Denna mamman hon ska vandra, från den ena till den andra, låt hon gå, låt hon gå, låt hon aldrig stilla stå....
Egentligen var det meningen att jag skulle få låna en bil idag, så att jag skulle kunna fara ut till Röbäcks kyrkogård och plantera tre stycken ljung, som jag köpte igår när Sofia, assistenten och jag var på IKEA igår, men bilen visade sig vara out of order!
Lyckligtvis vaknade vi till en alldeles strålande dag, så problemet löste sig ändå!
Assistentcykeln fick bli min springare idag!
Tydligen var det alldeles för länge sedan jag cyklat här i Umeå och glömt hur vidsträckt det är, hur långt det är från Mariehem till Röbäck och framför allt hur tar man sig fram bland alla ombyggnationer inne i centrum!
Och för att inte glömma, alla dessa nytillkomna studenter som virrar omkring på alla cykelbanor, hit och dit, utan självbevarelsedrift!
Efter ca 75 minuter var jag framme i lugnet på kyrkogården och kunde börja avlägsna, för länge sedan nedvissnade sommarblommor och sedan plantera och piffa till det inför hösten!
Alltid talar jag till Erik under tiden jag är där vid graven, trots att jag vet att han inte är där, utan lite här och där och överallt, men mest i mina tankar ändå, trots att det har gått snart åtta år sedan han lämnade oss!
Så var det dags att vända åter, över Röbäcksslätten, där gässen hade samlats för att, i vanlig ordning käka och ladda inför den långa flytten till varmare breddgrader!
Vidare över Umeälven och genom Umeå centrum och allt krångel med övergångställen, virriga cyklister och avstängningar!
I morgon kommer jag att ha ont på rumpenstumpen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar