EN VANLIG SKETEN ONSDAG, IGEN!

Icke sa nicke, det är slut på vanliga dagar på ett tag, för nu är förändringens tid inne. Idag fortsatte Bengt, ja målarmästaren heter så, med hallen och den blev klar och precis som jag hade hoppats på, öppen och ljus!

Dessutom påbörjade han badrummet och sovrummet, så i natt kommer jag att sova i min säng, mitt på golvet med byråer och bokhyllor tätt runt om som en kojja. Får låtsas att jag är liten igen! Föresten det blir tidigt i säng i kväll, det är jobbigt att följa med i förändringen både fysiskt och psykiskt, men kul!

DAG 2

Det är slut på att ligga och dra sig nu på morgonen för blogginnehaverskan. Andra dagen som det plingar på dörren klockan halv åtta och in kommer målarmästaren.

Arbetet fortskrider och nu har även snickarkillen anlänt, så skiljeväggen har fått stryka på foten. Märklig upplevelse det här, jag sitter uppkrypen i soffan med mina tillhörigheter som tornar som ett fort, tätt ostrukturerat och huller-om-buller runt mig. Nästan som att börja om på nytt igen, plocka bort, styra undan, täcka över och stapla. Ett fint, tunt lager av putsdamm har redan lagt sig över lägenheten, kan nästan åka skridskor på mina foppatofflor. Men lite kul är det ju ändå.

NU ÄR DET PÅ GÅNG

Totalrenovering av min lägenhet! Troligast kommer det inte att räcka med en veckas arbete, men jag är van att vänta. Kollade nu med målarkillen och han tror att det inte är någon risk med att det inte är klart innan den 8:e december, när jag ska till Berwaldhallen i dagarna tre. Det kan bara bli "så mycket bättre"!

1:a ADVENT

Och här sitter jag och hör hur stormen Berit närmar sig med, ja just det, stormsteg! Faktiskt lite läskigt när det sliter i husknuten, men förstår ju att jag inte kommer att påverkas av henne på något vis här uppe på höjden. Men lite kusligt är det dock. Gottlandsfärjorna är inställda hörde jag, som tur är, så att det inte blir fler tragedier, typ Estonia.

Idag för exakt 27 år sedan döpte vi Erik i Böleängs kyrka i Umeå. Nu har jag vandrat i hans fotspår en lång stund och borde väl vara klar med det för ett tag, inte älta, men kan aldrig glömma.

JULMARKNAD

Ur led är tiden! Idag var det julmarknad ute på Lövhagen här i Nynäs. Det är nästan så långt ut här på fastlandet man kan komma, ja mobiltrafiken är nästan obefintlig, typ som på fjället känns det som. Syster Pia och jag tog oss en skön promenad dit ut och det tar ca en timma hemifrån. Julmarknad, jättekonstigt, ingenting kan få mig att känna att det snart är jul, än mindre vädret. Snön lyser med sin frånvaro och hur jag än försöker går det inte att få till åtminstone lite adventstämning inför i morgon. En grillad korv och min första julmust till lunch där ute hjälpte inte att återskapa den kittlande och förväntansfulla stämningen som jag hade som barn hemma i Nyland, när jag vandrade omkring på nyfallen vit knarrig snö runt marknadsstånden. Det enda vita jag såg efter vägen i dag, var den ensamma svanen som ligger i en av vikarna där utefter Strandvägen. Det är annorlunda nu!

NU BLOMMAR DET OCKSÅ

Vet inte om det är bra det här, men vädret är långt ifrån normalt! 25:e november, +7 grader, okej, snålblåst! men inne i skogen bland alla halkiga löv, var det riktigt behagligt. Men ett tu tre, så vräker det väl ner! Förra året vräkte det ner den 28:e november. Om, så blir, vad händer då med alla blommar och nya knoppar, kan växterna börja om igen där de blev avbrytna? Vilka tankar!

TV-EKEN

Natten till i dag sågades TV-eken ner och det visades sig att den var om möjligt ännu sjukare än vad de trott. Tusen år har satt sina spår på det ståtliga gamla trädet och var tydligen en trafikrisk. Kvar nu är endast en stor urholkad av sjukdom, stubbe med gravljus tända omkring och sörjande människor. Av en händelse, så sågades det ner ett Japanskt körsbärsträd precis utanför entrén i huset där jag bor, i går. Det trädet såg jag i våras när jag var och vandrade omkring i de här kvarterna innan min flytt hit. Det blommade så vackert, alldeles rosa, precis som körsbärsträden i Kungsträdgården och jag blev så glad åt det, i synnerhet eftersom det var där jag skulle bo. Jag vaknade av motorsågens ljud strax utanför mitt sovrumsfönster och tittade ut. Ja då var ju skadan redan gjord! Sorgligt! Efter en stund såg jag att det stod några kvinnor ute och samtalade och pekade mot eländet, samt talade med männen som utförde stordådet, stolta över sitt beslut att avlägsna just det trädet. Jag hörde inte vad som sades naturligtvis, men kvinnorna skakade på huvudet och gick. Efter att allt var lastat upp på gubbarnas lastbil ställde de sandtunnan äver stubben och gav sig iväg. Jag hann se att stubben var helt intackt, alltså trädet var inte sjukt på något sätt, ändå var det dömt att avlägsnas av dessa marodörer. Jag hoppas att gubbarna sover dåligt och inte får några julklappar i år. Kanske jag ska ställa ett gravljus uppe på den skitfula tunnan!

24:e NOVEMBER

Döden betyder ingenting. Han har bara slunkit in i nästa rum. Det som vi var för varandra, det är vi fortfarande. Livet betyder detsamma som det alltid har gjort. Det är likadant som det alltid har varit, livet går alltid vidare. Varför skulle han inte finnas i tankarna, för att han inte finns i synhåll? Han väntar på mig, någonstans mycket nära, alldelens runt hörnet. Allt är bra!

KÖTTBULLAR OCH POTATISMOS

Och en stor gul plastkasse i högsta hugg och siktet inställd på stordåd bland shoppingsugna. Detta kan man kalla en spontan och helt oväntad utflykt idag efter att jag varit till ah Optik på Fredsgatan 9 här i Nynäshamn och gjort en syntest inför mina nya glasögon som jag har bestämt mig för att bjuda mig på inför min ålderdom. Medan jag satt där med hakan plasserad på den där makapären med alla lincerna och just i färd med att försöka avgöra vad som såg skarpast ut, eller inte, så började Peter sjunga i min ryggsäck. "Somebody" ville mig något och jag fick ursäkta mig och svara efter en stunds lyssnande. Min fina kompis Mia Tejre, undrade om jag vill hänga med till IKEA och självklart nappade jag på erbjudandet. Vilken service, hon kom precis utanför och hämtade mig, just som jag var klar med min syntest och beställning.

Jag hade ju sett ut ett badrumsskåp som jag är intresserad av och nu har jag sett det i verkligheten också. Det var sååååååå nära att jag köpte det idag, hade till och med hämtat det på varuplockutlämningen, men ångrade mig i sista minuten, precis när vi var vid kassorna. Orkade inte ta hem det och med riska att det inte skulle få plats i bilen heller. Så min slutnota exklusive köttbullarna, kom på 221:-. Gör om det den som kan efter tre timmar på IKEA. Tack snälla Mia för att du är så härligt spontan och generös!

STARKA MAMMOR

Idag tog jag mig äntligen ut på en lång skön promenad igen efter två dagars trynande i soffdivanen. Inte helt oväntande gick jag i förbifarten även in i kyrkan på hemvägen och tände ett ljus till minne av Erik och passade på att säga några ord till honom. När jag kom hem hamnade jag i tv-soffan igen och där visades en gammal svensk film igen som heter "Ogift fader sökes". Filmen var från 1953 och handlade om kvinnor på ett mödrahem. Tyvärr, så hade filmen pågått i tre kvart redan, så jag missade säkert många väsentligheter om hur det var ställt med ogifta kvinnors situation i Sverige för snart sextio år sedan, men troligt är att det var precis lika eländigt som det är i många länder därifrån vi nu adopterar barn. Jag fastnade i allafall den sista timme framför filmen och fick många starka backflach från tiden när vi var på Sri Lanka och hämtade hem Erik och Sofia. Dessutom var det ju den stora upprättelsecermonin för vanvårdade barnhems-och fosterhemsbarn igår som också grep mig starkt. Tankarna går oavkortat till alla kvinnor som av olika anledningar har och fortfarande är tvungna att lämna bort sina barn. Naturligtvis är jag evigt tacksam över att jag är en av alla dessa kvinnor som fått förmånen att bli den där nya mamman, men mitt hjärta blöder ändå över alla dessa öden som drabbat tusentals barnhemsbarn och deras biologiska mödrar. Dagen vi fick överta Erik och skilja honom från hans "mamma" var både hjärtslitande vs lycka och kommer alltid att finnas som ett starkt minne i mitt hjärta. Av en händelse, så var hon 27 år när hon lämnade Erik till oss, lika gammal som han skulle har varit nu. Undra om hon tänker på honom ofta och vad han gör nu?

DEN SOM VÄNTAR PÅ NÅGOT GOTT, OSV

Kan man tänka sig, nu fick jag precis veta att det blir inget målarkludd här hemma den här vecka. På måndag till veckan är det dax (sista budet), så det blir inget adventmys här än på ett tag. Äsch skit samma!

VECKA 47, VAD HÄNDER NU?!

En sådan jäkla tur att jag verkligen tog vara på lördagens underbara väder, för nu är det hur tråkigt som helst. Igår regnade det hela dagen, så jag tokskolkade från att gå ut över huvudtaget. Hade inte dåligt samvete heller, tänkte, det tar jag igen i morgon, vilket det troligast inte blir. Här sitter jag i soffan och tänker inte gå ut idag heller. Vädret är precis som mitt sinne, tungt, grått och när jag tittar i spegeln, så ser jag en riktigt trött, gammal kärring som dessutom snart blir hundra. Vilken strålande inledning på den här veckans blogginlägg! Men om sanningen ska fram, så är det en ångestfylld vecka jag går till mötes. Vaknade i god tid innan två servicekillar från Nynäshamnsbostäder skulle komma, en som kollar värmen och den andra ventilationen. Slutresultat, godkänt! I morgon är det två år sedan jag sist talade med Erik och han avslutade vårt samtal med "Jag älskar dig mamma!". Önskar att jag kunde ring honom, bara för en kort minut åtminstone. Sorgen kan man aldrig springa ifrån, bara ta sig igenom och lära sig att leva med, oavsett tid!

STRANDVÄGEN 19:e NOVEMBER

Vilken härlig dag jag har haft, med massor av sol på min långa underbara promenad längst Strandvägen.

Fast egentligen så trodde jag inte att det skulle bli någon över huvudtaget, för natten bjöd inte på mycket sömn.

Det här med datorbytet har gjort att problemlösningarna snurrar runt i huvudet på mig under natten och djupsömnen störs. Med gemensamma krafter tog jag, djävulen och ängelen oss i allafall ut redan 10.50 och började vår vandring med kameran i högsta hugg och musik i öronen.

Bländande sol över fjärden och en temperatur som påminde om tidig höst!

Troligas åt jag nog det här årets sista fisksoppa på Rökeriet också och tänk, jag kunde sitta ute och äta.

JAG BLIR SÅ MATT!!!

Jag visste det, jag visste det! 18:e oktober, alltså vecka 42 hade jag kontakt med en målar-och-snickarfirma som ska fixa här hemma hos mig. Jag flyttade ju in 1/6, alltså vecka 22 och det skulle ta en till två månader innan det skulle åtgärdas. När jag talade med firman den 18:e oktober fick jag besked att deras målare/snickare skulle komma den 21/11, alltså vecka 47. Nu i kväll har jag fått veta att det blivit flyttat fram till kanske i slutet av vecka 47. Nu får jag väl bara hoppas att det är klart innan jul.

TESTING MIN NYA LAPTOP

Nu har jag suttit inne ett helt dygn och försökt installera min nya laptop. Både med och motgångar under resans gång, så här långt. Men med hjälp av support från HP och Telenor, så ska jag kanske få till det här tillslut. Idag måste jag ta mig ut på en ordentlig promenad, för kroppen skriker efter rörelse. Vid det här laget så ser jag nästan ut som en stol. Ska se om det går att komma åt mitt fotoalbum dessutom. Håll tummarna!

NU ÄR GUNSAN TRÖTT

En VANLIG, HELT NORMAL människa skulle väl förmodligen orka med dagens strapatser med en klackspark, men jag är ingen vanlig människa. Har varit in till Huddingen sjukhus idag på min årliga besiktning på reumatologen. Bara att ta sig dit och hem är ju en prestation bara det.

Skönt i allafall att jag gick igenom besiktingen med bara en liten anmärkning som ska tittas lite närmare på senare. Min läkare var riktigt nöjd med mig och vi kom gemensamt fram till att det är bra att jag kan ta hand om mig själv nu, vila och njuta av livet precis när jag vill. Det enda som man kan göra för att lindra sklerodermi är ju att vara glad, må gott och inte frysa. Men! På vägen till Huddinge, stannade jag i Handen och gick till lagens väktare igen för att hämta mitt nya pass.

Därefter tog jag en sväng in på centrum och råkade köpa en ny laptop. Min gamla börjar ju tyvärr att ha sett sina bästa år och nu blev jag med en till HP och en annan operatör, nämligen Telenor. Så med en dator i en kasse från clas ohlson, begav jag mig till Huddinge och anlände svettig och rödblommig av ansträngning. Sofia, alltså min läkare, frågade om jag frös mycket nu, nääää just nu är det väldigt varmt sa jag och berättade om mitt nyliga inköp. Hon blev glad och gratulerade mig till den nya pc:n. Innan jag lämnade sjukhuset, tog jag en välförtjänt lunch/middag, bestående av laxpudding, skirat smör och sallad. Vilken tur att jag fortfarande var mätt när jag kom hem, för sedan tog det stop. Installationen av pc:n får vänta till någon annan gång. PHUUUU!!!!

MÅNGA LÖV BLIR DET

Idag när jag var på promenad, så stötte jag på den här mackapären igen. När man som jag kommer uppifrån norrland och bara vet vad räffsa och snöplog är, var det helt nytt för mig när den uppenbarades första gången här i höst. Fast jag kommer från björkarnas stad, så har jag aldrig sett den här varianten av att ta sig ann alla löven på hösten. Nu är det ju andra året som jag inte upplevde hösten i Umeå, så kanske det finns även där nu. I vartfall så är det jäkligt effektivt har jag märkt. Här kan man lövsanering och där kan man snöröjning. Nog om det! Jag var och promenerade tillsammans med min kompis Mia idag nere i villaområdena där hon bor och sedan bjöds jag på en god lunch, bestående av VästerbottenPAJ och räksallad med herrskapet Tejre. Tack för sällskapet och maten Mia och Hasse!

