Alltså det här med "Plankan" utmaningen, i dag sket det sig! Skulle egentligen ha pressat 150 sekunder, men lyckades knappt med 120, om jag ska vara riktigt ärlig, så blev det bara 110! Och inför vem skäms jag nu då? Inför mig själv och alla andra tusentals som har antagit utmaningen och alldeles säkert bryr sig att jag misslyckades. Läs in lite ironi här!
Men som en liten ursäkt och skyla över mitt misslyckande så blev det en skaplig långpromenad i min närbelägna skog, Nickstaskogen och ända till kröken bär borta på andra sidan viken, Gröndalsvikens småbåtshamn och sedan tillbaka hit upp på hemvägen! Här är det kuperar så det förslår bland mossar, stenar och grenar. Utsikten här uppifrån över inloppet av Nickstaviken är en storslagen belöning.
Där står jag stolt och kan titta ut över min nyerövrade bygd och tänka, "ja där har jag också gått idag!"
Om fyra månader är det full fart här i vattenrutschkanan och ljudnivån öronbedövande. Nu ligger lugnet och tystnaden "SOM EN VINDIL GENOM FÖNSTRET PÅ GLÄNT, SOM ETT MINNE AV NÅTT SOM ALDRIG HÄNT"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar