tisdag 7 augusti 2018
ETT ÖGONBLICK I SÄNDER
Trots en aning förkyld, blev väl det när jag satt och småfrös på Sommarkrysset, så har jag äntligen tagit beslutet om hur jag ville göra med Sofias urna, det har legat som en tung stickig kofta över mina axlar alltför länge, som om att jag inte kunde göra ett riktigt avsked till henne förrän det var avklarat!
Tanken var ju att jag ville vara med när urnan skulle sänkas ner på samma gravplats som brorsan Erik!
Att jag skulle boka en tid och dag med vaktmästaren på Röbäcks kyrkogård, sedan boka, antingen ett flyg, eller tåg dit upp till Umeå över en dag, eller ett dygn!
Men, nähä, jag orkar inte, det får räcks nu, tänkte jag igår!
Så jag ringde vaktmästaren och talade om att jag inte kommer upp och att han kan utföra det utan mig, samt utökad gravvård! Därefter kontaktade jag Fonus och har nu ordnat med komplettering på befintlig gravsten!
Det känns som om den där stickiga koftan har ramlat av mig och jag kan räta på axlarna, så skönt!
Därav min lugna, avslappnade och utan dåligt samvete, promenad ner till hamnen idag, trots förkylningen som hänger över mig!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar