Första februari och igår avslutade jag min första Ilomedininfusion för året, äntligen klart för den här gången!
Så idag ligger jag bara och vilar i soffan under elfilten, tänkte gå en sväng, men upptäckte att det toksnöade där ute, så det gjorde det enkelt att beslutet att vila!
Vilken lyx!
Idag är det precis ett år sedan jag fick det otroligt jobbiga samtalet från Sofias läkare, där hon talade om hur det låg till med hennes hälsotillstånd och att Sofia inte hade långt kvar!
Ett sånt samtal som ingen förälder ska behöva få, men som man inte kan värja sig från när det händer!
Så från och med nu har jag gått varvat runt!
Att tiden läker alla sår, ja ja det kan vara sant, men sorgen finns alltid med, den försvinner aldrig, man får bara lära sig att leva med den och fylla tiden med saker som gör det trevligt och innehållsrikt ändå!
Njut av livet, det pågår nu!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar