Och min rumskompis sover så gott, snarkar faktiskt lite. Jag sneglar åt hennes håll, hon är alldeles röd i ansiktet, resten syns inte, ty hon har dragit täcket ända upp till hakan!
Plötsligt inser jag att jag förmodligen också är alldeles röd i ansiktet, man blir så av det här droppet, alltså inte bara i ansiktet, all over the place!
Jag ska kolla i spegeln när det är dags att göra 1:an nästa gång!
Nu är gunsan också trött, lägger bort boken en stund! Klockans tickande på väggen är så sövande och droppet likaså!
Fyra timmar kvar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar