SISTA AUGUSTI

Inslag av snö i de nordligaste fjällen i natt, men söder om Västerbotten och längre söderut ca 15 till 17 grader.

Än kan jag i vartfall sitta och njuta av sensommarens sol nere i hamnen tillsammans med mina vänner.

MER NYTTIGHETER :-)

Choklad nyttigt - för skiftarbetare
Jobbar du natt? Ät mer choklad! Mörk choklad främjar hälsan hos skiftarbetare, visar en studie från Sydkorea.

Nattarbetare löper ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar och forskarna ville se om antioxidanten flavanol, som kakaobönan är rik på, kan skydda mot kärlproblem, skriver Dagens Nyheter.Studien presenteras på den europeiska hjärtkonferensen i Stockholm.

Så om jag översätter det här till mig själv, så ska jag sitta och sippa rödvin och käka mörk choklad dom stunder som jag inte är ute med mina stavar och lyssnar på ljuvlig musik framförd av Peter för att förhindra att tappa fler fingertoppar och dylikt. Både kropp och själ ska ju behandlas för optimal effekt.

HUR VAR DET NU DÅ?

Ny forskarrapport: Vin bra för minnet
Lite vin är bra för minnet. Och kan minska risken att bli dement. Det visar en stor norsk undersökning, skriver SvD.

Forskare i Norge hävdar att några glas vin kan ha en rad positiva effekter. Måttlig konsumtion kan ge bättre minne, bättre uppfattningsförmåga och bättre förmåga till problemlösningar.Studien gjordes på drygt 5 000 kvinnor och män i Tromsö i Nordnorge.Kvinnor som druckit vin minst fyra gånger under två veckor klarade proven mycket än bättre än dem som drack mindre än en gång under samma period, skriver Svenska Dagbladet.Hos män fick öl samma effekt. Men inte sprit.

STOCKHOLM TRIATHLON!

Vilken härlig tillställning ute på Gärdet med omnejd och solen t.om värmde. Så stolt jag är över min systerdotter och hennes boyfriend som deltog med bravur. Efter ca fem sex timmar där ute, hejande och fotande så var det en bravur av undertecknad att hålla sig vaken i bilen hem tillbaks till Nynäshamn, fan det var ju ändå inte jag som hade tävlat.

Föresten jänteländet kom på 2:a plats i sin grupp, vad ska man säga! :-)

Gör nog en tidig kväll så att jag åtminstone orkar ta tag i stavarna och gå en runda i morgon.

SOMMAREN ÄR SLUT

Nu är det tyvärr bara att inse fakta, sommaren är slut men jag ses fram emot en vacker och i synnerhet en händelserik höst. För en vecka sedan så tog Pia den här bilden på mej här nere i gästhamnen. Den här helgen så är det Bomässa & Skärgårdsdagarna här i Nynäshamn, jag traskade naturligtvis ner och kollade bland alla marknadsstånden. Inte ett enda bekant ansikte, va konstigt, det kändes nästan lite kusligt men det kanske är annat nästa år på marknaden om jag fortfarnade är kvar här då, den som lever får se!

TÄNK POSITIVT!

Tro på mej själv: Det här blir en fin dag. Jag klarar av allt. Jag klarar av mer än jag tror. Ingenting blir bättre för att man oroar sig, man kan bara göra sitt bästa. Det kommer att gå bra för mig. Alltid finns det något att glädja sig åt. Livet är härligt.
Och nu skiner solen igen en stund! :-)

ÄNNU EN DAG I MITT LIV!

Det känns som om jag har spårat ur lite, tappat farten, eller den där rätta känslan av att det är härligt att ta tag i en ny dag. Trögt som fn att komma igång på morgonen, ångesten grabbar tag i magen och gör att frukosten bara växer i munnen. DN bläddrar jag igenom ostrukturerat och minns inget av vad jag läst. jag måste fort ut, ut, ut, skyndar mej att bädda ihop sängen, fixar till mej lite hjälpligt, åtminstone så att jag inte skrämmer ihjäl någon. Idag blev det en till sväng runt Ringvägen som föresten egentligen heter Strandvägen, fast idag så tog jag stavarna för att plåga skiten ur mej. Det var liksom tvunget att få ut något som fastnat i mellangärdet. Startade 11.10 samtidigt som iPoden rullade igång och exakt 12.00 var jag framme vid vägskälet till Lövhagens konferans och kaffé-anläggning, okej, jag stannade några gånger och tog lite bilder av den otroligt vackra utsikten. Vände och med raska steg var jag åter hemma kl. 12.45. Helt slut men glad över att jag lyckades trots den sega starten. Ja sedan så blev det inget mer, luften gick liksom ur mej igen.

Idag är det nio månader sedan Erik lämnade jordelivet, det är kanske därför jag kände mej så olustig och orolig i själen.

OSV!

Tio timmars sömn, om dock oroligt. Nu kommer det ett mellansnack! Jag var på en Jöbackkonsert och somnade på den, vaknade ibland men orkade inte ens applådera än mindre busvissla, somnade igen och missade helt och hållet signeringen och kramen som jag hade tänkt knycka av Peter och när jag vaknade hade alla farit och lämnat mej ensam. Slut mellansnack! Alltså hur trött var jag egentligen efter den här helgen eftersom jag t.om somnade i drömmen? Ruggigt.

Men idag var det en ny dag med en utvilad gunsan på cykel runt Ringvägen.

LOKALA NYHETER FRÅN NYNÄS

Så där ja! Nu har den där norrlänskan blivit granskad och intervjuad i brf. Kräftskiva med grannarna på lördagkvällen. Inträdesprovet avslutades vid fyratiden på söndagmorron med den svindlande promenaden på ca 30 meter. Brunch kl. 11.30. Så vem hamnade tidigt i säng på söndag? jo en dödstrött, något vinnögd, lite skakis men nöjd gunsan efter att blivit skjutsad och vaggad i baksätet på lilla "fabian" några timmar med efterföljande bio "För kärleken"

SURSTRÖMMING!

Läckert va! Ljuvligt gott.

Ett stort tack till värdparet för en trevlig kväll! Ursäkta det där med bisektrisen, det kommer aldrig mer att upprepas! Eller hur syrran? *blink*

SJÄLVPORTRÄTT!

Å ikväll ska jag äta surströmming, mummmsssss!

TEKNIKSTRESS!

Aldrig hade jag kunnat tro att jag skulle bli så beroende av data och mobiltrafiken. Min mobil som jag köpte i mitten av april, ja just som jag kom hem från Gran Canaria, den alldeles nya i marknaden Sony Ericson Xperia X10:an ger mej fortfarande gråa hår och vallningar, (för inte kan det väl vara åldern?). Detsamma gäller min laptop som verkar gå på sista versen, gud så trögt det går, stress, stress. I morse fram till lunch satt jag och flyttade över x antal bilder m m till min externa hårddusk utifallatt den brakar ihop endera dan. Huvaligen!!! Jo jag hann med en tur med stavarna också mellan skurarna tack o lov.

Undra om jag var mindre stressad förr, före data och mobilen kom in i mitt liv? svar,nej! Då var det säkert något annat som satte klorna i mej.

SJUKAN!

Norra Hallen, Plan 8, Fysiologikliniken. En glasbur med diverse munstycken och näsklämma. Ja det var Spirometri undersökning idag. Undersökningen gick som väntat bra som det brukar. Så idag hoppade jag över stavarna, helt slut när jag var hemma igen, för det är jobbigt att färdas tur/retur samt blåsa som ett tok. Vilken tur att jag alltid har min lilla kamera med mej,för en liten konstrunda hann jag med där uppe på åttonde våningen innan pendeln tog mej hemåt igen.

Nu har jag kommit på en bra träningsform för att ytterligare förbättra flåset, SJUNG HÖGT OCH HJÄRTLIGT MEDAN DU GÅR I RASK TAKT!

HERRE GUD

Fru Gud och alla gudbarnen! Jag tog mej runt med stavarna på förmiddan trots den ledsna tån. Från början gjorde det jäkligt ont, så jag tog en avsides väg som jag förövrigt aldrig gått förut, utifallatt mina grimasher skulle vara allför motbjudande. Men efter en stund så var det som om smärtan försvan, eller var det den smäktande musiken i mina öron som bedövade ontet *ler*. En jäkla anspänning var det tydligen för resten av dagen har jag bara suttit och sovit, läst, lyssnat på radio, sovit, läst och sovit igen, så nu får jag väl stå å sova i natt.

Och mina fönster kommer att bli vitrandiga igen.

TVÄRSTOP!

Ja nu är det dags att gnälla en stund igen, gud va det är skönt att gnälla och tycka synd om mej själv! Tidig morgon, pigg och glad, ska ner till sjukan och lämna prover men först en härlig dusch. Tvärnit! Missbedömde badkarskanten med någon millimeter och stukade en tå i klivet. Helvete!Det krachade som när man kliver på en liten gren i skogen, fast den här gången var det inte fridfullt med fågelkvitter och goda tankar som rörde sig i huvudet på mej. Troligast så såg jag ut som en varulv mitt i förvandlingen från en liten naken, skrynklig kvinna. Jag vet inte hur länge jag stod och inte kunde göra någonting mer än att bara behärska mej från att vråla som den färdigförvandlade best jag blivit.

Nå tillslut så lyckades jag duscha, torka pälsen, kamoflera mej med lite kläder och bege mej ner till sjukan. Väl hemma så kom nästa utmaning, svida om och försöka ut och gå med stavarna. Tejpad tå och sköna skor och det gick över förväntan och med tröst från iPonden så avverkade jag ca 50 min.

Men bra är det inte, ska bli spännande å se hur den mår i morgon.

SLUT PÅ SEMESTERN

Nä men skämt åtsido, egentligen så om allt varit som förut, hade det faktiskt varit så. Långsemester från midsommar till och med vecka 32 med eventuellt en eller två veckors inhopp mitt på hållet. Alltid lika spännande att komma tillbaka till jobbet och höra hur alla har haft det, positivt eller negativt! När man är en personalstyrka på ca 20 st och vi har jobbat ihop en evighet , så är man ju som en liten familj.
Men i år så finns jag inte med i den gemenskapen längre, jag ljuger om jag förnekar att det känns lite märkligt och en saknad infinner sig faktiskt, att inte tillhör, vara en i gänget, krama om varandra välkommen. Nu kan jag tänka, undra om dom talar om mej, vad i såfall? "Är det någon som har hört något från Gun? Undra hur hon har det?" Hoppas att dom saknar mej lite, så att jag åtminstone har lämnat något efter mej, typ lite yrkesskicklighet och erfarenhet som jag hade att erbjuda alla nya tandläkarstudenter som kommer om två veckor. Men nu är det någon annan som får ta vid där jag lämnade.

TRE MÅNADER SENARE.....

Idag är det precis tre månader sedan jag blev en 08:a och Nynäshamnsbo. Herregud va tiden gått fort å va bra jag har mått och fått. Älskar verkligen mitt nya liv, det syns t.om på vågen och jag fryser inte lika mycket som tidigare, så det här blev nog väldigt rätt för mej.

Ett stort tack till alla som stöttat, puchat och helt enkel funnits där vid min sida i ord och tanke, ingen nämnd och ingen glömd som man brukar säga.

LUNCH !

Ännu en härlig dag och långpromenad som höll på att sluta, ja det vete fn föresten, höll på att gå vilse i Nynäshamn. Knäppte på iPoden precis när jag startade och planerade att gå där jag kunde sjunga med, utan att få blickar från juryn och i värsta fall tummen ner. Så jag valde en promenadslinga efter Nickstabadet och så vidare på okänd mark och sjöng gladeligen med på EASTSIDE STORIES, vid det här laget så kan jag ju varje liten stavelse och andetag. Men herre min tid var är jag, jag ska träffa Pia nere vid hamnen till lunch och jag vet inte var jag är, jäklar!!! Men lyckligtvis såg jag mellan träden master nere till vänster och ändrade genast riktning. Nu såg jag var jag var och började pinna på mot mitt mål och när jag nästan var framme så tonade "Our Mutual Friend" ut. Framme vid hamnen, så plockade jag fram min lunch och njöt av den vackra utsikten, båtarna och väntade in Pia!

STUREPLAN!

Nä nu är det dax att söka sig hemåt, tre timmar bland bratsen räcker! Eller hur ända in i helskotta skulle jag kunna stå och gå bland dessa "vackra" människor utan att bli avslöjad. Tänkte ta en kvällspromenad och råkade hamna på Stureplan, bara så där! Helt fel kläder, för lite smink, låga klackar och för att inte tala om snacket, helt fel! " men lilla gumman var har du ställt renen? " Men va fn jag tänker inte börja prata där framme för att platsa på Sture, då fårä va, dom få klara säj utan mäj. Nu packar jag ner och söker mej till centralen och hem till lugna Nynäs.

Äh, jag bara skojar! :-))

INTRESSANTA KOMMENTARER!

Jag är duktig, jag kan , jag vill och orkar! Naturligtvis menar jag stavgång för vad skulle jag annars syfta på. Nu gäller det bara att ha disciplin och inte fega ur oavsett väder.

Igår när jag tog mej ner genom centrum med stavarna, rak i rygg och hög blick, så gick jag förbi några av stadens redan (kl. ca 12.00) överförfriskade innevånare. Plötsligt så hör jag den ena säga till den andra,"schysta rattar" med efterföljande busvisling. Jag noterade att det var bara jag som gick där förbi dem, så , så fort jag kom till några skyltfönster sneglade jag lite försiktigt efter min spegelbild (som nästan alla gör någon gång när man känner sig lite obekväm) för att kolla hur jag tog mej ut. När jag gick hemifrån så var ju allt på plats så att säga, men nej jag såg inget konstigt, dom var där varken mer eller mindre. Så jag konstaterade lungt att dom skulle nog inte ha mer där.

Idag råkade jag möta ännu en grupp av de sistnämda på min runda och då kom nästa kommentar, "men lilla gumman du har ju glömt skidorna". Efter gårdagens promenad så hade jag musik i öronen och på hög volym för att slippa höra stavarnas knackande men inte tillräckligt högt ändå för att stänga ute knasiga kommentarer tydligen.

SÖNDAG 8/8

Stavgång för första gången, ungefär 30-45 minuter. Måste börja träna men försöker ta det lite lungt i början, helst när det är något helt nytt och inte vet hur jag kommer att reagera efteråt. Iaf så var det en skön promenad och än så länge känns det helt OK. Nu är det strax dags att avrunda den här helgen som avslutats med dimma, dimma och åter dimma, men det är lite mysigt också.

LÖRDAG 7/8

Helgen i korta ordalag: Lördagen började med tork av tält, en snabb shopping i centrum, typ systembolaget och grädde från coop. Kom på att jag ville bjuda på "Rödahavets Hemlighet", alltså vitt vin i och till soppan. En Riesling, Trimbach.
Recept:
ca 10 st charlottenlökar, smör
1 burk skalade tomater
1 fiksbuljongtärning
3 dl vatten
3 dl tomatjuise
3 dl torrt vitt vin
1 kryddmått oregano
2 -"- timjan
salt & peppar
1 burk kabba (den kan lämnas)
1 burk tornfisk (2 burkar)
2 dl vispad grädde.
Skala löken och bryn den i smöret. Tillsätt tomaterna med spadet, buljongtärningen, vatten och kryddorna. Låt det sjuda i ca 15 min. Tillsätt tomatjuisen och tornfisken (krabban) och vinet. Hetta upp soppan men låt den ej koka. Vispa grädden och rör i den försiktigt. Servera vin till, förslagsvis Trimbach
Smaklig måltid

TILL FÖREGÅENDE INLÄGG!

När jag tittar närmare på föregående bild som jag delade med mej av, så insåg jag hur otroligt lik min gamla 81:åriga mor jag är.
Men varför avlägsna ansiktsuttrycken, dom visar ju att man har en historia att berätta, eller hur?

BALKONGMYS!

Idag för exakt ett år sedan, så reste jag till Barcelona tillsammans med Sofia och Hanna och idag sitter jag här hemma på min balkong i Nynäshamn och mår som en prins(sessa). Klockan är strax 19.00 på den här bilden och solen värmer min lekamen ännu ett par minuter innan den går bakom en stor björk tvärs över gatan. Varför resa till Barcca när man kan vara i Nynäs.

Det har hänt mycket i mitt liv sedan dess, hm!!!

EN SKÖN DAG!

Med sänkta axlar, djupa lugna andetag och långa sävliga steg intog jag huvudstaden idag. Medhavd matsäck i form av drickjoggy, vatten, kaffetermos, banan och ett äpple.

Kvällen avslutades hos min älskade systerYster över en förträfflig middag. Va bra jag har haft det en helt vanlig sketen torsdag. :-)

NYVAKEN!

Vad är det som händer? Jag somnar så fort jag sätter mej ner, vaknar, å så har det några mil eller en halvtimma av mitt liv igen. Tröttheten är obeskrivlig, jag måste hålla mej i rörelse för att inte somna.
Satt och hade rattat in p1 för att lyssna på dagens sommarpratare Birgitta Stenberg och tvärsomnade direkt, pang! Vaknade som om någon stötte till mej häftigt, typ som om någon ville mej något. Ja ja ja va är det? Så börjar jag lyssna på Birgitta när hon talar om när hon förlorade sin man och hennes sorgearbete och tiden därefter. Hon avslutade programet med att spela YMCA och jag började gråta igen. Vilken märklig dag, jag har sovit, gråtit och sovit igen och igen.

Tänk om jag inte får sova nu när natten kommer.

Men jag är ju inte ensam, jag har ju

EAST SIDE STORIES som sällskap, Peters senaste mästerverk.

3:e AUGUSTI !

Fem timmar av mitt liv: Nynäshamns station, väntar på buss 35x som ska ta mej till Västerhaninge-pendel till Älvsjö-byte till Huddinge-Flemmingsberg och promenad till sjukhuset. Söker efter den avdelning som jag tillhör och hinner precis sätta mej en stund och andas ut, så har det gått två timmar av mitt liv och jag hälsas välkommen av min nya reumatenläkaren. Efter en timmas redogörelse av mitt status så skiljs vi åt med ett vänligt handslag och jag ska åter söka mej ut, tillbaks till pendelstationen och hem till Nynäshamn. När jag öppnar dörren till min lägenhet har det gått fem timmar av mitt liv. Somnade på bussen hem!

VILODAG!

Tar ett ordentligt grabbatag bak i nacken och en maximalt framskjuten haka och vips så är alla rynkorna borta! Så enkelt och billigt, men nog skulle det se lite konstigt ut om jag går omkring så här, fast ingen vet ju vem jag är och jag bestämmer ju själv nu. Men det här är ju inte jag, nä släpp taget och låt det fladdra!

VAR STOLT ÖVER DINA RYNKOR, DOM ÄR EN SPEGEL AV ATT DU LEVT ETT LIV!

Har lite att göra idag, tvättade fönster igår och sitter och latar mej medan det regnar på nytt där ute och lämnar nya vita ränder efter färgen som släpper från husfasaden.