KORT VAR GLÄDJEN!

Typ en vecka och nu är det dags igen!
Helvete!!!
Imorgon är det precis en vecka sedan jag avslutade min antibiotikakur mot urinvägsinfektion, "det var en riktigt ful urinsticka" sa läkaren på min Husläkarmottagning!
03:45 fick jag ge upp och gå och ta en av de 10 tabletter som fanns kvar i förpackningen, ja de var liksom över från kuren!
Dessutom tog jag en Ipren och en Alvedon och kröp ner tillbaka i sängen, sov knappt något mer den natten!
Klev upp klockan 08:30 och tog en till antibiotikatablett!
Förresten, de luktar precis som Ilomedinet som jag får som läkemedelsbehandling var sjätte vecka, märkligt!

Så i skrivandes stund, så har jag hunnit ta ytterligare en tablett och planerar en till innan sänggående!

Imorgon bitti blir det ett nytt besök hos Husläkaren med en liten burk i handen!
Skit också!
Alltså inte 2:an i burken, utan 1:an såklart!

VÅREN ÄR HÄR!

Om det inte kommer ett bakslag vill säga, eller, det gör det såklart, som alltid, men tills dess njuter jag av knopparna som spricker fram!

Även nöjd med dagen överlag, eftersom jag lyckades promenera i 1½ timma utan några problem vare sig i ljumsken eller i ryggen konstigt nog!
Ty "häromdan" började det jävlas redan efter tio minuter och smärtan var så outhärdlig, att jag nästan höll på att svimma innan jag efter uträttat ärende nere i centrum, lyckades ta mig hem igen!
Och som den egendiagnostiserande lilla tjurskallen jag är, så är jag inne på ett åderbrock någonstans i den regionen som bråkar med mig!
För det är ju ingen ide att kontakta VC, "nä här kan vi inte göra ditt eller datt, vi skickar en remiss till hit eller dit och där är det en kö på ca då eller aldrig"!
Och innan dess....................
Nä fy fasiken, det här är nackdelen med att ha flyttat till 08-land!
Fördelen är närheten till kulturen, naturen, mina älskade systrar och såklart min husgud!
Ha ha ha ha ha!

I LOVE MUSICALS ALLSTARS - Peter Jöback, Helen Sjöholm och Tommy Körberg

Inte helt oväntat så har jag redan, tack vare ett Pre Sale erbjudande, redan införskaffat biljett till världens största musikalkonsert!

Peter Jöback & Tommy Körberg - Bredvid Mig Har Du Inte En Chans

Underbart och nu 20 år senare ska dessa herrar dela samma scen på Ullevi, var med i världens största (och bästa..!) musikalkonsert med Peter Jöback, Helen Sjöholm och Tommy Körberg! En konsert som man inte får missa! Upp till bevis!

I LOVE MUSICALS PÅ ULLEVI 17 JUNI

I Love Musicals - världens största musikalkonsert på Ullevi i sommar

Peter Jöback, Helen Sjöholm och Tommy Körberg tillsammans på scen för första gången.

I Love Musicals, Peter Jöbacks egen hyllning till musikalgenren, är tillbaka i ett större format än någonsin tidigare! Den 17 juni uppträder Peter Jöback tillsammans med Helen Sjöholm och Tommy Körberg i en galakväll på Ullevi i Göteborg. En historisk afton som med 40-mannaorkestern Stockholm Sinfonietta, en stor dans-och sångensemble och gästande stjärnsolister från Broadway och West End blir världens största musikalkonsert.

Biljetterna släpps på fredag den 27 januari kl 10.00 via Livenation.se

Peter, som hyllats både på Londons West End och på Broadway när han spelade den legendariska titelrollen i ”The Phantom of the Opera”, har under året gjort succé som Fantomen här hemma i Sverige.
"Det känns fantastiskt att ta mitt drömprojekt I Love Musicals till landets mest klassiska sommararena tillsammans med några av världens främsta musikalartister!" - säger Peter Jöback.

Sommarens stora musikalkväll i Göteborg är första gången som de tre svenska giganterna Jöback, Sjöholm och Körberg står tillsammans på scenen. Stjärnglansen kommer förstärkas ytterligare med gästande musikalstjärnor från Broadway och West End. Precis som under tidigare turnéer med I Love Musicals framförs musiken av den internationellt renommerade 40-mannaorkestern Stockholm Sinfonietta. Konserten kommer alltså med råge göra skäl för namnet ”I Love Musicals – Allstars”.

2017 års Ullevikonsert blir Peter Jöbacks femte uppsättning av I Love Musicals. Konsertkonceptet skapades 2012 som en hyllning till musikteatergenren och blev en omedelbar publiksuccé som turnerade runt bland utsålda skandinaviska arenor och förra sommaren sattes I Love Musicals upp i Tokyo. Idén var lika enkel som framgångsrik - att spela de bästa låtarna från de största musikalerna i en grandios produktion, för den stora publiken av musikalälskare runt om i landet!

Även kritikerna deltog i hyllningarna, några exempel:
”Det går förmodligen inte att göra en mer kärleksfull hyllning till musikalgenren” skrev Aftonbladet och Expressen lät oss veta att ”Peter är en av världens bästa musikalartister”.

Biljetterna till I Love Musicals – Allstars den 17 juni på Ullevi släpps på fredag den 27 januari kl 10.00 via Livenation.se.

Datum

17.6 - Göteborg, Ullevi

NY ENERGI GER MIG VINGAR

Som om det där tunga, mörka vintertäcket lättat betydligt, jag har äntligen släppt tyngden över bröstet och kan se ljuset och de små, små vårtecknen som skymtar vid den soluppvärmda hussockeln, faktiskt alltid just där jag bodde mitt första år här i Nynäshamn, på Centralgatan!

Tänk att de där 2 ½ timme i går på Cirkus var det enda som behövdes för att ge mig luft under vingarna!
Långt mer än 18 timmar med Ilomedin kunde!

Hurra för kulturen och av en händelse, så ser jag just nu på Guldbaggegalan från Cirkus, ja just det Cirkus!

ETT KÄRT ÅTERSEENDE

Matinèförestälningen av The Phantom of the Opera på Cirkus i Stockholm!
Och den här gången var jag helt säker på att det var orginaluppsättningen av ensamblen, eftersom storasyster och svåger skickade ett meddelande samt bild från Cirkus till mig när jag satt på pendeltåget på väg dit, tack gode gud vilken lättnad, för man vet ju aldrig!

När jag kom på plats, var det fortfarande oförändrat på tavlan ute i den nybyggda och trevliga glasentrèn, underbart, för all heder år ersättarna, men inget går upp mot Peter Jöback, Emmi Christensson och Anton Zetterholm!

Mötte upp syster och svåger, som skulle se föreställningen för första gången sen någon gång på -90 talet med Mikael Samuelsson i huvudrollen!
För mig var det..... nähä, jag har tappat räkningen, men kan tyckas galet många gånger för somliga icke invigda blodsfan!

Jävlar va fantastiskt bra det var den här gången också, inte helt oväntat!
Och tänk, jag berörs lika mycket varje gång, redan från första stund, när speldosan apan spelar upp sin vackra melodi och sedan när ljuskronan hissas upp i taket och hela härligheten brakar loss från orkesterdiket!
Detta är beroendeframkallande mitt herrskap!
Så innan jag är klar med det här, eller innan vi är framme till den 14 maj, som är hittills den slutliga avskedsföreställningen, så är jag nog uppe i samma antal som mina mjukglassar från sommaren!

Tusen och åter tusen tack älskade Peter Jöback med ensamble för ännu en magisk föreställning!

NJUT AV LIVET, DET PÅGÅR NU!

Så sant som det är sagt, det gäller att ta tillvara på möjligheterna och det man kan göra nu, inte vänta tills i morgon, då kan det vara försent!
Morgonen började med försovning å det grövsta, 10:40, behövde det tydligen!
Kort därefter ringde min storasyster på dörren och kom in med rester från gårdagens lunch, som jag var inbjuden till, men tackade nej till på grund av välbehövlig vila i min krånglande ljumske mm!
Dessutom hade hon en jättefin ljusbehållare till mig i form att ett trähjärta med texten som lyder som min rubrik för dagen!

Innan jag tog en försiktig promenad ner till centrum för att möta min kompis Mia strax innan lunch, så stoppade jag ner den här uttjänade tulpanbuketten i komposten, det finns ju nya där ute någonstans!

Mia och jag gick på ett vernissage som en gemensam vän till oss hade idag, Christel Bäckman måleri och hennes son Anders Bäckman grafik i Nynäshamns Konsthall, utställningen är tillgänglig fram till den 11 februari!

Ja sedan intog vi vår lunch nere i hamnen i vår favoritrestaurang där utsikten är alldeles bedårande från vårt fönsterbord!

Njut av livet, det pågår nu!

PÅFYLLNING!

Natten till idag blev jag obehagligt påmind om att det var något som jag glömde igår på Husläkarmattagningen!
Jag skulle ju naturligtvis även ha nämnt att jag kissar taggtråd och har gjort det i några dagar nu, men i uppståndelsen runt min ljumske, som förresten just då gjorde ondare än taggtråden, så föll det bort!
Men i natt vaknade jag vid tretiden av att det tryckte på ordentligt och jag gick till toan!
Ett bekant obehag spred sig i mina nedre regioner och jag blev tvungen att ta Ipren och Alvedon för att få bort svidet och kunna somna om!
Så i morse plockade jag fram, en för ändamålet lämplig burk och tömde morgonblåsan, därefter återvände jag till läkarmottagningen och anmälde mig igen!

En timma senare: "Det var en riktigt ful urinsticka"!

Så nu, den egenläkare jag är, som alltid ska försöka diagnostisera mig själv, för jag kan ju inte springa till läkaren för minsta lilla skråma , det är ju säkert Sklerodermin som spökar, så tror jag att det onda jag har haft i ryggen på vänster sida, redan sedan jul och nu det onda i ljumsken också på vänster sida, allt kommer från min fula urinsticka!
Bra där Dr. gunsan!

TIDEN RINNER IVÄG

Vad var det som hände där och då, just vid årsskiftet?
Varför kom insikten till mig om att jag inte är odödlig och att jag står på tur?
Var det för att jag fyllde senior och att X-et, alltså Sofias pappa, var såååå nära att lämna jordelivet, inte bara en gång utan två, på loppet av tre dagar och att det är jag som är anledningen till att han fortfarande lever och som det nu ser ut, äntligen har förstått hur det egentligen ligger till?

De tre senaste dagarna har jag haft jätteont i min vänstra ljumske, smärtan har strålat ner i benet och upp mot magen och det har gjort att jag har varit begränsad att gå långa sträckor och lyfta benet!
Det har gjort att ett orosmoln har skymt sikten för mig och tanken på att jag står näst på tur har börjat gro!
En ny blodpropp? Ljumskbrock? Eller ännu värre, något tjall med lymfan, cancer?
Så idag under min promenad gick jag helt resolut till min vårdcentral och fick träffa en akutläkare, för varför låta ovissheten störa mig, ta tag i skiten, oavsett utgången!

Efter att läkaren undersökt och dessutom gick och konsulterade en "specialist" på området, som också kom och kollade mig, så kunde jag gå därifrån med ett recept på inflammationshämmande tabletter och med en lättnad i kroppen haltade jag hem igen!
Specialisten var övertygad om att det rör sig om en inflammation i mjukvävnaderna!
Typiskt jag och typiskt Systemisk Skleros, spontan inflammationer, som ett brev på posten, hur kunde jag ha glömt det?
Så nu får jag hoppas att det klingar av så sakteliga med hjälp av mina tabletter!
Tages tre gånger dagligen!

NU ÄR DET PÅ RIKTIGT!

Jag är officiellt senior, jag har sett det på mitt ICA MAXI-kvitto!
Idag gick jag för att storhandla i sällskap av min dramaten, på en tisdag, då när alla pensios går där och dräller och är ivägen, för oss unga stressade och målinriktade kunder!

Men jag behövde verkligen storhandla, har liksom inte handlat sedan jag kom hem från Norrland den 2 januari, det enda som har blivit påfyllt sedan dess är en liter mjölk och en ostbit, som min kompis Mia var hit med dagen efter, tillsammans med en bukett tulpaner som födelsdags-och-välkommenhem-present!

Men sanningen ska fram, varför jag gick just idag, var för att jag ville se om jag automatiskt blivit uppgraderad som senior i mitt ICA-kort, om jag äntligen kvalat in för att få de där eftertraktade 5 % i rabatt på köpesumman!
Yes! Så nu är jag officiellt senior och kan sälla mig till de där förvirrade, sengångarna med sina överfulla kundvagnar på tisdagarna!

Slutsumman blev 609,96 kr / proppfull dramaten!

LUSTAN VANN ÖVER TVIVLET!

Nattens grubblerier, mot och för att bege mig upp till Cirkus och The Phantom of the Opera, utfallet blev åk!
För herregud, jag har en kanonplats på Cirkus, köpt i mars 2016 för nästan tusen spänn!
Det är klart jag ska åka och rätt som det är så kanske han till och med är tillbaka redan, fast knappast troligt, inte ens i fantasin!
Så till lunch satte jag mig på pendeln på väg upp till stan, slängde i mig en kokt med bröd från Pressbyrån på Centralstationen och vidare på min färd till Cirkus!
Väl framme, så kollade jag direkt tavlan med de medverkande för dagen och precis som jag trodde, Peter Jöback och även Emmi Christensson hade ersatts av Johan Martin Bengtsson respektive Micaela Sjöstedt!
Okej, jag får ge det en chans, åtminstone första akten!

Nu lägger jag in en ursäkt direkt till dessa två, alldeles strålande sångare, absolut inget negativt angående deras prestationer, men jag fick liksom inte till det, det sa inte "klick", tyvärr!
Jag lyssnade på den underbara musiken och tidvis snörpte det åt i halsen, som till exempel när Raoul och Christine är upp på taket som de sjunger "Kärlek är allt vad jag begär", sååå vackert!

Men efter att takkronan rasat och ridån gick ner för första akten, då överlät jag min superplats till en belåten kvinna på min högra sida och lämnade Cirkus!

När jag anlände Norrmalms torg med spårvagn 7, så kände jag för att ändå försöka få lite Ögongodis på näthinnan, innan jag fortsatte hemåt!
Adressen hade jag fått av två likasinnade, så skapligt snabbt hittade jag vad jag sökte!
Lästmakargatan 20!
Sir Of Sweden
Tailor Made By Sir Of Sweden
Stockholm Wardrobe By
Peter Jöback


Ett riktigt stiligt plåster efter saknaden av "min Fantomen"!

LÖRDAGEN DEN 14:E

Nu har jag överlevt fredagen den 13:e ännu en gång och börjar inse att det är inte det datumet som är olycksdatumet, åtminstone inte för mig!
Jag kan faktiskt inte komma ihåg någon fredagen den 13:e har drabbat mig presonligen!

Två dagar sedan jag avslutade den senaste läkemedelsbehandlingen, fan vilket långt ord förresten, och gud va jag har varit trött efter den, tröttare än vad jag kan minnas från de andra gångerna, även orken och andfåddheten, blir liksom alldeles slut av minsta ansträngning!

Nå, nog om mina krämpor för den här gången!
Värre är, jag har en biljett till The Phantom of the Opera på Cirkus till i morgon eftermiddag.
Dessvärre är, att huvudrollsinnehavaren, där kom det ett sånt där himla långt ord igen, Peter Jöback, har blivit sjuk igen, röstproblem!
Herregud, det är ju hans guldbenådade arbetsverktyg och instrument, detta går ju inte!
Hoppas verkligen att han tar ordentligt hand om sig nu och tar den tid det behövs för att vila och kurera sig!
Jag får ta mig en ordentlig funderare, om jag överhuvudtaget beger mig upp till huvudstaden imorgon, det kommer ju fler pendeltåg, så att säga!
Okej, inte för att Peters ersättare inte är bra, men jag har ju min favorit och fingertoppskänslan i hans sätt att porträttera Fantomen är magisk, ståpäls, som jag brukar säga!
Jag har natten på mig att fundera!
Krya på dig Peter, jag återkommer närhelst!

FIKAPAUS I TRISTESSEN

Började med ny infusionsnål, dropp påkopplat, sedan krypa ner under täcket och försöka sova bort så mycket som möjligt redan från början av dagen!
Lyckades sova ungefär 45 minuter!
Läser färdigt "Metro" och sedan "Hänt Extra", där tillryggalade jag ytterligare en halvtimme!
Det gäller hela tiden att försöka fördriva tiden, fast orken är knapp, ty annars blir jag knäpp!
Känner efter, är jag inte lite kissnödig kanske?
Jo kanske liiitte, bra, då har jag nått att göra, passar på att fylla vattenflaskan!
Snabbt tillbaka i sängen, håller på att frysa ihjäl!

Somnar igen en stund!
Vaknar och går och hämtar mitt havrekex från kylskåpet i patientköket och en mugg kaffe!

Verkligen spännande dagar på sjukan!
Kollar klockan, vars visare har snigelfart och de stora händelserna består i att kissa, sova och stoppa något i magen, det sistnämnda går trögt dessvärre, idag blev det endast ett havrekex, två muggar kaffe och ett äpple!
Orken och matlusten är minimal!
Nu är det över för den här gången, sex veckor till nästa!

NYTT ÅR MEN SAMMA KAVALJER

Så nu är vardagslunken på igen och jag har påbörjar min första Ilomedinbehandling för året!
Jag har räknat ut att jag hittills fått 30 stycken infusioner, om jag har märkt någon förbättring är svårt att säga, men eftersom det är det enda som finns att erbjuda mig, så vågar jag inte avbryta, för kanske i det långa loppet, så har det någon verkan!
"Man tager vad man haver", sa Cajsa Warg!

Det där med kavaljer anspelar jag naturligtvis på min droppställning som måste följa med mig vart jag går, ja till och med in på toan, kanske dags att ge hen ett passande namn eftersom vi är så tjenis om intima numera, alltså 33 gånger snart!
Skönt att vi bara är särbo i alla fall!

Imorgon träffs vi igen, alltså xxxxx och jag!

65 - ÅRINGEN SOM GICK PÅ BIO

Den som spar den har, en födelsedagspresent kvar!

Och jag älskar ju upplevelsepresenter, prylar det har jag så det räcker, men upplevelser rymmer gott i minnsebanken, det finns alltid plats för mer, liten som stor!
Idag var det min kompis Mia som jag blev uppvaktad av!
Vi började med en måltid nere i hamnen på restaurang Rökeriet och jag fick välja vad jag ville, så det blev den obligatoriska Fisksoppan, Mia tog en bakad potatis med skagenröra, mummmmsssss fillibabba!

Därefter var det dags för bio, "Hundraettåringen som smet från notan och försvann" på Bio Vågen!
Och av en händelse, så fick jag plats 65, förstår inte det här!

Höga förväntningar eftersom jag såg 100-åringen då det begav sig!
Kan väl minnas att jag slumrade lite då också, ops!!!
Nämen skämt åsido, men både Mia och jag somnade lite den här gången på precis samma ställe, någon gång under första halvan, Kan vara pågrund av paltsvimma, eller att filmen tidvis var lite långrandig, men mestadels trevlig och lättsam, precis som man vill ha en söndagsmatinè i början av januari när magen är proppfull och sömnen inte har hunnit i kapp efter alla helgerna!

Imorgon tar vardagen vid och det börjar med LCHF-muffinsbak!
Blääääääää!!!!!!

LUGNET EFTER STORMEN

När vintern är som bäst, knarr under kängorna, frisk luft och sådär alldeles lagom kallt, strax under -10 grader samt sol från en alldeles klarblå himmel!
Ja då är det härligt, annars kan det qvitta!



Nikstaviken ligger spegelblank och frusen!



Iskristaller på den tunna isen!


Nere i hamnen är det fortfarande öppet vatten, därav fågellivet!

NYPREMIÄR THE PHANTOM OF THE OPERA

Födelsedagspresent till mig själv, inköptes 19 februari 2016!
Vilt vågat, nu när man har uppnått den här åldern, men ibland är viljan starkare än förnuftet!
För tänk om man inte kan, om man råkar vara sjuk då, eller värre än så, hädangången!

Men som tur var, så hängde jag fortfarande med, skapligt frisk dessutom, efter omständigheterna, två veckor i Umeå med allt som det innebär!
Dålig sömn på, antingen nedsutten bäddsoffa, eller luftmadrass, tidiga morgnar och oro i magen!

Och som jag hade väntat och längtat tillbaka till Cirkus, det var ju hela 17 dagar sedan sist, och till nypremiären igår den 4 januari!
Som vanligt brukar jag, precis när jag kommer fram till Cirkus, kolla in medverkandetavlan där ute i korridoren, ja så att jag kan förvissa mig om att Peter Jöback, Emmi Christensson och Anton Zetterholm kommer att spela ikväll!
Check, Allt i sin ordning!
Sedan det sedvanliga besöket på Hasselbackens damtoalett, käka medhavd middag på någon skapligt undanskymd plats!

19:00 första ringningen och insläpp och jag intar min plats på rad 4, nästan mitt fram!

Allt väl så långt!
Föreställningen börjar och som alltid får jag ståpäls när musiken sätter igång!
När så det visar sig att Anton är utbytt till Glenn Edell, så började jag inse att kvällen skulle te sig lite annorlunda!
När så det var dags för Phantomen att visa sig och jag hörde Peters röst, så var jag världens lyckligaste gunsan!
Första akten förlöpte precis som jag önskade, ja då var det ju det där med Anton då, men det var ju huvudsaken att huvudrollsinnehavaren var på plats!
25 minuters paus!
Och efter den, det var då det hände, en person från personalen backe stage, kom ut på scenen och berättade det vi redan hade sett, att Anton var utbytt på grund av sjukdom, och dessvärre att även Peter hade beslutat att bryta mitt i föreställningen, också på grund av sjukdom och ersattes av John Martin Bengtsson!
Min första tanke var att resa mig upp och fara hem, men av hänsyn och respekt för inhopparna, så stannade jag kvar tiden ut!
Självklart gjorde båda inhopparna ett utmärkt jobb, men jag som den blodsfan till Peter, lyckades jag till och med nicka till emellanåt, jag kan ju snart hela föreställningen utantill!
Så kontentan av kvällen blev ett snopet återseende och självklart besvikelse att jag inte fick njuta av Peter Jöbacks rolltolkning hela kvällen!

Fantomen på operan har gjort Peter Jöback, 45, vida hyllad utanför Sveriges gränser, både i Londons West End och på Broadway i New York

När föreställningen hade nypremiär på Cirkus i Stockholm i går kväll tvingades showens huvudperson att bryta föreställningen i pausen efter första akten och ersättas av en stand in. Även i kväll blir han ersatt.

”Japp, han är förkyld så John Martin Bengtsson, hans understudy kör ikväll. I morgon tar vi nytt beslut om Peter kan medverka eller inte”, skriver Sofia Ekskog som jobbar med Försäljning & Marknadsföring på arrangören 2Entertain i ett sms.

På Facebook skriver Peter Jöback själv om händelsen:
”Kära vänner igår flyttade en bacill in på mina stämband och gjorde sig hemmastadd - så tyvärr fick jag avbryta föreställningen på cirkus - och ersattes av den fina John Martin Bengtsson”.

Vårdades av läkare

Han fick vård direkt i går kväll, enligt arrangören.

”Jag har varit hos doktorn och måste vila och hoppas jag blir tillbaka så snart som möjligt . Så länge får ni njuta av John Martin och resten av vår fantastiska ensemble som gör mitt liv så vackert på kvällarna”, skriver Peter Jöback på Facebook.

Ett ögonblicks stopp vid Sergels torg på min väg till Centralstationen i bitande kyla och ännu mer oro, den här gången över Peters hälsa!

KÄNSLORNA SVALLAR

Sista timmarna på Nyårsdagen, förövrigt min födelsedag, ja då fick jag besök av en gammal arbetskamrat, alltså hon är inte gammal så, jag däremot!
Underbara Eva, kom med en födelsedagspresent, helt oväntat och ett vackert skrivet kort, som redan där gjorde att mina tårkanaler översvämmades!
När jag öppnade paketet, var det klippt, ett vackert guldhjärta gömde sig däri!
Med en guldstjärna i mitten och det symboliserade texten i kortet!
Då, bölade jag igen!
Och inte gjorde det enklare att hålla tårarna borta, ty på tv:n var det
Adele: Live at Radio City Music Hall!

Det var länge sedan jag blivit såååå känslosam, kanske det har varit lite för mycket att tänka på den sista tiden och bägaren rann över!

Nu hoppas jag att det blir lite ordning på torpet framöver, så jag kan slappna av när vardagen tar vid!
Och med det önskar jag alla en god fortsättning på det nya året och ett stort och hjärtligt tack för all uppvaktning från när och fjärran idag och i synnerhet till underbara Eva, som gjorde att jag fick kontakt med mina innersta känslor och lät det ske!