bara vädret har varit grått, även känslomässigt har jag fått några törnar, en del rejäla, så som sorg och bedrövelser och oro för min och andras hälsa.
Men mitt i bedrövelsen har ljusglimtar skingrat molnen, som till exempel min spontana resa till London. Tack o lov!

VAD SKA MAN SÄGA NU DÅ?

Dimma!!!
När jag vaknade sken solen från en klarblå himmel.

Å där satt jag med mitt morgonfika och DN samt Nyhetsmorgon på Tv4, precis som vanligt och bestände mig för att ta en välbehövlig promenad i novembersolen, den sista kanhända!
Plötsligt, som från ingenstans, hörde jag mistluren, konstigt!
Så tittade jag upp från tidningen och såg ut genom fönstret!
Dimman hade tvärt rullats ut som ett tjockt fuktigt täcke över hela Nynäshamn!

Men jag tog min promenad ändå!

Nu har jag en skön stund tillsammans med P4 Extra och Lotta Bromè!

EN LITEN TRÖST!

Saknaden kommer alltid att finnas!
Och kännas!
Men kan även vara nått positivt (förstå mig rätt..) Saknaden håller ju alla fina minnen vid liv, minnena av de underbara & älskade man vill ha kvar för alltid!

En lite och kanske klen tröst till de som nyss förlorat en nära och kär vän!

ORD ÄR ÖVERFLÖDIGA

Och saknaden är en ständig följeslagare.
Sorgen går aldrig över, men man lär sig att leva med den!

Älska dig Erik / mamma

VACKRA NYNÄSHAMN

Att blogga om ögon och örongodis är ju ingen svårighet och i synnerhet när jag bor in den här lilla vackra pärlan, Nynäshamn.
Oftast när jag vandrar omkring i omgivningarna, så slås jag av denna vidunderliga natur och bilderna jag här härifrån är oräkneliga.

Men tyvärr så stöter jag alltför ofta på den direkta motsatsen också, som t.ex här vid återvinningsanläggningen strax intill min bostad.

Hur tänkte kommunansvariga nu?
En alldeles ny förskola i direkt närhet till sopstationen!
Så min spontana reaktion på det hela, hoppas att det är ordentligt tonade rutor på förskolan så att barnen inte får en helt snedvriden uppfattning om hur och vad som är okej, vem som har ansvar över sina handlingar och liv.
Vuxna människor ska föregå med gått exempel, men när man ser detta, fallerar den devisen betydligt och barnen tar efter.
Barn gör som vuxna gör, inte på vad vuxna säger att de ska göra eller inte göra!

RUGGUGGLAN GUNSAN

Men precis som väntat efter min influensavaccination häromdan!
Feberkänsla och influensaliknande symtom!
Och nu kan jag väl ändå passa på att klaga över ett annat fenomen som uppstått, troligast ett tecken på skov, nu igen och inte helt oväntat, men jag hade glömt bort att, "det lär nog komma ett bakslag", som alltid.
Mina redan ickeläppar, slemhinnor, tunga och svalg, jag troligast hela jävla vägen ner i magen, är otroligt ansträngda, torra och röda. " Det känns som att det ryker ur mun, ögon och öron!
Och nu är det läge att blunda, visualisera och så ser du ett glödande missfoster, gunsan!
Jag tål ingen som helst krydda i munnen, får halsbränna av allt jag dricker, till och med väl utspädd Tranbärsdryck, som i vanliga fall brukar vara det enda som är något så när skonsamt och har tydligen ett bra PH-värde för mina slemhinnor. Vatten är inte att tänka på, ungefär så är det!

Nu har jag klagat klart för idag!

YOU´RE / I´M A BELIVER

Peter Jöback i London, St James Theatre 141105



Direkt från St James Theatre. Peter sjöng för första gången en låtarna ur hans nya, kommande album.
Det här lovar gott!

Pssss! Jag satt där, då och just precis där droppen föll! *LER*

IT HURTS!

Fast egentligen inte så mycket i rumpan på henne, hon är van, det är inte första gången som min ängel får en spruta i rumpan!
Jag tog tag i saken idag, vaccinerade mig mot årets influensa.

Men vad som verkligen har gjort ont de senaste dagarna är att en av mina svågrar plötsligt och oväntat lämnade jordelivet.
Eller kanske inte helt oväntat, men ändå alldeles overkligt och sorgligt när det ändå händer.
Jag tror att det är därför jag fick lite skrivkramp, chock, handlingsförlamad och flashback!
Plötsligt stannade livet upp för min älskade syster och även för oss närmaste sörjande. Men lika ofattbart som för snart fem år sedan, när min älskade son Erik gick bort, livet utanför fortsatte som om ingenting hade hänt.
Märker de inte att det är någon som fattar oss, varför gråter inte alla där ute, varför stannar inte allting upp, åtminstone för en stund?

Allt förändras i ett ögonblick!

Men tillsammans ska vi ta oss igenom även den här förlusten av en kär och älska anhörig och vän!
Men det gör ont!

TILLBAKS TILL FANTASINS VÄRLD

Såååå jävla skönt, nu har jag fått svar på mina orostankar som har grott ända sedan 5/8.
Nu kan jag slappna av, sitta och läsa en till bok, utan att tankarna skenar iväg mitt i en mening.
För visst är det så?
Om man grubblar på något så har det tendens att ploppa upp vid de mest olämpliga tillfällen och inte är det möjligt att alltid kunna ta till aktiviteter typ resor och konserter, som lyckligtvis har den inverkan på mig att kunna släppa oro och sjukdom.

Jag har varit till min läkare på VC idag och fick svar på DT som togs på mina lungor för en vecka sedan.
*Pleural förtjockning och små stråkformade förändringar apikalt bilateralt, oförändrat jämfört med tidigare DT, sannorlikt post TBC-förändringar.*
Psss, jag har mig veterligen aldrig haft TBC!
forts. *Inga övriga lungparenkymförändringar. Inga förändringar avgränsas motsvarande det beskrivna fyndet vid lungröntgen. Inga förstorade lymfkörtlar i mediastinum eller hili.*

Tänk vad ett positivt besked kan betyda mycket och vad man värdesätter hälsan och livet!
"Bättre att vara frisk och fattig än rik och sjuk!" Det stämmer!!!

PÅVÄG TILL LUNCHMÖTE

Tydligen har jag svårt för att lyssna på råd och ännu svårare för att säga nej, nej för att jag är rädd att såra någon, eller tacka nej när det bjuds på något. Om det är av snålhet det sistnämnda, kanhända!
För vem tackar nej till en inbjudan till lunch, även om jag måste rycka upp mig ur tvsoffan, slita av mig pyjamasen fast klockan är endast 11:30, kasta mig i duschen och traska iväg den ca 5 km långa vägen till Mia.
Hon är en riktig energikick, så valet var inte svårt, trots att jag skulle "ta det lugnt resten av veckan"!
Sköööönt där ute, fast dimman ligger som en våt filt över Nikstaviken!
Menyn: Kräftsoppa, mummms och kaffe därpå!

Men jag borde öva lite på min devis!

Återta din självrespekt! Det är bättre att göra människorna missnöjda och göra det du vet är rätt, än att tillfälligt behaga dem med att göra det du vet är fel.

FILMTAJM I SOFFAN

Tack och lov att svt1 sänder gamla filmer på eftermiddagarna, en del riktigt skapliga till och med, en del som passar att sova till, precis så där rogivande och kaffet kallnar bredvid mig!

Jag tog mig på skakiga ben till ICA idag, allt gick i slowmotion efter gårdagens vedermödor, men måste man proviantera, så måste man, oavsett!
Nå, fortfarande på skakiga ben och kallsvettig och med min dramaten i högsta hugg, så mötte jag min granne, hon som bor under mig!
"Oj va du ser trött och sliten ut"
Plötsligt sjönk min självbild ytterligare och den pepp som jag behövde då för att orka ta mig hem, försvann i ett nafs.
Jag hade ju lite försiktigt kollat på min spegelbild borta vid blommorna, där det är en stor spegelvägg, att jag inte såg alltför tussig och nyuppkliven och att lockarna låg där jag hade tänkt mig, bara för att försäkra mig om att "du duger precis som du är".
Vi surrade en lite stund och sedan rullade jag hem igen och kröp ner under filten.
Som sköterskan sa igår på sjukhuset när hon drog nålen, "nu måste du ta det lugnt resten av den här vecka"!

HUDDINGE SJUKHUS, NU IGEN!

Nu är det gjort, äntligen!
Äntligen kan jag lägga även det här bakom mig och se det som ännu en erfarenhet rikare!
Jag ska inte sticka under stolen med att jag faktiskt har varit lite orolig och gruvat en aning. Men tidigt i morse, närmare bestämt 03:30, när min väckarklocka ringde, då släppte jag all oro och gick i duschen, enligt instruktioner från kallelsen, tillika kvällen innan sänggående. Sedan gjorde den sista översikten över min lägenhet, inga sopor, osv, utifallat, nu igen!
Är det nu det ska hända, så okej då, jag är beredd och lämnar ingen skit efter mig!
Precis som när jag ska ut och flyga!
Jag älskar att flyga förövrigt!
Det har blivit mycket fixande och trixande den sista tiden!

Efter en dryg timma i den arla morgonstunden, anlände jag i lagom tid till Hjärtkliniken 8 tr. Och genast fick jag min säng, på med den förtjusande sjukhusskjortan, storlek obestämdbar, färg urtvättadvit och passform bedrövlig, but who cares!
Den ena provtagningen efter den andra avlöste varandra, så jag hann nätt och jämt slumra en liten stund innan jag rullades in till den egentliga undersökningen, hjärtkateteriseringen!
Spänning och en stor portion nyfikenhet infann sig och jag började njuta av att bli ompysslad och övertäcktes av diverse OP-lakan, numera av papper, det var annat på min tid när det begav sig på Käkkirurgen i Umeå för typ 40 år sedan. Varmt och skönt blev det där under och hör och häpnad, jag fick en handvärmare i var hand, så där trivdes jag!
Till min glädje görs den här undersökningen numera via ett kärl på halsen istället från ljumsken, vilket gjorde att jag kunde fara hem relativt fort. Skönt också att läkaren som genomförde undersökningen gav mig ett positivt besked om att det inte såg alltför alarmerande ut! Tjjjjhhhooooo! Så se upp där ute, än är jag inte uträknad, än kan jag fortsätta att vidga mina vyer på äldre dar och stalka Peter Jöback, till mångas förfäran! he he he he he he!!!!!



Innan hemfärd passerade jag sjukhusrestaurangen i vanlig ordning och beställde Laxpudding med skirat smör, because I'm worth it!

FARSDAG

Så vi då kommit oss till den dagen när alla våras fäder skola gratuleras!
Hipp, hipp hurra för er idag!!!

Stilig, eller hur!!!
Min pappa i unga dar, som värsta filmstjärnan typ Gregory Peck eller som han vid en period i sitt liv.

Väldigt lik Lasse Lönndahl, tyckte tydligen Lasse själv förresten. Pappa och mamma var inne i en butik i Stockholm en gång och mamma upptäckte hur, just Lasse stod och stirrade på pappa där inne.

Bilden är tagen ungefär vid det tillfället när mamma och pappa var i Stockholm.
Det här var ett sidospår!

Det är nu 17 år sedan pappa gick bort, alltför tidigt, endast 70 år gammal.

Lite ruggigt att tänka på, att nu har jag kommit till den åldern när det börjar närma sig.
Som idag t.ex! Jag kom på att jag borde skriva i det "Vita Arkivet", för vem vet hur och när det är dags och hur oansvarigt vore det väl inte mot Sofia om jag ställer henne helt ovetande om hur jag önskar att saker och ting skall fördelas.
Men en sak har vi gjort klart med hon och jag, hi hi hi hi, utifallatt.
En särskild flyttkartong märkt med "Mona"
"Men mamma inte ska du väl prata om sånt nu, du ska väl inte dö"
Men alla ska vi dö någon gång!

Usch då, det var ju inte meningen att jag skulle tillägna farsdagens inlägg med död och bedrövelser.

PÅ ÅTERSEENDE!

London!

Hoppas jag!
Men nu tar jag det från the very beginning!

Jag fixade det hela vägen, tur och retur, men lite hjälp, eller egentligen jäkligt mycket hjälp från min ena syster hemma i Nynäs, som tack och lov har en nyckel hem till mig.
För när jag äntligen anlände till mitt hotell fick jag lära mig en läxa som jag hoppas att jag kommer att få användning av fler gånger, cross the fingers!
Jag har checkat in på många hotell tidigare, men aldrig behövt visa upp mitt betalkort, som jag betalat hotellet med.
Nu hände det och dessvärre hade jag det inte med mig.
Efter en hel timma med huvudbry och telefon till syster som snabb som en iller rusade ner till mig, fotade av mitt kort, mailade över det till mig, så fick jag äntligen ta mitt rum i besittning efter åtta timmar på resande fot.
Security!
PHU!!!

Men nu till väsentligheter!


Tänk dig att sitta i ett stort mysigt vardagsrum där en liten upphöjning och stort som, ja typ min balkong ungefär, där har det klämts in instrument av varierande art och storlek samt stativ och sittplatser för fyra, helt bananas!

Äntligen har jag fått uppleva en riktig intimkonsert med Peter Jöback och hans band och med poängtering på intim, för närmare än så här kan man inte komma. I was in heaven!

18 stycken härliga pärlor från Peters hela karriär blandades snyggt och ibland oväntat med mellansnack av Peter om resa genom livet, från A till Ö, allt på engelska! Stående ovationer till Peter och bandet!
Och såklart blev det en kväll till på St. James Theatre, ty jag reser ju inte till London för en enda kväll!

Torsdagen var hemresa och då flöt timmarna i en jämn takt utan att stöta på några hinder förutom otroligt ont i fötterna.



Så några pauser med matintag och vätskekontroll blev en nödvändighet i sällskap av me, I and myself och ett leende på läpparna!