Fem minuter kvar av januari och vintern har tagit sitt grepp om den här charmerande lilla skärgårdsstaden med sina rödmålade sjöbodar.
Apropå sjöbodar, i just en av dem inrymmer "Rökeriet"!
Och nu till poängen!
Systeryster bjöd mig på middag ikväll, fisksoppa från, just det, från "Rökeriet"
Alldeles, alldeles underbart god som alltid, tror jag, ska jag väl tillägga, ty min smak har oturligt nog ännu inte återkommit, ej heller luktsinnet.
Men eftersom jag vid otaliga gånger ätit den där delikata soppan, så minns jag och lever på det.
Som jag sa till systeryster, nu utforskar jag mer det jag stoppar in i munnen, liksom söker efter smaker, känner efter och analyserar minsta lilla tillstymmelse av upplevelse på tungan.
Tänker att jag trevar mig fram som en blind, eller lyssnar efter ett ljud som en med nedsatt hörsel.
Förresten, den snön som kom häromdan, den har snart regnat bort, men mer väntas redan i morgon, så februari blir nog vit och vacker, eller?
Den som lever får se!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar