i morse drog jag igen dragkedjan på min resväska, kramade om min starka och modiga dotter Sofia och tackade för den här gången, så begav jag mig på min långa resa mot Nynäshamn och Mitt Mysiga Krypin, gud vad jag längtade hem!
För att inte göra pinan värre, eftersom Sofia var väldigt ledsen, så begav jag mig onödigt tidigt mot flyget!
Två timmar innan avgång, anlände jag Umeå Airport, solen gassade från en klarblå himmel, så jag placerade min trötta lekamen/rumpa på de här lite väl ventilerade stolarna en godan stund och käkade medhavd frukost!
Ja, sedan blev det många timmar sittande innan jag äntligen klev innanför min dörr!
Tio dagar uppe i Umeå hos min dotter Sofia, dela husrum med henne och assistenter, vara delaktig i hennes cytostatikabehandling, hålla reda på olika mediciner, klockslag, rutiner, samt även varit assistent och mamma, sliter på mig, men jag överlever!
Nu ska jag tänka på mig själv och ladda batterierna några dagar, innan det är dags för min egen behandling på Reumatologen Huddinge!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar