MITT I INGENSTANS

Fast egentligen är det bara strax utanför huset där jag bor! Tidigare dold av en tät skog, som nyss blivit nerhuggen pga av ett kommande nybygg, en förskola enligt säkra källor!
Apropå det förresten, vilken tur att det ligger på andra sidan av mitt hus och min lägenhet/balkong, för hujedamej vad det brukar vara hög ljudvolym utanför just förskolor!

Och idag när jag genade genom resten av skogsdungen på väg hem från Willy`s så träffade jag på de skönheterna mitt i ingenstans, omgivna av det där knastertorra gräset!

Dagens samtal med Sofia: Vårdcentralen för att lämna ett urinprov eftersom hon mår tjuvtjockt, trött, håglös och allmänt tussig, mer än vanligt!
Besked från henne några timmar senare! Precis som jag trodde och sa till henne, urinvägsinfektion nu igen, jag känner min dotter och kan ställa diagnos direkt i mobilen, utan att se henne, behöver bara höra på vad och hur hon förklarar sitt mående!
Så nu har hon påbörjat sin första cytostatikabehandling samt antibiotikabehandling!
Och här sitter jag och kan inget annat göra än att orka finnas till för henne i telefonen, peppa, lyssna, lyssna igen, inge mod, styrka och försöka locka till ett skratt emellanåt, det är ju trots allt min jänta och vi har samma galna humor mitt i helvetet!
Ett skratt förlänger livet, sägs det ju!

STRANDAD OCH GRÅNAD

Det tunga beskedet om att Sofia nu är allvarligt sjuk igen, håller sakta men säkert på att sjunka in och jag förstår nu det som sades om att "håret blev vitt över en natt" på kvinnorna som deporterades till koncentrationslägren under andra världskriget, men lyckades överleva helvetet!
Allting annat känns obetydligt, fnutting och världsligt, så som IT-skandaler, misstroendevotum, dåligt väder och alltför lite regn på knastertorra och bruna gräsmattor!
Mina tankar kretsar runt en betydligt alvarligare situation!

Nu handlar det om att hålla huvudet ovanför vattenytan och bevara lugnet, en dag i taget!

26 / 7 ETT TUNGT DATUM

Precis i dag för ett år sedan, då fick jag min tredje käftsmäll, jag blev oskyldigt misstänkt för sexuellt ofredande av minderårig, det såret har än inte läkt, men jag har lärt mig att handskas och leva med det!
Idag kom nästa käftsmäll, alltså nummer fyra, beskedet från min dotter Sofia om hur det egentligen ligger till, vad det är för sorts tumör, hur den progresserar och utsträckningen av den!
Behandling av tumören blir endast cytostatika Temodal i fem dagar varje månad, samt tablett mot illamående i samband med Temodalbehandlingen, som påbörjas redan i morgon!
Sedan återbesök för att se om tumören har minskat något!
Mot smärtor, morfin efter behov!
Som det nu ligger till, så kan jag bara finnas till som en god lyssnare och bollplank i mobilen varje dag ungefär vid halvelvatiden på förmiddagen, det är då hon brukar ringa ifrån sängen nyvaken och yrvaken pga smärtstillande medicin inför natten!
Tyvärr en komplikation av morfinet!
Om det finns en gud, vad är syftet för hen med att utsätta och plåga Sofia så här?

Fortfarande ligger allt i hennes händer och vilja gentemot om hon vill att jag ska komma upp till henne, hon vet att jag kommer så fort hon vill, det är bara en bokning med Norwegian ifrån!
I dagsläget litar jag på hennes assistenter, som hon påstår funkar och är helt okej!
Men som sagt, jag åker upp närhelst hon ropar!

Somliga har en mening med sitt liv och lyckats, typ att reprodusera sig och tillföra något, jag däremot har inte tillfört något med mitt liv, inte ens lyckats berika världen med mina älskade adoptivbarn!

DAGENS BELÖNING

Igår var det skit, jag mådde skit, ångest och hopplöshet vällde över mig och jag gick omkring och bara suckade mellan väggarna här hemma, som mest lyckades jag gå med grovsoporna och förse mig med föda, "du måste ju äta för att orka"!
Det blir sådär ibland och oftare nu än tidigare, varför finns en rimlig förklaring, oron över Sofias hälsa och vad som kommer att hända härnäst!

I morse vaknade jag utvilad efter en god natts sömn, talade med Sofia i nästan en timma i telefon om livet, oron och biverkningarna av hennes medicinering mot smärtorna som hon har i ryggen!
Otroligt svårt som mamma och närmaste anhörig, 80 mil ifrån och inte kunna vara till hjälp, annat än att lyssna, lyssna och försöka hitta de rätta svaren på omöjliga frågor!
När vi var klara med dagens samtal, så lyckades jag ta mig samman, fixade kaffetermosen, vattenflaskan, ett äpple och sedan begav jag mig på en stärkande långpromenad runt Ringvägen!

Tre och en halvtimma senare kom jag hem betydligt starkare i själen men skapligt sliten i kroppen, men oj så skönt det kändes, som att skala av mig ett tjockt lager obekväma och stickiga klädes!
Att vara stark i svåra situationer är ingen självklarhet men en nödvändighet!
Tacksam att jag kan finna styrkan under mina promenader här i vackra och rofyllda Nynäshamn med omnejd!

APROPÅ OAS!

Min balkong, min trädgård och låtsasvärld, bara om jag sätter proppar i öronen, så funkar det!
Ty jag förstår inte varför dagens barn måste skrika så väldigt, som om hela bunten har svåra hörselskador!

Nu har jag föresten läst ut boken "Näktergalen", av Kristin Hannah, det tog längre tid än jag trodde, mycket pga att den var svårsmält och att jag därför behövde vila från krigets fasor, men ändock realistiska innehåll och målande språk i en omöjlig tid, väl värd att läsa! Den låg över ett år på New Times bestsällerlista!
Min verklighet snuddar också vid en bestsäller, men den är alltför smärtsam och orden räcker inte till!

Därför är det skönt att sätta på mig hörlurarna utan ljud, stänga ute min egen historia och bara njuta ute på min lilla, anspråkslösa, men ack så trivsamma balkong i kvällsolen!

EN OAS FÖR KROPP OCH SJÄL

Sagoträdgården hos Margareta Peterson i Nynäshamn.

En vilodag, för både kropp och själ, med bara me and myself!
När jag redan under drömmen tänker ut och hoppas hur den kommande dagen ska te sig, då är det verkligen något som behövs!

Vaknar till ännu en solig dag, vilken tur, för planen var att gå och handla det som fattas på närmaste butik, Willy:s!

På vägen dit, så upptäckte jag till min glädje att rönnen hade överlevt avverkningen och börjat skicka ut det första livstecknet, önskar att det är ett gott tecken!
Missade ju seniorrabatten på 5% på ICA MAXI igår, för då var jag med släkten och solbadade och grillade ute på Östnora camping!

Nu drog jag hem en lagom tung dramaten från Willy:s och det fick duga!
Hemma stod en redan förberedd kaffetermos, en dammsugare, alltså nu menar jag en punschrulle såklart, ingen städning idag ingick i den där drömmen, samt den obligatoriska vattenflaskan!

In med varorna i kylen och sedan en promenad ner till hamnen!

Min för säsongen sjunde mjukglass fick nöjet att dela min dag, om än dock bara för en kort stund i den härliga värmen på Hamntrappan!

Molnen började torna upp sig, så kaffet och dammsugaren väntande jag med tills jag kom hem igen till min balkong, som började sakta men säkert bada i sol!

Hela tiden gick ändå mina tankar till Sofia, som förövrigt ringde mig och uppdaterade mig om kommande undersökning, provtagning, dagar och tider inom kort!

Min älskade tappra och modiga dotter!

DAGS IGEN PÅ BÖLJAN DEN BLÅ!

Inte behöver man fara långt bort och betala dyrt för att uppleva känslan av sanden på en playa och havets mörkblåa streck som möter himlen i horisonten!
Nä endast en halvtimma med Utö express och sedan en liten promenad på ca ännu en halvtimma och vips, så är vi där med egen matsäck och solstol, ljuvligt!
Idag var det premiär för mig att lätta på klädseln och låta min något blåmelerade lekamen, få bada i solens strålar!
Bada i haver var tyvärr inget som jag kunde gör, ty temperaturen nådde endast 14,8 grader, jag behöver ungefär 22-23 grader!
Två av mitt sällskap däremot hoppade i och svalkade sig, burrrrr!!!

Och som alltid, när jag har det bra och njuter av stunden, så ploppar det där dåliga samvetet gentemot min dotter Sofia, som sitter där uppe i Umeå i sin permobil och mår riktigt dåligt och har smärtor från ryggen, är ledsen, rädd och förbannad över situationen!
Hon ringde mig där jag satt och solade, barnen runt omkring på stranden, stojade på som barn gör mest, vågorna brusade och vinden susade i luren!
Jag skyndade mig upp en bit därifrån av hänsyn till mina vänner där på stranden, men mest av hänsyn till Sofia, så att hon inte skulle behöva höra, hur det egentligen hade kunnat varit även för henne, om, om inte fanns!
Så brutalt livet kan te sig för vissa!
Samtidigt tänkte jag på min situation, hur kunde det bli så här?
Så annorlunda jämnfört med mina systrar!

Nå, iaf, vi stannade på vår playa i över fyra timma innan det var dags att promenera tillbaka till bryggan varifrån Utö express skulle ta oss hem till Nynäshamn igen!

UT MOT ETT HAV!

Helt apropå!
Igår morse, "vi ska ut och segla, hänger du med? Ta med sovsäck om råkar vi stanna övernatten?"
Får jag en timma på mig att bestämma mig?
"Okej!"

Jag går omkring och suckar, tänker på Sofia och utfallet från senaste undersökningen, som hon ska få besked från i morgon torsdag!
Så jag beslutar mig för att tackla nej till seglatsen, vill liksom finnas på plats när Sofia ringer och berättar om svaret!
Jag ringer och tackar nej, men blir övertalad att hoppa på ändå, "du behöver få komma iväg och få något annat att tänka på"!
Okej, jag rafsar ihop en trunk med det mest nödvändigaste samt sovsäck och en kudde!
Blir hämtad med bil en timma senare och saken är avgjord, det blir seglats!

Tillsammans bestämmer vi att segla mot Utö, en tur på ungefär tre timmar!

Min mobil ringer ute till havs, det är Sofia!
"Hej mamma, läkaren har ringt, de hade konferensen redan i går kväll, så jag har fått besked alldeles nyss redan!
Det är samma tumör, den som jag hade förra gången, den har vaknat till liv igen!"
Helvetes jävlar, det var de jag förstod, nu börjas helvetet igen!

När vi äntligen kommer fram vid tretiden, så är det knökfullt med båtar där inne,

men efter en stund så har vi lyckats klämma in oss och får ta av oss flytvästarna och vindtäta överdragskläder, därefter en välförtjänt "kommaframmare" och lite gott och blandat,

sött och salt!
Därefter en promenad till bekvämlighetsinrättningen och incheckningen!


Sedan en god middag i båten, torskrygg, gräddsås och färskpotatis och ett glas rött, mumsfillebabba!




En skön kvällspromenad fick avsluta den dagen, innan det var dags att skaka ut sovsäcken och lägga in kudden i densamma!
Behöver jag säga, att jag somnade ovaggad!

Efter en god natts sömn, så tog vi ännu en promenad och kollade in den andra sidan av Utö,



för att få en lite hint om hur havet såg ut inför våg seglats hemåt!



Friska vindar, vita gäss på vågorna och ännu mer vindtäta överdrag!

Skönt att se Nynäshamn låååångt bort i horisonten närma sig, om än sakta men säkert!

Tack Mia och Hasse för att ni tog med mig ut till havs ändå, för trots det smärtsamma samtalet med Sofia och konstaterandet om vad som komma skall, så lyckades jag ändå skingra tankarna emellanåt, bland himmel och hav och brusande vågor!

PAPPAS JÄNTA

"I have a hat!"

En liten tur inne på Dollarstore här i Nynäshamn där jag provade den här hatten, naturligtvis blev det ingen affär för min del, "precis som vanligt"!

Men dagen till ära, min salige far skulle ha fyllt 90 år idag!

ALLTID LIKA VACKER!

Den blå klockan, där den står så blygt och bugar sin tunna nacke!
Precis som den gjorde idag för åtta år sedan, en tidig morgon på en äng i Umeå, strax innan jag skulle bege mig på min andra bilfärd ner till Dalhalla!
Jag plockade mig en stor härlig bukett, det fanns massor just där, så jag behövde inte skämmas ett dugg, sedan ställde den i en plastbägare med vatten så att de skulle klara av den långa bilfärden!


Jag skulle på en konsert med Peter Jöback och Sissel Kyrkebö tillsammans med några av mina allra käraste norgevänner, Mona och Kjell samt Kari och Roger!






Just ja, det var mina alldeles nya och efterlängtade tatueringars första konsert dessutom!


Idag mötte jag dessa små skönheter påväg till min kompis här hemma i Nynäshamn, jag blev helt apropå inbjuden på matjessill och färskpotatis!
Tur att min promenadväg dit bjuder på mestadels vacker utsikt, ty ledsamt nog finns det individer som inte värnar om vårt vackra land, än mindre har koll på vad som är okej eller inte!


Hur tänkte dom här, vem brukar plocka upp efter hen, mamma, eller vi skattebetalare över lag?
Skämmes tamefan!!!

Det är tur att det vackra finns kvar på näthinnan!

SEMESTERFIRARE!

Skulle kunna vara så, men den här gången är det ett Vikingaläger som har utställning här ute på Knappelskär / Båtudden!
Intressant att se hur en del människor viger sitt liv och vardag till att återupptäcka våra förfäders liv och leverne!

Men nej det passar inte mig att gå omkring i vadmal fast att det är både varmt och vattenavstötande!
I alla fall, olika utställningar och hantverk visades upp vid tälten, så som t.ex växtfärgning, smide, olika träarbeten med mera!

Jag är glad att jag inte levde på den tiden, eller kanske jag gjorde det, vem vet!

Efter besöket i Vikingatiden, så åkte vi ner till hamnen och frossade i nutiden, men ändå med en liten känsla av medeltid, en planka på Rotundan!

FÖDELSEDAGEN FÖR MINA TATTO!

Sanningen ska sägas, men tyvärr så har färgen blekts bort ganska så mycket sedan de här bilderna togs samma dag som de gjordes, men jag tycker att de är jättefina ändå och jag ångrar inte en sekund att jag lät utsmycka min lekamen med dem!
Min djävul på höger axel och ängel på den andra och fortfarande viskar det till mig dygnet runt och skriker till varandra!
Grattis på åtta års dagen tjejer och tack för att ni håller mig sällskap var jag än befinner mig!

ATT BESTÄMMA VÄGVAL

Gårdagens vägval, ska jag gå åt höger eller vänster?
Rakt fram kommer jag hur som helst, så varför göra det enkelt för mig!

Det blev höger, som oftast!
Då blir det skogen, vildsvinsskogen, där lugnet råder, fåglarna kvittrar och dessutom bjuds det på sjöutsikt!

Nästan som ett Kinderägg, tre önskningar i ett!

Det där med storstädning vid återvinningen var en underdrift, allt skulle bort, precis allt,

för även skogen skövlades i ett nafs, ty där ska det byggas ännu en förskola, eller som man kallade det förut, dagis!

Vilken tur att min lägenhet inte ligger åt det hållet förresten, för hujedamig va ungarna skriker nu för tiden, det räcker så gott att jag har en stor lekpark på gaveln av huset där jag har Mitt Mysiga Krypin!

Jag hade ett till val att ta igår, åka med till stora staden och gå på Stampen för att lyssna på Blues, Lady A & Top Dogs!

Alltså, jag älskar ju musikaler, men självklart kan jag lyssna på annan musik också!
Så efter mycket funderande hit och dit samt en ordentlig tupplur i soffan under värmefilten, så, va fasiken, jag hänger med!
Samt och gjort, jag blev upplockad nu igen av syster och svåger med bil, vidare till Farsta där vi tog tunnelbanan in till Gamla Stan!
Trångt, varmt (äntligen en temperatur som passade mig)och högljutt!
Jag kom hem strax efter 01:00 trött och sliten men nöjd med valet av fredagskvällens aktivitet!