ÖGONGODIS!

Och med betoning på "godis"!
För fy fan så torftigt mitt liv hade varit om det inte fanns ögon och örongodis!

Vilken tur att jag har allt det inom räckhåll, eftersom det fortfarande är och föresten har blivit ännu sämre med min smak, doft och salivutsöndringen är i det närmaste obefintlig.
Ytterst besvärande och handikappande, som ett funktionshinder i det närmaste!
Som t.ex när jag talar med någon, fastnar läpparna på tänderna och tungan känns torr, svullen och stel, vilket gör att jag avstår från att utsätta mig för samtal på nära håll.

Att fixa mig en måltid är ett tvång och ångestladdat, istället för en njutning för näsa och gom och det vattnas i munnen av vällust!

Så därför tänker jag inte längre skämmas, guilty pleasure, för att jag finner njutning i allt det som berör mig, oavsett vad!
Blommor och blader och vackra, starka musikaler, solstänkta klippor och varma ögon som gör mig glader!

"Annars vore jag inte jag"
Allt vad jag har är en bön, en dröm om att en gång få duga.
Att få leva mitt liv som jag vill, utan att tvingas att ljuga om vem jag älskar, om vad jag är.
Det jublar, det rasar, det smärtar, det kvider annars vore jag inte jag!

Så om jag inte ligger innanför min dörr som en liten hög benrester *identifieras av mina två tattoos, ängeln och djävulen på två små papperslappar bland benresterna och lite mer papper* innan hösten, så beger jag mig ut på turnèn I ♥ MUSICALS!