VALBORGSMÄSSOAFTON

Jag har taget beslutet att bara mysa i tvsoffan ikväll, skippa brasor och smällare även den här Valborg. Det är fjärde året i rad nu och tänk, det går alldeles utmärkt.
Skitväder är det också föresten, blåsigt, lätta regnskurar och endast 6+grader.

Ute på balkongen står det fortfarande två kassar med plant som ska ner i mina blomlådor, men aldrig i livet att jag pysslar med sånt när det är så här kallt, mina händer tillåter absolut inte det.
Tar det i morgon istället, då lovas det bättre väder.


Föresten, så är jag trött idag, det var ju premiär i natt på Broadway och kanske det var därför jag varvade runt i sängen som en skadeskjuten iller nästan hela natten.
Men jag har trots det varit duktig idag, tog en promenad och mellanlandade på Friskis & Svettis i en och en halv timma. Bra där gunsan, som har fått ihop till 12 gånger den här månaden.

PREMIÄR PÅ BROADWAY

Men först en liten tillbakablick!
För precis ett år sedan idag, reste jag till London för andra gången för att återigen se Peter Jöback som The Phantom of the Opera på Her Majesty's Theatre. ♫♪♫♫♪♫♫♪♫
Tillsammans med några av mina norska vänner besöket vi teatern 30/4 och 1/5 och efter dessa föreställningar kändes det otroligt vemodigt att tänka att detta får jag troligast aldrig mer uppleva.
Nu blev det ju glädjande nog en tripp till och det var till hans sista kväll i London.

Vem hade då kunnat tro att precis ett år senare på dagen gör han debut med samma roll på Majestic Theatre på Broadway, NYC. ♫♪♫♫♪♫♫♪♫

Börjar snart tro att jag har OCD, för kolla här nu!
Plötsligt hittar jag ett samband till talet 84 igen, ty, om man är född -84, så är man 29 år.
Idag är det den 29:e, Peter har sitt livs största premiär just idag!
Ja jag vet, jag är knäpp!
Vecka 29 reser jag till NYC för första gången i mitt liv, för att gå på Majestic Theatre och se Peter igen i hans livs största roll och äventyr.
Vilket äventyr för gamla gunsan!!!❤❤❤

SÖNDAGSLUNCH

En nätt liten lunch i Hagaparken! Bara så där!
Fint ska det va!
http://www.visithaga.se/se

En helt vanlig sketen söndag och gamla gunsan blir bjuden på tvårätters lunch i Koppartältet i Hagaparken.
http://www.koppartalten.se/se


Sparris med lufttorkad skinka som förrätt och halstrad gravad lax, varm sallad med sesamfrön, soya och chilli vinaigrette som varmrätt. Därtill serverades ett vitt vin.
Vrålgott och i mysigt sällskap av SysterYsterPia och Ove som bjöd på det hela, dessutom var lilla Pärlan/Per med, fast egentligen är han inte så liten, närmare bestämt en 84:a och kusin till min Erik och Sofia.

Jo det var så sant, vi mellanlandade inne i den Stora Staden och gick på Hötorget och köpte pensèer till våra balkonglådor. Fint ska det va!

Kvällen avslutades på Friskis & Svettis.
Fint ska det bli!

ÄNTLIGEN HELG

Fast egentligen har jag ju alltid helg numera, men uttrycket kan jag ju ändå tillåta mig att använda ibland, det ligger så skönt på tungspetsen och framför allt nu när våren är här och jag äntligen hängt in dunkappan.
Fredakvällen avnjöt jag havets läckerheter på Skärgårdshotellet tillsammans med nära och kära, som man brukar säga när man klumpar ihop familj och goda vänner.... Vi var på räkafton rätt och slätt, där det även serverades VästerbottenPAJ samt lite annat smått och gott som sig bör.
I vilket fall som helst, så slutade kvällen böjd över porslinsfotöljen med två fingrar i halsen, ty uppenbarligen tål jag inte rökta räkor!
Sedan sov jag gott som ett litet lamm.


Idag blev det Ringvägen igen, en nätt liten promenad på ca 2 timmar och som bjuder på god energi för både kropp och själ och eftersom det var alltför vackert väder för att tillbringa inomhus på Friskis & Svettis. På vägen ut till havet stötte jag på dessa underbara skapelser, blåsippor!
Och fräknarna blir bara fler och fler!

ÄNNU EN INSÄTTING

Mer nu än någonsin inser jag vad viktigt det är att måna om sin hälsa och att det aldrig är försent att börja.
Om jag ska lyckas bli nästan lika gammal som min gamla mamma blev, 84, så när som på ett par veckor, så är jag förhoppningsvis på rätt spår.
Vilken tur att jag har möjlighet och har fått insikt i att hälsa och välmående inte är helt gratis och kräver lite insats från mig.
Dessutom att kondition och styrka är färskvara och måste underhållas.
Och det är ju de som är så bra, jag är lycklig ägare av tiden och tänker försöka ta vara på den, så länge det går.
Jag har mycket tid att ta igen och att investera i mig själv. Nu känner jag mig ännu mer motiverad sedan mamma gick bort.
Det är aldrig försent!

Idag hade jag en skön stund mellan 13.30-16:00 tillsammans med mig själv igen på Friskis & Svettis!
Jag och några killar till, hahahahahahah

ÅTERBÖRDADE

Efter att ha haft de här kundvagnarna och några till i mitt blickfång från hösten tills nu, tröttnade jag på eländet igår.
HÄROMDAN, trodde jag att alla var återställda på respektive butik runt omkring mitt granskap, ty jag hörde ett jäkla skrammel här utanför och när jag tittade dit vagnarna stått hela vintern, var de väck. Jippi tänkte jag, äntligen!
Men till min besvikelse, så stod de här lämnade kvar precis här bredvid.

Jag hade bestämt att gå till Friskis & Svettis och beslutade mig för att försöka få med mig vagnarna ner till Willys som ligger halvvägs på min väg dit.
Efter mycket möda och besvär på knagglig och bitvis dåligt sopad promenadväg lyckades jag med mitt uppdrag, svettig och förbannad.
Därför gick jag in och letade upp någon ansvarig i butiken. Jag hamnade inne på lagret och där träffade jag på en kvinna som jobbade där inne. Jag berättade för henne om mitt ärende, å hon ba, "det skulle jag aldrig ha gjort". Nä jag förstår det, av vad jag ser hur det ser ut här omkring, sa jag! Gick jag över gränsen där? Äh, lite får de tåla!
Hon kontaktade i alla fall en överordnande, som dök upp ganska så direkt och jag upprepade mitt ärende för vederbörande.
Samt att jag ville ha hittelön för dessa kundvagnar, som vardera har ett värde av ca 3-4000:-.
Ha ba, vill du ha en blomma, eller en chokladask?
Ja ba, nä jag vill ha kontanter till en matkasse!
Jag fick 150:- som tack för besväret! Snålt!!!

SIFFRAN 84, EN SLUMP, ELLER?

Ofta, när viktiga händelser uppstår i mitt liv nu för tiden är siffran 84 inblandad, slump eller ödet?!
Igår gick ju min gamla mamma bort och det uppstod en konstig känsla, som ett vakum, jag slungades mellan olika känslor, sorg, lättnad och en tomhet här i min ensamhet. Ja nu sa jag ensamhet, annars använder jag ju bara uttrycket att jag är själv. Men just här hemma på kvällen efter att vi systrar skiljts åt efter uträttat ärende på Fonus, hade det varit skönt att ha någon att tala med och minnas tillsammans med.
Det senaste dygnet blev liksom väldigt upp och ner, för egentligen skulle jag har varit hos henne nu och hålla handen innan hennes sista andetag. Men allt gick så fort och jag hann som sagt inte dit!

Sent i gårkväll, just som jag skulle gå i säng tittade jag på min almanack och upptäckte att det var precis 84 dagar kvar tills jag ska resa till New York.
Jag är inte religiös, men något tror jag på och i detta fall tror jag att Erik gav mig ett tecken nu igen om att han är närvarande hos mig och även finns till för mina nära och kära.
Att hans mormor somnade in lugnt och stilla i sin rullstol, just innan hon tänkte ta sitt sista bloss där på morgonen och att jag hann få vetskap om det precis när jag var på väg att ta min resväska och gå till pendeln och sedan bege mig vidare upp till henne.

Eriks födelseår -84 följer mig och visar att han finns vid min sida!
Han tyckte tydligen inte att jag skulle resa dit upp till norrland med risk för att jag skulle bli jätteförkyld igen. Han är rädd om sin gamla mor min älskade Erik!

Nu är det jag som ingår i den äldsta generationen i den här släkten, konstigt!

Nu kom jag på ett till sammanträffande, mamma skulle ha fyllt 84 den 15:e maj när min Sofia har namnsdag. Snart har jag knutit ihop säcken och mina adopterade barn har mer samband med sin mormor än vad ödet själv kunnat hitta på!
Där ser man!

INTERNATIONAL MOTHER EARTH DAY

Idag, en vacker vårdag i april lämnade min gamla mor det här jordelivet.
Och lite symboliskt kan jag tycka, precis på Internationella Moder Jords Dag!

I går fick jag och mina systrar vet att vår mamma Kerstin hade fått en svår förkylning med feber.
Genast förstod vi att slutet var nära!
Jag bokade ett tåg till idag efter lunch men strax innan det var dags för mig att bege mig, så fick jag åter igen telefon från mammas boende att tyvärr hade hon somnat in för gått nu på morgonen.
Äntligen är hon fri från sjukdomens bojor och kan flyga fri som en fågel.
Jag hann inte fram den här gången heller, lika som när pappa gick bort för snart 15 år sedan.
Nu har han gått henne till mötes och de är tillsammans igen.

Nu är det bara vi tre jäntor kvar i klanen Persson!

SWETTES NALTA

Och inte klagar jag, fasiken så skönt när jag känner att svetten rinner längst efter ryggen, eller som syrran Pia sa, "troskanten blir blöt" *LER*
En underbar promenad runt Ringvägen tillsammans med henne orsakade rännilen utefter våra ryggar.

Efter drygt 10000 steg stannade vi vid en vätskekontroll nere vid hamnen, närmare bestämt Nynäs Rökeri och en Landsort Lager, årets första där nere!

I morgon får det bli Friskis & Svettis, men en promenad före förstås i det vackra vädret som utlovats av SMHI!

EN TUR TILL IKEA

Inte blev det något kurande i soffan och bokläsning idag inte!
45 minuter efter att jag hade publicerat dagens inlägg sms:ade Eva/storasyster och undrade om jag vill hänga med till IKEA.
Ja va fasiken, det var väl en bra ide att ströva omkring där en regnig dag som idag, så en timma senare åket vi iväg. Väl framme började vi med lunch och så klart tog jag köttbullar med potatismos och lingonsylt, jättegott!
Jag bestämde mig för att försöka finna mig ett litet sidobord och med hjälp av Eva och Per hittade vi det som vi kände skulle passa mitt övriga möblemang.
Inte helt oväntat råkade jag också få med mig några prydnadskuddar till min soffa.
Kul att uppdatera lyan lite så här inför sommaren!


Efter 1 timma hade jag monterat bordet utan några som helst problem, utom ett, jag har fått en blåsa mitt i höger handflata!
Kan själv!!!

CENTRAL PARK NYC

Enjoying the magnolias in the park today !!! Så mäktiga !!!
Nu är det dags för repetition !


Nu ska vi inte deppa för att det är en riktigt regnig och genomjävlig dag!
För alltid kan man hitta något som lyser upp och gör att man trots allt blir på gott humör.
Som tex den här bilden på Peter Jöback som han publicerade igår på sin facebooksida från Central Park.
Visst händer det något magiskt när två skönheter möts!❤
Snart blommar körsbärsträden i Kungsträdgården föresten, men kanske några veckor senare än vanligt på grund av den långa och ovanligt bistra vintern!

Idag för min del blir det kura i soffan med boken "Bålbergt", lyssna på P4 Extra med Lotta Bromè och kanske lite besök i cybervärlden.
Dagens efterlängtade läsning hittar jag dessutom på Aftonbladet
http://bloggar.aftonbladet.se/peterjoback/.
Vad kan slå det en regnig dag på Backlura!
Dessutom har jag en sån där härlig och skön träningsverk idag som påminner mig om hur duktig jag var igår.
I`M OK, NOTHING HURTS, I FEEL GOOD AND I`M WORTH IT TODAY

GRATTIS PÅ 4-ÅRS DAGEN

Inte trodde jag väl att jag skulle skriva här inne så här pass länge, men nu har det gått precis fyra år sedan starten den där kvällen uppe i mitt eget lilla krypin på ca 7 kvadratmeter på Bigarråvägen.
Jag hade ju liksom en lite vana även på den tiden. Efter att Sofia var klar för natten, så brukade jag alltid plocka fram min dagbok och skriva några rader där jag satt i min egen 70 cm smala säng på kammarn, som vanligt. Apropå det, den dagboken har jag kvar, den jag skrev med blyerts!
Men den där kvällen blev jag plötsligt modern och nyfiken på att utveckla mina färdigheter inom cyber och internetvärlden!

Nu fyra år senare sitter jag här i min egen otroligt sköna 70 kvadratmeter stora lägenhet 80 mil söderut och skriver fortfarande, men inte med blyerts längre.
Dessutom sitter jag aldrig i min 120 cm breda sängen numera med laptopen, i sovrummet är det teknik och datafritt, en frizon ämnad för vila, reflektion och sömn och det funkar jättebra!

Dagen började jag med att gå till StoraSyster för att hämta en bok som jag fått låna och det ska verkligen bli spännande att läsa den, eftersom handlingen utspelar sig i min barndomsby Nyland i Ytterlännäs, med omnejd! Vägen mot "Bålberget" av Therèse Söderlind.


Ja sedan gick jag och investerade i mig själv med ett långt och skönt styrkepass på Friskis & Svettis.
Underbart att ha möjlighet att kunna träna närhelst på dagen och välja tider när det förhoppningsvis är skapligt tomt i lokalen och jag inte behöver stå och vänta på lediga redskap.

Hemma igen fyra timmar senare landade jag i soffan med boken kaffe och tårta!
Fast det var ju inte riktigt sant det där med tårtan!

MEN MISSA INTE VÅREN

För om man bara blänger i mobilen och knappt ser mötande människor, ja typ sådan som jag, en gammal norrländska som bara tjatar och gnäller och bara vill ha åtminstone lite respekt och faktiskt kan se både det vackra och det skitiga på min väg.
Lite sugen på att testa vad som händer om även jag tar en sväng med mobilen som blickfång.
Med risk för att hamna på akuten!

DET SOM GÖMTS I SNÖN

Osv, osv, men det värsta är att detta är rester från flera år tillbaka, alltså ingen städar här över huvudtaget, någonsin.
Nynäshamns kommun har helt och hållet glömt bort den här delen av sitt uppdrag gentemot kommuninnevånarna. Sorgligt!
Nyss låg det snö över eländet, snart växer det upp en massa sly och annan skogsvegetation som lyckligtvis döljer skräpet något, men bara något märkt väl!
Jag har en väldigt god lust, att antingen bjuda med någon av de förtroendevalda på en liten promenad häromkring i mina kvarter, ja typ Daniel Adborn FP, som var ordförande i bostadsrättsföreningen där jag bodde mitt första år här i Nynäshamn.
Eller viga en dag åt att plocka så mycket jag orkar bära med mig och sedan knacka på i kommunalhus och kasta upp säcken på sammanträdesrummets ovala bord bland läsplattor, agendor och Lokaflaskor på bästa tänkbara mötestid!
Gunsan är besviken och börjar förstå varför nästan alla bara går och toktittar i sina mobiltelefoner när de är ute och går.

LÄNGTAN EFTER SOMMAREN

Vilken tur att jag passade på att vistas ute så mycket som möjligt igår,
för inte helt oväntat så kom det ännu mer vårregn idag!
Välbehövligt!
Mina blommiga gummistövlar och blommiga dramaten tog mig ner till ICA under mitt icke blommiga paraply.
Men jävlar så arg jag blev, paraplyhelvetet vände sig ut och in i den hårda vinden. Det var nära att jag slängd skiten, bara sådär, precis som det tydligen är vanligt att man gör här, slänger soporna huller om buller utefter gångvägarna, så schickt och i synnerhet nu när snön har tinat bort.
Det är tur att jag inte är söt som socker i alla fall, tjurkärringen klarade livhanken den här gången också.
Men oj vad ilska fort vänder till glädje, för jag blev förälskad när jag, som alltid, passerade blomavdelningen på väg till kassorna.
Utan någon som helst betänketid hälsade jag den här fina gruppen välkommen i min kundvagn.

På hemvägen fällde jag inte upp paraplyhelvetet utan trotsade vinden och regnet med en klackspark.

Efter lunchen trotsade jag vädret igen och hamnade på Friskis & Svettis. Så jäkla skönt att jag är på banan igen!

Många svärord blev det!
Förlåt Sofia! *ler*
Men min vackra blomgrupp får väga upp det fula språket idag!

I FEEL GOOD AND I`M WORTH IT

Peppar, peppar ta i trä, det är ju nästan så att jag knappt vågar skriva det,
men nu känns det riktigt bra, äntligen!
Det straffar sig kanske redan i morgon, då rullar jag väl upp ur sängen som en strandad val.
För idag fick mitt lilla face och jag en riktigt skön dag ute på Ringvägen.
Närmare bestämt fyra timmar och femton minuter tog det från dörr till dörr.
Jag hade packat ryggsäcken med kaffetermos och frukt, för tanken var just det,
att ta lååååång tid på mig och riktigt njuta av att solen och värmen äntligen återvänt efter en alltför lång vinter.



Som den stenbock jag är, så har jag en liten ovana att när tillfället lockar, avviker jag lätt från den utsatta och redan upptrampade vägen och beger mig på egna äventyr.



Nu känner jag igen mig själv från riktigt unga år, när jag klättrade omkring och utforskade terrängen helt på egen hand. Oftast gick det bra, ibland ramlade jag ner i brännässlor eller fastnade i skrevor, men jag klarade mig alltid och berättade aldrig hemma om mina eskapader, för det var ju ändå ingen som hade tid att lyssna!
På den tiden skrev jag också dagbok, en sån där med ett lite hänglås i form av ett hjärta som man lätt kunde öppna med en hårnål, men jag låste in den i ett snickarskrin som jag gömde i kakelugnen på mitt rum.
Snickarskrinet har jag kvar men dagboken har jag bränt upp sedan länge tillbaka! Synd!!!

RÖDA HAVETS HEMLIGHET

Receptet på familjen Nordlinders favoritsoppa!

Här kommer historien kring den först!

För länge sedan, ungefär samtidigt som Stigs skinnjacka, tidigt 70-tal.
Vi blev bekanta med ett par, Lena, RIP, hon jobbade med Stig på Domus "Ung Linje" i Umeå och hennes pojkvän Wahid, han var från Tunisien.
Det var Wahid som introducerade oss i denna, för honom en klassisk och vanlig soppa, just från Tunisien.
Hurra för mångfalden i vår kulinariska flora!


Alla minns vi väl receptlådorna med de där färggranna korten, samt korten man skrev sina egna recept på, jag var en av dem!
Genom åren har vi delat med oss av denna underbara och mustiga soppa till många av våra vänner och alltid uppskattats.

Röda havets hemlighet:
beräknat till ca 4 pers.

10 små gula lökar, smör
1 burk skalade tomater
1 fiskbuljongtärning
3 dl vatten
3 dl tomatjuice
2 ½ dl torrt vitt vin
1 kryddmått oregano
2 kryddmått timjan
Salt & peppar
2 burk tornfisk
2 dl vispad grädde.

Skala löken och bryn i smöret.
Tillsätt tomaterna med spadet, buljongtärningen, vattnet och kryddor.
Låt det sjuda i 15 minuter.
Tillsätt vinet, tomatjuice och tornfisken.
OBS! 1 burk tornfisk kan bytas ut mot 1 burk krabba.
Hetta upp soppan men låt den inte koka.
Vispa grädden och rör i den försiktigt.
Servera!

Gott till, doppa gärna bröd i soppan, typ pain riche!

Smaklig måltid!

VINTAGE

Varför har jag en gammal skinjacka kvar efter mitt X? Ja det kan man verkligen undra!
Sent 60-tal - tidigt 70-tal begav det sig, när min dåvarande fästman, ja vi var ju förlovade då, så då hette det väl fästman. I vilket fall som helst, då var han modell mindre och ung och vacker.
Och fortfarande kan jag inte fatta varför den jackan har följt med mig ända hit till Nynäshamn.
Jag kan faktiskt ha de, en tant, storlek 38 och sugen på vintage? Njääää, jag vet inte, men lite kul ändå!

När jag provade jackan putade det ut lite extra över vänster bröst och där i bröstfickan hittade jag ett gammalt Stimoroltuggummi.
Det var ett riktigt kul fynd!
Jag har säkert varit med på ett hörn i det där paketet när vi satt och åkte i vår gamla Citroen eller hånglade i mörkret på bio någonstans.
Då var jag också ung, vacker och storlek, ännu mindre!

HÄROMDAN

KÄRLEK ❤❤❤

När jag kom hem efter ännu ett skönt pass å Friskis & Svettis, låg det ett kuvert innanför dörren med Sofias handstil på.
Jag släppte allt för händerna och snabb som en oljad blixt öppnade jag kuvertet!
Glädjen spred sig över hela mig när jag såg det fina armbandet som hon skickat till sin gamla mor.
Tyvärr så var det alldeles för kort band, men det lösta jag snabbt med att koppla loss berlocken och satte det istället på mitt favoritarmband.

Så nu är mina älsklingar samlade på ett och samma ställe!

Apropå kärlek!
Det mordärna raggningsstället har lyckligtvis blivit gym och träningslokaler, istället för krogen som det vanligtvis brukar vara. Nyktert och fräscht, eller, okej en del transpirerar och doftar kanske inte helt okej. Föresten, ren svett luktar väl inte illa, det är väl bara när vederbörande är ofräsch som det luktar skunk?
Idag när jag botaniserade runt där, så riktigt osade det kärlek i lokalen, vårkänslorna var på topp bland de unga som valt det raggningsstället.
Idel röda kinder av ansträngning eller mest rodnad fick mig att tappa räkningen i mina övningar.

Så nu till kärlekskranka, börja träna på gym!

Jo faktiskt, våren knackar på för fullt här i Nynäshamn nu!
Alltså, bara våren!

I FEEL GOOD AND I`M WORTH IT

HEADACHE

Och därför börjar jag undra, tar jag i för mycket när jag tränar på Friskis & Svettis?
Jag har äntligen blivit återställd efter min lunginflammation och börjat träna igen. Men dessvärre efter de två sista gångerna har jag fått huvudvärk, eller migrän kanske det är.

Igår tränade jag och det var sååå skönt att riktigt utmana gamla gunsan igen.
Å hej vad det gick bra!
Jag avslutade 1 timma välgörande träning med 30 minuters ordentlig stretching, ingen slarv där inte!

Men tyvärr så vaknade jag med migrän igen!
Vad gör jag för fel?

BLODDRYPANDE PLANER

Klockan på väckning redan före 06:00, det blir en lång dag!
Biljettsläpp till Sweeney Todd klockan 06:00 på Stockholms Stadsteaters webbsida och telefonbokningen klockan 10:00.
Alltså, uteslutet att vänta till 10:00, för chansen att det finns någon biljett kvar då är mikroskopisk.
Startar laptopen, ställer i ordning en mugg te och precis lagom till klockan slår över till 06:00 är jag redo att boka biljetter.
Men trycket på biljettförsäljningen gjorde att webbplatsen kollapsade ständigt den första timmen.
När klockan var 06:50, då äntligen hade jag lyckats boka mina biljetter efter mycket vånda och frusteration.
Så nu är jag och Mia lyckliga ägare till varsina platser till premiären av Sweeney Todd på Stockholms Stadsteater 4/12.

För 34 föreställningar senare???

Sista föreställningen är 23/2
SO FAR!!!

TANDLÄKARBESÖK

Dagen började i dag men en promenad ner till folktandvården.
Dags för att laga 11:an där mitt sista silikat nyligen trillade ut.
Jag fick träffa min nya tandläkare, en intressant bekantskap!
Allt gick enligt planen, eftersom jag redan gissat att det inte var något sekundärkaries.
Så efter en liten stund var frakturen åtgärdad med lite Composite och tanden var som ny.
Alltså, nu sitter jag här och tokäter upp mina sista påskgodis efter att migränen äntligen släppt.
För det var ju så jäkla klart att jag skulle få migrän här i eftermiddagen. Kan hända att det kom från att jag lutat min nacke kraftigt bakåt i behandlingsstolen .
Men som sagt, nu är det nästan helt över och jag frossar i lösgodis och tittar på "Biggest loser" på 7:an.
Kanske dags att tänka mig för, äsch jag bara skojar, jag med mina 60 kg.
Vilka hjältar föresten som har modet att ställa upp i det programmet.
Starkt gjort!

