fredag 26 oktober 2018

ALBUMSLÄPP HUMANOLOGY



Nu är väntan äntligen slut, förbeställt och signerat album kom med posten idag, precis som väntat, men man vet ju aldrig med Postnord!
Så otroligt vackert och stämningsfullt album som tar mig tillbaka till New York i mångt och mycket och i synnerhet till showen på Cirkus "Med Hjärtat Som Insats" som går nu och fram till 15 december!
Många av låtarna från albumet får man med sig live under showen!

Spellista:

Shape Of You
How Great It Is
Rushing In To Love
The Mask
Addicted
I Want To Know
What If Tomorrow Never Comes
Dancing
Call Me By Your Name
Believer

Jag har hunnit lyssna igenom den några gånger redan, inte helt oväntat och jag har redan några favoriter, bland annat What If Tomorrow Never Comes och Call Me By Your Name, fast egentligen är det tio stycken underbara guldkorn som bara måste lyssnas på! Peters röst har aldrig varit så fulländad som nu, han använder hela sitt röstomfång och känslor som är helt magiskt!

Har ni inte sett Peters show redan så tycker jag att ni ska göra det, för att se de här låtarna framföras live är helt magiskt!

Många förknippar Peter med julen, eftersom de älskar hans numera klassiska julskiva ocj i är kan vi fira jul redan nu, för Humanology år inget annat än en tidig julklapp, kanske rent av årets julklapp!

måndag 22 oktober 2018

HÖSTEN I ALL SIN PRAKT


Det är liksom som att det vackra i naturen nu, tar all plats för skrivandet, eller kan det vara alla mina resor upp till Huvudstaden, Djurgården och Cirkus Arena & Restaurang!
Det drar i mig, som en osynlig kraft från ingenstans!

Vid den här tiden, brukar jag alltid ha bokat ett flyg till Sofia, för att uppvakta henne på födelsedagen och även en flygbiljett i antågande inför jul och nyårsfirandet, som alltid!
Så det känns faktiskt väldigt märkligt, som om det är något jag har glömt att fixa, att jag är sent ute med bokningarna och strax därpå slås jag över att jag inte ska dit upp igen!
Förvirrande!
Häromdagen fick jag i alla fall ett foto på hur det ser ut vid graven och hur gravstenen blev efter tillägget med Sofias namn!
Höst och vinterplanteringen var tyvärr inte gjord ännu, men det blir nog bra med det!
En rofylld plats i Röbäcksskogen!

Tanken på barnen där upp finns alltid närvarande och även mitt gamla X, barnens pappa naturligtvis, vi levde ju trots allt i över 40 år tillsammans och nu sitter han där helt ensam, förutom att folk från hemtjänsten kommer till honom två gånger om dagen och hjälper till med ditt och datt!
Å då var det de då, vad gör han till jul, vem finns till för honom då och fixar med julmat och några paket att öppna?

lördag 13 oktober 2018

FRÅN DEPP TILL PEPP!


För varför deppa, okej, det är inte alltid så lätt att roa sig när kroppen säger nej dessutom!
Ty "häromdan" så ville den inget mer, jag fick helt enkelt lägga mig ner på grund av oförklarlig feber och allmänt kass!
Så igår fick jag lov att besöka Vårdcentralen, där det visade sig att jag hade ett alldeles för högt CRP! Läkaren fick ett antal rynkor i pannan och kliade sig på hakan, märkligt???
"Jag kan inte förstå det här, för jag varken ser eller hör något avvikande, det här måste jag gå vidare med"!
Typiskt jag, alltid ska det vara något ovanligt, som t.ex Systemisk skleros, kan det vara den som spökar och slänger ut en massa villospår, nu igen?
Jag lämnade VC med ett recept på ett penicillin bredspektra till att börja med, samt ultraljudundersökning inom kort!
Mycket kan hända med min diagnos dessvärre!

Så, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden!

Och som ett under, så kändes det nästan helt okej redan i morse, så jag kunde bege mig upp till Stockholm, Cirkus, Peter Jöbacks "Med Hjärtat Som Insats", nu igen!
Tack o lov, för jag behövde verkligen påfyllning av "Världens bästa medicin"!
Toppenplats i dag på matinèn, full koll och scennärvaro, ingen skymd sikt så att säga, hm hm!

Nu mår jag toppen igen, Tusen tack Ludde, (min älskade storpudel, vila i frid), för att du lämnade över stafettpinnen till Peter den där gången!


torsdag 11 oktober 2018

BARA LE, LÅT INGEN SE!


För varför vara den där jobbiga typen som bara klagar och drar ner stämningen i salongen?
Som för länge sedan, när vi miste vår son Erik, så jobbigt det var att mötas, eller tala med oss om det som hade hänt!
När folk bytte sida på gatan för att slippa konfrontera elefanterna i rummet!

Nu har jag varit inomhus i två dagar, pga trötthet, allmänt frusen, febrig utan förkylningssymtom, ja helt enkelt jävligt tussig, troligast pga av min ovanligt tråkiga sjukdom, som i vanliga fall inte syns på ytan, mer än att jag förmodligen ser jävligt sur ut, eftersom mina läppar är i stort sett helt utplånade, bara några smala streck kvar!
Så därför tränar jag framför spegeln på ett någorlunda icke tillgjort leende, fy fan va jobbigt det är och vilken energi det tar och energin räcker inte till att hålla värmen!
Fick häromdan låna ett element av storasyster, som jag skulle ha som komplement, för 20-21 grader som nu uppmäts här hemma, är alldeles för låg temperatur för mig, men det har ingen effekt heller, eftersom jag fryser inifrån!
Ut och gå, rör på dig gunsan, men va fan, jag orkar ju inte gå hela tiden, jag måste ju få vila ibland och då fryser jag!

Så fråga inte hur det är, för tiden räcker inte till, ingen har tid att lyssna, alla har nog med sina egna bekymmer och det blir bara jobbigt att måsta le hela tiden och låtsas som att allt är helt okej!
Du har ju inget mer att bekymra dig över, alla orosmoln är ju begravda nu, älta inte!

Le gunsan, låt ingen se, det sprider bara ringar på vattnet och dålig stämning!
Och för allt i världen, håll tyst, nämn inget om då, nu eller framtiden!
Det stinker och skaver av skadat gods!
Det finns de som har det mycket värre, eller?

onsdag 3 oktober 2018

I NEED SOME HEAT


Nämen alltså, det här är inte klokt!
Måndag till och med onsdag förra veckan hade jag mina infusionsdbehandlingar på Reumatologklinikens dagvård, Huddinge sjukhus, tre dagar fram och tillbaka, skitjobbigt, men med hopp om att jag skulle få upp temperaturen i kroppen, men tji fick jag!
Endast torsdag till och med lördag funkade det och det var när jag var på Cirkus, "Med Hjärtat Som Insats", ja du läste rätt, tre dagar efter varandra!
Bästa medicinen mot Systemisk skleros!

Jag behöver mer medicin, snarast!

Den här veckan:
Måndag: Tvättstugan, blomvattning, dammtorkning, fix på balkongen, tack o lov att jag bara har en balkong numera! Och proviantering "grande" på Willys!
Tisdag: Lunch och fika med min kompis Mia, a två och en halvtimma, PHU! Idag, onsdag, tokvila, ringde till och med och avbokade mitt tandläkabesök, orkade inte, det kändes alldeles för jobbigt och vinden utanför mina fönster sa, "gå inte ut idag gunsan, du kommer att frysa ihjäl"!
Och mycket riktigt, idag var det riktigt kallt, innefrån och ut!
Det finns verkligen ingenting som kan få upp värmen i mig, förutom hårt arbete, eller en värmande konsert!
Så jag satt och tokfrös och vilade i soffan fram till lunch, sedan bjöd jag upp min kavaljer, dammsugaren till dans i nästan två timmar, då blev jag varm men utmattad och hamnade i soffan igen och började frysa igen!
Så två lager fleesjackor, långkalsonger, jeans, täckbyxor och elfilten, men ändå fryser så ända in i helvetet, alltså kommer kylan innefrån!
Inte förrän fyra timmar senare i samband med min middag och en liten whisky och en liten Norrlands Guld 3,5, så återkom värmen och fingrarna ändrade färg från blått till svagt röda!
Jag hatar det här, att alltid måsta tokjobba och bli alldeles utmattad, eller att ta ett järn för att få upp värmen i kroppen!
Fuck Systemisk Skleros!

Imorgon åker jag till Cirkus igen, tack o lov!
Bästa medicinen!