TÅLAMOD LÖNAR SIG

Sex veckor senare!
Och nu kan man börja ana vad som är i görningen!
Det tog nästan en månad innan kärnan gick isär och sakta men säkert har den lilla rotstumpen växt till sig och jag kan börja hoppas på att, kanske till våren så blir det plantering i kruka!
Tålamod är ett måste när man vill driva upp en avocadoplanta!

Jag vill tjata lite extra på er att äta avocado – denna dunderråvara som både innehåller både nyttiga ämnen, fetter och en massa god smak.
Den har bland annat höga halter av kalium, en essentiell mineral som är nödvändigt för normal hjärt- och muskelfunktion. Dessutom kan avocadon innehålla upp mellan 15-30% omättat fett vilket bara är bra för kroppen.


Apropå muskelfunktion, idag tog jag ännu ett såntdär härligt pass på gymmet igen, eftersom jag vaknade av att det smattrade på fönsterbläcket och regnstället behövde rastas lite!

TVÅ VAL!

Gårdagen blev en vilodag, en välbehövlig sådan efter lång dag i musikens tecken, men även det var en nödvändighet!

Jag har ju en djävul på höger axel och en ängel på den andra, idag talade de verkligen med varandra!
Ryggsäck på och började gå, gå mot Friskis och Svettis, men tog en ordentlig omväg för att slippa gå på löpbandet för uppvärmning!
Råkade hamna i hamnen och var precis sååååå nära att slinka in på "Lejonet & Björnen" för att köpa min 21:a mjukglass för säsongen, det var såååå nära!
Det var då som mina tatto började tjafsa med varandra!
Djävulen sa, "det är klart att du ska unna dig en glass idag, det har du gjort dig förtjänt av!"
Ängeln sa, "nä den behöver du absolut inte ha, du fick ju både Ögon och Örongodis i söndags, så nu räcker det och blir över, utan gå nu till Friskis & Svettis illa kvickt!"

Sagt och gjort, efter 1 ½ timmas utevaro, så checkade jag in på gymmet och ut därifrån 2 ½ senare nöjd och belåten med mig själv!

Om inte sommaren är riktigt slut än, så hinner jag kanske ta den där 21:a glassen ändå!

SOM ETT RENINGSBAD!

Efter nästan tre veckors känsla av smutsig och otrygg, fick jag äntligen en underbar och renande känsla!
Som att duscha med en väldoftande tvål i väl tempererat vatten och gott om tid, med slutna ögon och låta tårarna sköljas bort!

Precis så kändes det idag när jag tillsammans med riktigt goda vänner och kanske närmare 40000 åskådare ute på Gärdet, Sjöhistoriska museet i Stockholm, bevittnade DN:s gratiskonsert, bestående av Kungliga filharmoniska orkester under ledning av dirigenten Katrina Canellakis som även ackompanjera Peter Jöback i några väl valda för dagen klassiska nummer ur hans CD, "Livet, Kärleken och Döden", Aznavours "Jag såg mig redan där" samt Brels "Sång för gamla älskande", därefter Peters vackra kärlekshymn "Stockholm i Natt"!


Och till allas förtjusning avslutade han dagens strålande konsert med att framföra "The Music of the night" översatt till svenska, "Nattens musik", med fick välförtjänta stående ovationer, jubel och "du ödelägger min hörsel"/busvisslingar, som borde hörts ända in till Kungsträdgården!

Gud va jag behövde det här idag, nu känner jag mig ren och hel igen!
Tack för att DU finns!

Från det ena till det andra, idag är det exakt en månad kvar till premiären för The Phantom of the Opera på Cirkus i Stockholm och inte helt oväntat som kommer undertecknad att närvara vid den historiska konserten/föreställningen!
Tjhooooo!
Dags att knyta sig och krama kudden *blink*!

SÅ SANT!

SCARY!

Fast ibland kan verkligheten vara nog så läskig!
Så det är tur att det finns någon att hålla i handen emellanåt!

Idag blev det en utflykt till Systrarna Delselius kaffè ute på Värmdö!
Tack för sällskapet syster och svåger!

Mummmms fillibabba!!!

EN STADIG GRUND ATT STÅ PÅ!

När självkänslan sviktar och tilliten lyser med sin frånvaro, då gäller det att man har en stadig grund att stå på, om än man är en liten obetydlig planta!
Att hoppas att rötterna är väl förankrad i en styrka som byggts upp på grund av tidigare trauman i ens liv!

Istället för att skrika rakt ut eller ta till rakbladet som alltför ofta brukas, så plågar jag livet ur mig på Friskis & Svettis!
Tack o lov att jag bara har 17 minuters promenad till maskinerna där och att det är helt legitimt att vråla ut sin smärta där!
Idag blev det ett pass på nästan 2 1/2 timma!


Det skadar ju ingen annan i allafall!

EN HELG MED ENDAST GODA ENERGIER!

Lördag morgon, vaknar som vanligt alltför tidigt med oro och ilska i kroppen!
Läser DN tillsammans med en mugg te och lingongrova med ett extra tjockt lager räkost på, bara för att hoppas att det kanske smakar något i allafall, men nej!
Smaken är totalt borta och mackan måste sköljas ner med teet för att inte fastna i gommen!

Tar en låååång dusch och skrubbar extra mycket, som om jag nyss utsatts för ett övergrepp!
Nu förstår jag hur våldtäktsoffer reagerar!

Lite senare ringer min kompis Mia och vill att jag ska följa med henne och maken på en seglats, men jag säger att jag inte orkar, orkar knappt stå på benen!
Men hon tjatar och lyckas trots allt övertala mig, så en timma senare kommer hon och hämtar mig och vi bordar deras fina segelbåt, där Hasse redan står beredd att lätta ankar!

På vägen ut ur inloppet till Nynäshamns hamn, ståtar ännu en ståtlig "liten båt",

nämligen "Regal Princess"!
Vårt mål är Grytholmen på Muskö!

En vacker plats i solen som ger frid åt en sargad själ!

Kvällen bjöd på trevlig musikunderhållning av ett rockband, Big Red Rockband, lett av journalisten Lennart Ekdal!
Jag hade ingen aning om att han kunde traktera en gura och sjunga rocklåtar så jäkla bra, tillsammans med tre ytterligare alldeles strålande musikanter!

Självklart var det omöjligt att sitta stilla till denna igenkännande och medryckande musik, så mycket stuff blev det!
Sol, vind och havet gjorde ändå att vi kvällade skapligt tidigt och nu fick jag användning av min kära gamla fjällsovsäck!

Efter att jag äntligen lyckades mosa två stycken myggor mot mitt ansikte, som var det enda som stack upp ur säcken, förutom frenetiska viftande händer, så lyckades jag somna och sov förhållandevis skapligt!

Vaknade i morse strax före åtta pigg och tillfreds, eftersom jag hade fått god energi av mina fina vänner och musiken!

Efter avslutad frukost uppe på däck, gick vi iland och kollade på Hembygdsgårdens fina utställningsstugor en stund innan det var dags att lätta ankar igen!


Som sagt, ensam är inte stark, vilken tur att jag har några som känner mig och vet vem jag är!