Jag såg på 3:an mellan 20:00-21:00. En kär och välbekant vinjett spelades även den är gången, "Räddaren i Nöden", för det var säsongspremiären för "Livet blir bättre" med Renée Nyberg. Renèe träffade artisten Andreas Lundstedt som under tio tuffa år höll HIV-diagnosen hemlig för sin omgivning.

Två programserier som jag kanske kommer att följa den här våren!

Nä nu räcker det, gud så äckligt det blev, nu går jag och borstar tänderna!

KAKNÄSTORNET

Sådärja nu har ännu en önskan har gått i uppfyllelse, att få besöka Kaknästornet ute på Gärdet i Stockholm.
Åket med Pia och Ove in till stan för Pia hade ett uppdrag där inne på butiken Granit, en livsfarlig butik mitt emot Konserthuset/Hötorget. Livsfarlig för att det än nästan omöjligt att inte handla där, men jag gick ut därifrån med flaggan i topp, men det var nära att jag trillade dit på ett snöre bokstavligt talat.

Efter avslutad ickeshoppingutmaning både på Hötorget och inne på Granit. Visstja, nu höll jag på att glömma, jag åkte dit lika förbaskat, jag råkade bli med två stycken trestänglade orkideer på Hötorget för 80:- stycket, billigt, jättebilligt!!!


Nå, sedan tog vi en sväng ut till Djurgården och sedan ut till Gärdet och Kaknästornet.
Häftigt, riktigt läckert faktiskt!

Efter att vi stannat vid i turistfällan vid entren, åkte vi upp till kaffet, tog gofika och fotade på översta våningen.
Jäsiken vilken vidunderlig utsikt över vår vackra huvudstad.
Äntligen har jag fått stilla min nyfikenhet även på denna måste-ha-gjort-plats-innan-jag-dör!
Tusen tack Pia, Ove och Fabian för en toppendag i dubbel bemärkelse!

PÅ VÄG!

Lägenheten är superstädad, blommorna vattnade, soporna utburna, väskan packad med idel sommarkläder samt lite finkläder för högtidligare tillfällen. Biljetterna till flyget, hotellbokningen och konserterna ligger i plastfickan.

Men allt är endast en dröm, förutom städningen, blommorna och soporna.

Det var länge sedan nu och äventyrsabstinensen är oftast värst om natten.

Men den som väntar på något gott, väntar aldrig för länge.

I dag är det precis 100 dagar kvar tills jag reser till New York!
Nedräkningen kan börja!

EN HELT VANLIG FREDAG

Nej, nej en alldeles ovanlig fredag, för jag gick och shoppade loss redan före lunch!
Glädjeshoppade!
Egentligen var det ju bara meningen att jag skulle ringa till syster Pia på folktandvården, ja syster i dubbel bemärkelse, för hon är ju min syster också av kött och blod, samt tandsyrra, precis som jag var förr i tiden, på medeltiden som Sofia sa en gång, "mamma fanns du på medeltiden?" Jäkla unge!!! *ler*
Men där satt jag i morgonsoffan, TV4:as morgonsoffa och kollade på Malou von Sivers, dagens tema, förlossningsdepression och började inse att detta var väl inget som direkt intresserade mig om man säger så.
"Varför sitter jag här?"
Så istället för att ringa till syster, så tog jag en rask promenad ner till henne, nytta med nöje!
Å tänk så bra det blev!
Före årslutet fick jag besked från min förra tandläkare att jag plötsligt kan få ett tandvårdsstöd!
Ett nytt tandvårdsstöd för personer med vissa sjukdomar och funktionsnedsättningar gäller från den 1 januari 2013. Läkarintyg vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning enligt 3 a § tandvårdsförordningen (1998:1338)
Plötsligt omfattas min diagnos sklerodermi numera under den paragrafen!
Och av en händelse så har jag ordnat med den saken och fått ett läkarintyg för detta ändamål.
Vilket glädjande nog betyder att jag, tack vare mitt frikort för sjukvård kommer att få min 11:a åtgärdad utan kostnad. JIIIPPIIII!!!


Så därför, på lätta fötter, eller åtminstone skapligt lätta, för jag har fortfarande träningsvärk från F&S som jag besökte i onsdags, gick jag och shoppade!
Först in på en väskbutik och köpte mig en ny axelväska, sedan in på Lindex och hittade en t-shirt som jag tyckte passade mig alldeles utmärkt en sådan här helt ovanligt trevlig fredag.

VÅRTECKEN

Eller kanske det är lite för tidigt för den här lilla parveln att redan rulla fram ur min balkongsparasoll.
Plötsligt fick jag dåligt samvete och inser att jag troligast kommer att begå en synd, att förorsaka en nyckelpigas död.
Rusar ut på balkongen nu och kollar om den är kvar................ den var inte kvar! Alltså finns risken att den kommer att frysa ihjäl om den inte har återgått till vintervilan i någon av de andra vecken på parasollen.

Man kan tycka att jag verkar ha väldigt lite att bry mig i, men eftersom jag är djurvän långt in i själen, så kan det bli så här ibland.

Apropå balkongen, jag tänkte mig att, "undra om man kan börja sitta här ute nu?" Men ack nej, det är fortfarande alldeles för kallt där ute för att jag över huvudtaget ska kunna vara där ute och fixa till det lite mysigt.

RUTA -0

Den här senaste månaden har verkligen tagit ut sin rätt på gamla gunsan!
Inte nog med att jag har tillförskaffat mig x antal fler fartränder i mitt lilla face och på halsen.
Magen har dessutom fått mer omfång, eller om det är faceet och halsen som ramlat ner dit.
Vilket fall som helst har jag åldrats något oerhört den senaste månaden, men ingen förändring på vågen! Nyfiken in strut, "undra hur människan ser ut"? Typ någonstans mellan 59,5-60 kg, längd 163 cm över havet och bästföredatumet har gått ut för länge sedan. Så då ser du ju precis, ett skrynkligt litet åbäke.
Och till på köpet har jag inte varit till frissan på snart fyra månader och en liten flisa distalt/palatinalt på 11 gick på långfredagen. Fast egentligen var det mitt silikat från tidigt 60-tal som lämnade mig och tog lite av omgivningen med sig.

Ja lite så kändes det idag när jag vaknade och insåg att "Nu jävlar måste det bli någon ändring på det här"!!!
Hur fasiken var det man gjorde nu då?
Packa ryggsäcken med träningskläder och vattenflaska och skynda ut ur lägenheten innan jag hinner ångra mig.
Väl där fick jag mitt livs chock, fasiken vad tungt det gick! Jag fick börja från början eller till och med backa ännu ett steg!
Kondition och styrka är verkligen färskvara och måste underhållas.
Om jag råkar ut för ett bakslag som jag nyss gjort är det bara att börja om från början.
Skit också!

INGET INLÄGG I DAG

Om jag inte har skrivit något inlägg, så betyder det att det inte finns något att skriva om.
Precis så är det idag, nada, tomt!
Två dagar med långpromenader tog ut sin rätt på tanten. Orkar absolut ingenting, knappt tända lamporna här hemma, så det blir en tidig kvällning med hopp om något bättre sömn än natten till idag.

GOFIKA I DE FRIA!

Kära dagbok, så var den här påskhelgen till ända!
Underbart att fira en påsk i det enkla, som om det var en helt vanlig helg med riktigt fint väder och tid för reflektion!

Och vilken tur att jag äntligen lyckades ta mig ut på mina långpromenader. För visst är det just då man tillför kropp och själ många av de endorfiner och vitaminer som är livsviktiga.
Och va bra man tänker och va klok man känner sig när man går där och tala med sig själv i takt med musiken.
Ingenting känns omöjligt när man nått målet!
Okej, längst efter vägen kan hända att man råkar på någon vägbula som stör friden och gör att hårstråna på kroppen reser sig och solen skyms en aning. Men tack och lov så är min självkänsla återvunnen och jag tar mig vidare i solens sken!


Apropå gofika, Fabian, Pia och Ove, alltså Fabian är ju bilen, kom mig till mötes där ute på Ringvägen, precis när det skulle passa så där alldeles förträffligt med en kaffe. Och av en händelse, så hade de med sig sin lilla cerisa Fjällräven Kånken och kaffetermos samt winerbröd.
Vilken alldeles förträfflig avslutning på den här påsken, i all enkelhet!