GUARDIAN ANGEL

En helt hysterisk natt och proppfull med Alvedon och Ipren, ändå oavbruten tandvärk!
"Undra om det gör lika ont att ta tandhelvetet själv med en tång ut värktygslådan utan bedövning?
Nu skulle jag ha haft Sweeney Todd här, han var ju även en hejare på att extrahera tänder utan bedövning."
Ja lite så gick mina tankar under natten låååååånnnga timmar utan sömn!
Klockan 08:00 klev jag upp och fixade en mugg te, tog mina två sista Alvedon.
Duschade, klädde mig och satte på mig ansiktet, försökte tugga i mig en Lingongrova och drack mitt, nu ljumna te. Allt under fortsatt dunkande från vänster överkäke.
Så var det dags att plocka fram cykeln ur barnvagnsförrådet.
Så långt allt okej, förutom värken!
Jag rullade neröver, mot stan och Folktandvården!
Plötsligt svänger cykeln åt vänster, märkt väl inte jag!
Men va fan är det som händer?
Jag försöker styra tillbaka åt höger, men det går inte!
Jag befinner mig på den, vanligtvis starkt trafikerade Centralgatan.
Jag svimmar precis mitt på körbanan, alldeles utanför där jag bodde tidigare.
När jag kommer till medvetande, tittar jag i riktning mot centrum, ingen bil!
Tittar åt andra håller och där ser jag en gul taxi långt borta.
Jag måste fort upp på bena och ta mig bort från vägen.
På vingliga ben med cykeln som stöd makar jag mig undan och just då kom taxin! Jag fick en stark känsla av att taxichauffören sett mig långt innan och därför saktat ner farten betydligt, så att jag skulle kanske hinna ta mig därifrån.
Väl framme vid trottoaren kände jag att "nu svimmar jag nog igen, så jag satte mig snabbt ner helt förvirrad och omtumlad.
Då stannade en medmänniska med bil framför mig och ut kom en kvinna som tog min hand och frågade hur jag mådde.
En herre kom också till undsättning och ännu en till kvinna/sjuksköterska och en ung kille med bil stannade också.
Med gemensamma krafter och omtanke, lastades min cykel in i den första kvinnas bil och jag fick hjälp in i hennes bil, för vidare färd ner till Folktandvården och den magiska bedövningssprutan, jag fick till och med två st injektioner och sedan hävel och tången.
Underbart!!!
Svåger Ove kom med bilen och skjutsade mig hem efteråt.
Jag somnade i soffan helt utmattad!
2½ timma senare kom han tillbaka igen för att skjutsa mig till frissan.
Efter att jag suttit där i två timmar och vilat mig, tog jag en lugn promenad hem och hann precis innanför dörren när himlen öppnade sig med världens regn, hagel och åskväder.

Min Gradian Angel, Erik, var väldigt närvarande och på tårna idag!
Tack älskade son för att du har en vakande hand över gamla mamman.
I morgon kommer en annan dag med nya utmaningar och möjligheter och med hopp om att han är med mig då också, utifallatt!