VÄLKOMMEN HIT TILL RUMBAGRÄND!

Och välkommen februari månad!

Fortfarande feber, men klockan strax efter klockan tio, begav jag mig ner mot centrum för att ta de där proverna som Reumaten vill ha tills på torsdag!

Det här är ju alldeles strålande, att mötas av detta en skön, solig februaridag, precis utanför Rumba förskola och två minuter från mig! Jag blir uppriktigt sagt förbannad och det var inte bara det här med batterierna, hela återvinningsstationen såg bedrövlig ut, med krossat glas överallt och sopor utslängt bakom och runtom!
Övertygad om att det är ett medvetet sabotage, för inte kan man råka misslyckas så kapitalt med att slänga sina sopor!

Jag gick och muttrade för mig själv hela vägen ner till provtagningen!
Vilken tur att vädret var fint och att jag tog en lugn promenad, med tanke på febern, för där och då hade jag muttrat klart och bestämt mig för att ringa och anmäla tilltaget och nedskräpningen där hemma!

Jag delade ca tio minuter i väntrummet med en glad och positiv kvinna som var lätt att umgås med!
Så var det min tur, nr 89!
Vänligt mottagen av en trevlig och härlig sköterska!
Jag räckte henne mitt ID-kort och kavlade upp tröjärmen, så att mitt redan ömmande armveck blottades!
Sköterskans ansiktsuttryck förändrades betydligt medan hon skrollade på skärmen!

"Jag måste tyvärr säga dig det, att det finns ingen remiss på dig här, alldeles tomt"!
Okej, det betydde att mitt besök var förgäves och att jag blir tvungen att göra ett nytt försök imorgon!
Med uppmaning om att ringa till Reumaten och göra dem uppmärksamma på misstaget!

Men en bukett fräscha tulpaner måste jag väl ändå få med mig hem från den där stora butiken med ett stort GRÖNT C, 1 liter mjölk och en stock kravmärkta bananer!
Redan i entrèn grusades det förstnämnda!
En svart hink med en bukett knallröda / jul och en bukett knallgula / påsk, inget mer!
På vägen hem, tog jag en liten omväg, för jag tänkte att på butiken med det stora svarta W, där kanske det finne bättre urval på tulpaner, men nix, endast en svindyr med röda, nästan utblommade, som stöttades upp med blåbärsris!
Så jag traskade hem med bananer och mjölk och i skogsdungen, precis bakom återvinningscontainerna där hemma, plockade jag lite blåbärsris istället!

Det får duga!
Nya tag imorgon!

Jo, det kanske jag ska tillägga, jag ringde faktiskt och sa till om nedskräpningen och en vänlig kvinna svarade och tackade för att jag hörde av mig och att hon genast skulle föra det vidare till olika ansvariga, i synnerhet de som ansvarar för batterierna, som betecknas som farligt avfall!
Några timmar senare gick jag tillnämnda central med mitt avfall och allt såg precis lika eländigt ut fortfarande!
Och nu har det snöat igen!
Det som göms i snö, kommer upp i tö!