FARSDAG

Tänk vad ett vänligt bemötande och ett leende kan smitta av sig! Jag skulle ju åka in till biograf Victoria igen idag. När jag klev på bussen här i Nynäs, så möttes jag av en ovanligt glad och trevlig chaufför som lät mig åka gratis för att det var farsdag idag. Jag sa " tack, va gulligt av dig", jag satte mig i sätet, också jag med ett leende på läpparna. Tänkte att, det här blir nog en bra dag och det har varit en bra dag hittills. Kom i god tid till biografen! Jag har den vanan att alltid vara i god tid, avskyr stress och sista minuten. Tog en stor god caffé latte och mådde riktigt bra i väntan på dagen föreställning av LA VIE, L´AMOUR, LA´MORT! Å kan man tänk sig, den var precis lika bra idag och jag blev lika berörd ännu en gång! När filmen var slut väntade jag en stund utanför, jag hade ju kollat in affischen på fönstret och ville fråga om det var ok om jag tog den och det var det!*LER* Så, Tusen tack Marie Dimberg och framför allt Peter, för att ni bjudit på den här härlig filmen och dessutom tre gånger. Gratis är gott! Jag *LER* fortfarande!

FILMTIME IGEN :))

Som jag trodde, så kunde jag inte låta bli att ta turen upp till Huvudstaden idag igen. Och va fasiken, jag vaknade i ett mjölkglas, eller åtminstone såg det ut som så. Beslutet var alltså inte svårt att ta. Fyra klipp på remsan, likamed en timmas färd, för att sedan gå på gratisbio på biograf Victoria och sedan hem igen, var väl använd tid istället för att vandra omkring i dimman. Både kropp och själ ska ju ha sitt, så idag fick själen mättas. Tänk om själen är hungrig i morgon igen? Jamen då tar jag väl en liten tripp på bio igen! Föresten, så glömde jag att fota idag, det måste ju åtgärdas. Hmmm de blir nog så! Tänk vad allt är enkelt nu, jag behöver inte fråga om lov, jag gör som jag själv vill och har samvete till.

11 11 11

Gör dig redo ~ Set ~ Gå ~ Låt oss stå enade och ring i. .. n New Golden Age tillsammans genom att öppna våra hjärtan full gas och högt i tak! Vi kan göra detta i ett gemensamt syfte nu. Låt oss göra det! Det är därför vi kom hit! Kommer du ihåg? Mycket kärlek! (ツ) (ツ) [̲̅P][̲̅E][̲̅A][̲̅C][̲̅E̲̅] [̲̅L̲̅][̲̅O̲̅][̲̅V̲̅][̲̅E̲̅] & [̲̅L][̲̅I][̲̅G][̲̅H][̲̅T] .¸❤ Nåja det här har jag ju stulit från facebook, inte kan jag komma på så här kloka och vackra ord, fast de finns ju där inne någonstans.

MUSIK ÄR BÄTTRE ÄN SPEL

En ny trend inom träningsredskap är att integrera dem med datorspel för att öka motivationen. Men musik är mycket bättre som motivator! I en studie lät forskarna en grupp försökspersoner cykla på en så kallad Gamebike, där trampandet avgör hur det går i spelet på skärmen. En jämförelsegrupp fick lyssna på musik medan de satt på motioncykeln. Det visade sig att musikgruppen missade färre träningspass och cyklade både längre tid och sträcka jämfört med spelgruppen. På med lurarna när du ska träna alltså. HÄROMDAN NÄR JAG VAR ute och promenerade, råkade jag ha min iPod hemma på laddning och hujedamig va tråkigt och tomt det var där jag gick. Idag däremot var den fulladdad och det gick som en dans, bokstavligt talat.

BIOGRAF VICTORIA

Biograf Victoria, anno 1936, Götgatan 67 Stockholm. Varför denna reklam nudå? Jo nu har önska slagit in från sååå många!

KORTFILMSVISNING I HELGEN! För er som missade chansen att se premiärvisningen av kortfilmen "La Vie, L'Amour, La Mort" med bla Peter Jöback, Emma Wiklund Sjöberg, Izabella Scorupco och Melinda Kinnaman. Regisserad av Magnus Refors. Den visas nu i helgen enligt nedan!! Biograf Victoria i Stockholm: Lördag 12/11-2011 kl 14:00 Söndag 13/11-2011 kl 14:00 ... Biostaden i Nyköping: Lördag 12/11-2011 kl 14:00 Söndag 13/11-2011 kl 14:00 Fri entré, inga förhandsbokningar eller liknande. Först till kvarn gäller på samtliga visningar! Begränsat antal platser. Självklart kommer jag att ta mig in till StoraStaden någon av dessa dagar för att än en gång få se den underbara filmen igen. Helst önskar jag naturligtvis att den kommer ut på DVD inom en nära framtid. Så alla som har möjlighet och finns i Stockholm och i dess närhet och dessutom är sugen på en berg-å.dalbana i känslor under alltför korta trettio minuter. Kila till Götgatan 67, Biograf Victoria i helgen. Eller varför inte, Biostaden i Nyköping. Jag lovar, du kommer inte att ångra dig!

HÄROMDAN NÄR JAG VAR UNG

http://youtu.be/XGsVnF3LDaQ

FYRA NYANSER AV GRÅTT

Vaknade till ännu en gråmulen novemberdag! För att lätta på tristessen startade jag min gamla trotjänare och loggade in på Fritidsresors "mina sidor", kollade slutsumman och därefter ringde till dem och betalade in min del av resan, som går av stapeln någon gång i slutet av året. När vi bokade den kändes det som en evighet innan det var dags, men hujedamig vad tiden har gått fort.

När det var klart hade jag fått lite skön energi som gav mig en putt ut på en promenad med ett gravljus och tändare i fickan. Med tanke på alla blommor och hur mycket ljus det fortfarande brann där, så måste det ha varit knökfull med folk där i helgen. Nu var det total tystnad och stillhet, så jag fick en skön stund där med mina tankar.

Nu sitter jag och ser på svensk komedi, också grått i olika nyanser men varmt och hjärtligt. "Landstormens lilla lotta" med Sikkan Karlsson, en av mina absoluta favoriter i den här changern. Ja just ja, hon har ju precis också sällat sig till de som gått vidare. Vad glad Erik ska bli, han gillade också henne och gamla svartvita svenska filmer.

MIDDAGSBJUDNING LÖRDAKVÄLL

Helstekt oxfilé med gorgonzolapotatis och portvinschampinjoner. Ingredienser 4 bakpotatisar 100 g gorgonzola 1 dl Crème Fraiche 100 g riven Västerbottensost® 1 gul lök, finhackad 1 vitlöksklyfta, finhackad en klick Norrmejerier Smör 200 g champinjoner, skivade 1-2 msk portvin 3 dl Vispgrädde 1 tsk soja 1 kg oxfilé 1 ask minitomater 1 kruka timjan salt och peppar Beskrivning Baka potatisen ca 1 timme i 200°. Mosa ihop gorgonzola och crème fraiche. Dela potatisen i halvor. Gröp ur en del av innehållet och blanda det med oströran. Smaka av med salt och peppar. Lägg tillbaka det i skalen och toppa med riven ost. (Hit kan potatisen förberedas.) Fräs lök och vitlök i Norrmejerier Smör utan att det tar färg. Stek svampen utan Norrmejerier Smör i en separat panna. Häll på portvinet och låt det koka in i svampen. Tillsätt löken. Häll sist på grädde och soja och koka ihop på svag värme. Smaka av med salt och peppar.Bryn köttet och krydda med salt och peppar. Stek färdigt i ugn, 200° ca 20 minuter eller tills stektermometern visar 58-62°. Låt filén vila en stund innan du skär upp den. Gratinera potatisen ca 10 minuter i 225°. Stek tomat och timjan i lite Norrmejerier Smör. Servera tillsammans med kött, potatis och svampsås. Men eftersom jag helt missade att det var en röd lördag i går, så fick jag improvisera lite vad det gäller portvinet till champinjonerna. Tror att gästerna gillade maten ändå!

EN HELG DÅ VI MINNS!

I helgen tändes tusentals ljus på kyrkogårdarna till minne av våra anhöriga. Jag var dessvärre inte en av alla dessa ljuständare igår, det liksom blev inte av! Nog hade jag tänkt göra det och jag har mycket nära till minneslunden här i Nynäshamn, så egentligen fanns det ingen ursäkt, men jag kom mig inte för. Samtidigt tänker jag, varför ska man ha en speciell dag på året när man tänder ljus på gravarna och i minneslundarna? Jag skäms inte ens! Jag har en vana att lite titt som tätt ta en sväng förbi för att tända ett ljus till minne av Erik och naturligtvis även andra som inte är med oss längre. Jag kanske tar en sväng förbi i morgon och talar med Erik, fast han finns ju överallt.

SOFIA 24 ÅR

Idag har Sofia sin tjugofjärde födelsedag, egentligen tjugofemte till och med. Hon fick ju ta bort ett år efter utredningar och tester på barnmedicin när hon var liten. Hon var ju såååå liten när hon kom hem och ingen visste med bestämdhet när hon var född. Nu i efterskott, så vet vi ju varför hon var sååå liten, hon var ju sjuk den lilla kraken. Men som jag tidigare skrivit, vilken hjälte och tapper tjej hon varit och fortfarande är. Jag är otroligt stolt över henne, min fina Saggi! Saggi, kommer från Sagarika, hennes Lankesiska namn och på barnhemmet kallades hon för Saggi bland personalen. Jag har en tre timmar lång video från när vi var till Sri Lanka för att hämta hem henne och där är det sekvenser även från barnhemmet så klart, där hör man hur de ropar på henne. Det var länge sedan sist jag såg på den filmen och är inte i fas att se den ännu på ett tag, orkar liksom inte, tror att det kommer att gör ont när jag ser lilla Erik fyra och ett halvt år skutta omkring på filmen, stolt över sin nyvunna syster där han visa henne olika konster. Sofia har varit till hans grav idag och fixat, tillsammans med sin pappa. Grattis SOFIA på din födelsedag! Puss/ mamma, ses snart!

LUNCH I STORA STADEN

Idag har jag varit in till den stora staden och käkat lunch med svåger Per på Jensen's Bøfhus på Vasagatan mitt emot centralstation. Så snällt av honom att bjuda gamla svägerskan på en härlig lunch. Han har väl räknat ut att jag bara sitter och äter nudlar och kokta ägg här hemma. Okej, en och annan makrillburk i tomatsås slinker väl ner ibland också! Nä fullt så illa är det väl inte, men om sanningen ska fram, så är det inte helt lätt att äta nyttigt och varierat alla gånger. Dessutom var det mysigt att umgås över en bit mat i trevlig miljö. Resan till och från storstan med pendeln tillbringade jag tillsammans med Peter i öronen och fullt sysselsatt med att lära in den nya CD:n "Livet Kärleken och Döden". Sämre sätt att fördriva fem timmar en helt vanlig torsdag på kan man göra. Lite kuriosa, jag träffade en flyktig bekant bland personalen på restaurangen, kul, han kände igen mig fast vi bara träffas en gång! Tusen tack för lunchen Per! Puss på kinden och kramen!

NOVEMBER

TÄND LJUS! Låt inte mörkret hindra dig att söka ljuset! Och när du funnit det, låt andra se, pröva, övertyga sig. Vill du, att ljuset ska leva, tänd då hos andra samma längtan. Tänd frimodighetens ljus i rädslans mörker, tänd rättens ljus i korruptionens mörker, tänd Trons ljus i förnekelsens mörker, tänd Hoppets ljus i förtvivlans mörker, tänd Kärlekens ljus i dödens mörker. TÄND LJUS! // Bo Setterlind