Och spänningen är olidlig!
Inte inför tomtens ankomst, eller vad hen har i säcken, utan hur han med stort S kommer att göra, eller inte göra för att undvika att behöva fira julen alldeles ensam, istället för tillsammans med Sofia och jag!
Så istället för att bli helt knasig av undran, så vandrade jag omkring i mitt vackra Nynäshamn i dag igen!
Jag ställde kosan ner till centrum och hamnen och passade på att proviantera lite, så pass att jag klarar mig till på söndagmorgon!
När jag går omkring så där, då liksom försvinner alla negativa tankarna och jag ser verkligheten som den egentligen borde se ut, klar, ljus och förväntansfull, ja precis som ett litet barn inför julen!
Och då menar jag naturligtvis inte ett maskrosbarn eller liknande, utan ett rosenkindat och glatt barn, utan några bekymmersrynkor i pannan och spända axlar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar