Så har då den årliga "Humorgalna" gått av stapeln och drygt 30.000 nya Världsföräldrar har anslutit sig till den här familjen. Det är verkligen ett behjärtansvärt ändamål. Man blir lika berörd varje gång som man ser dessa nödställda små barn som sitter där med sina stora runda och inte ont anande ögon om vad som kommer att hända dem om inte vi i I-länderna sträcker ut våra händer (öppnar våra plånböcker) och hjälper dem.
Jag tänker mej tillbaks till Sri Lanka för 25 och 22 år sedan när jag var ner och hämtade hem mina älskade barn. Fattigdomen och hjälpbehovet var smärtsamt stort och känslan av att man skulle vilja ta med sig hur många barn som helst hem var frustrerande. Dagen för hemfärden efter tre veckor och jag satt i minibussen med mitt barn i famnen och vinkade adjö till alla de andra som blev kvar, är så stark och dubbelbottnad. Man är överlycklig över den gåvan som man fått, samtidigt så känner man sig som en skurk.
Och alla dessa stora, runda, bruna och bedjande ögon !
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar