Fru Gud och alla gudbarnen! Jag tog mej runt med stavarna på förmiddan trots den ledsna tån. Från början gjorde det jäkligt ont, så jag tog en avsides väg som jag förövrigt aldrig gått förut, utifallatt mina grimasher skulle vara allför motbjudande. Men efter en stund så var det som om smärtan försvan, eller var det den smäktande musiken i mina öron som bedövade ontet *ler*. En jäkla anspänning var det tydligen för resten av dagen har jag bara suttit och sovit, läst, lyssnat på radio, sovit, läst och sovit igen, så nu får jag väl stå å sova i natt.
Och mina fönster kommer att bli vitrandiga igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar