GLOBEN ÄR OCKSÅ PIMPAD

Det här får upp mina mungipor för en stund! :)

Happy Halloween!!!

HAPPY HALLOWEEN!

Och bara för ordningens skull så vill jag ju också bidraga med lite Halloweenkänsla inne i min blogg.
Köpa värsta Zombiestassen på Butterick`s och smyga omkring här på Backlura är ju inte min grej och som tidigare inlägg antydde, så är jag snål och grinig så det räcker för två och några till.

Så jag plockade fram min, redan förra året, inköpta, pyttelilla oranga kruka, förra årets höstljuslykta, naturligtvis i passande färger och därtill en liten klick tomatketchup på stumpen. Och vips har jag skapat lite läskigheter på min diskbänk!
Det räcker så!!!

Mooohhooooaaaaaaa

TOO EARLY!

Alltså, jag tycker inte att det är kul längre!
Vad tar alla välbekanta och trygga traditioner vägen, de man kan lita på och luta sig emot?
Att julen kommer den 24/12 och följdaktningen första advent alldeles i början av december, osv, osv!
Nä nu handlar det bara om hur och när köpmännen tänker köpslå oss fartblinda konsumenter i förbifarten.
Idag råkade jag hamna, bara av en slump i Farsta Centrum och där stötte jag på dessa alldeles förtjusande adventsstjärnor att dekorera med till jul.
Men snett bakom mig var det ett hav av Halloween kit av blandad förskräckelse i svart och orange, med både öppna och suturerade sår, döda och halvdöda masker!
Inte alls förvånande eftersom det faktiskt är just Halloween i morgon. Där var vi i fas!

Men som den otroligt snåla, eller om man vill, shoppingodugliga, eller obeslutsamma, beslutsångest tanten jag är, så vandrade jag tomhänt ut ur Farsta Centrum!

Jag behöver vare sig en läskig mask, ty den har jag redan på mig och absolut inga nya julprydnader, bara en skaplig hälsa och fred på jorden!

LONDON, OM EN VECKA!

Idag fick jag telefon från min läkare utifrån min senaste röntgen av lungor för en vecka sedan. "Den fläck som vi sett på en av dina lungor redan från mars -13, ser vi fortfarande idag och nu vill vi gå vidare. Så jag kommer att skicka en remiss till Aleris Farstad för en dator på densamma"
Skit också!
Så det är precis som jag brukar tänka! Varför vänta till i morgon, det du kan göra idag?
Den som har något att tillägga om mina så kallade stalkning av ovanstående, skit ner dig!

Ganska skönt att ha något gott att fokusera på innan..............................
Carpe Diem!

TILLSAMMANS MOT CANCER

Ibland är det lätt att jag glömmer att det var just cancer som var den sjukdom som höll på att ta min dotters liv.


Hon har ju trots allt överlevt och den obeskrivligt traumatiska och alldeles djävulska perioden i hennes liv.
Som tvååring, precis hemkommen till sin nya familj och just då började helvetet.
Undra på det att man förtränger den tiden i våra liv och gläds åt att det trots allt gick så pass bra ändå.


Just nu sänds på tv-7 programmet "Tillsammans mot cancer" och budskapet där är att alla har någon eller känner någon som har cancer, var 3:e människa har eller kommer att få cancer.

Men vi tillsammans kan besegra cancern!

PUMPOR OCH DÖSKALLAR

Men nu håller det väl ändå på att släppa för den här gången!
Jag tar fortfarande Mollipect ett par gånger om dagen, som jag har upptäckt är en mirakelmedicin mot slem och täta luftrör.
Ty, tack och lov har det släppt, det som jag trodde var lunginflammation eller åtminstone begynnande.
Och ingen läkare har ringt från vårdcentralen heller!

Men allt går i slow motion och "att-göra-listan" som ligger på bänken i köket är ett måste för att dagarna ska få ett visst innehåll, typ, gå med grovsoporna, diska, bädda och den personliga hygienen att inte förglömma.

Som igår t.ex, då lyckades jag i strilregn, iförd min tomteröda regnjacka och med dramaten ta mig till ICA och proviantera och det var då jag insåg att jag verkligen hade torskat in på mina 70 kvadrat.

Fasiken det är tydligen Halloween, eller åtminstone inom en snar framtid.
Vilken lättnad att det inte var julpynt, tomtar och julmusik i högtalarna inne i butiken i alla fall, för då hade jag ju missat min Londontripp som är i antågande.
Den enda tomten var jag!

SJUKBESÖK!

Som jag hade gruvat tills i dag och planerat allt i huvudet in i minsta detalj ända från i gårkvällens dusch (det går bra med vanlig tvål). Tidig morgon, dusch igen (med vanlig tvål), en lättare frukost, men inget kaffe eller te. Hemska tanke, inge kaffe på morgonen! Det var nästa det jävligaste!
Å så blev det inget!
Nu är det bara att börja om igen, när nästa kallelse kommer!

Men som jag känner det fortfarande, så var det tur i oturen att jag slapp undan den här gången.
Tussig, tät i bröstet, men tydligen inte lunginflammation eftersom jag inte har fått något meddelande från VC om det. "Jag ringer om det är något, annars hör du inget" sa min läkare. Ja det är ju också ett jävla sätt, det är just vid sådana tillfällen man lätt "ramlar mellan stolarna" som uttrycket lyder!
Och jag, som den konflikträdda lilla obetydliga gunsan, protesterade inte alls, utan i vanlig ordning, neg och tackade för mig!
Ett stort varmt plåster ringde däremot på min porttelefon, precis lagom till trekaffet!
Min härliga kompis Mia stod där med en bukett rosor och gofika, så det stod härliga om.
Tänk va lite omtanke och god energi till kropp och själ kan förändra, en annars så trist, i mjukisdress osminkad, knappt kammat igenom håret, dag!
Nu blir det bättre!

SÅ VAR DET DAGS IGEN!

Efter ännu en natt sittandes med en hel drös kuddar bakom ryggen och på sidorna, så att jag ändå skulle få lite sömn, beslutade jag mig för att, när telefontiden tillät på Hjärtkliniken i Huddinge, ringa och avboka mitt besök på onsdag. Knepigt, men jag kände skam och skuld för att jag än en gång avbokade, precis som om det var mitt eget fel, men om man blir sjuk, så kan man ju rimligt vis inte rå för det, eller hur!
Jag stod där, bildlikt talat med mössan i handen och bad om ursäkt.
Men sköterskan som tog emot mitt samtal var så förstående och tycket att jag verkligen borde kontakta min Vårdcentral med det snaraste.
Vilket jag gjorde direkt efter avslutat samtal.
Så idag blev det ett nytt läkarbesök och med skjuts den här gången av svåger Ove, som med säker hand rattade mig både dit och sedan till apoteket och vidare till ICA för proviantering.

Resultatet av dagens övning/röntgenundersökning av lungor, får jag om några dagar, därför inget nytt penicillin den här gången bara en halvliter Mollipect och avsvällande tabletter för över luftvägarna Rinexin.
Nu håller jag tummarna att det funkar och tror att den här lilla manövern är Eriks verk.
Att mamsen ska få resa till London lyckligt ovetande om vad resultatet av hjärtkatetriseringen visade.
Vi tar det sen!

I SAW YOU IN THE MIRROR

Det är titeln på min senaste dröm!

Förresten, nu blev det en sån där jävla natt igen, den här sittande, men en hel drös kuddar staplade på varandra bakom ryggen för att inte råka kana ner i liggande, om jag mot förmodan skulle lyckas somna.
För nu har förkylningen satt sig i bröstet och luftrören igen, precis som den där gången för exakt ett och ett halvt år sedan.

Nå, i alla fall så satt jag där och "sov" och "drömde" tillbaka på min dag när jag var i butiken och köpte min nya scarf och minns min reaktion när jag såg mig själv som flyktigast i en spegel där inne.
Men vem är det som står i vägen för min spegelbild???
Så jävla oförskämt, det är ju min tur nu!

För strax innan, medans jag gick där inne och botaniserade bland allsköns härligheter tillsammans med syster Eva, som förövrigt spritter av skönhet och energi och är så där alldeles lagom rödblommig och slät - orynkig och har endast lite ont i knäna.
Då hade jag alldeles glömt bort den där gråa, med en nyans åt det blå och rynkiga lilla varelsen.

Fy fan vilken mardröm, som till på köpet var på riktigt!

OCH VEM FÖRSÖKTE JAG LURA DEN HÄR GÅNGEN?

Mig själv antagligen!
Sådär lätt skulle jag väl ändå inte komma undan den här gången!
Nä nu händer det grejer!

Kåvepenin funkar väl inte för urinvägsinfektion, hörrödu!!!
05:06, kissnödig igen, fan vad det svider fortfarande!
Sedan tar jag Ipren och en till Kåvepenin, kryper tillbaks i sängen och väntar på att svidet ska avta.
Sådär!
Men på morgonen ringde jag till Haninge Närakuten och fick en tid till 13:00 och med skjuts av Per och Eva, var jag där i tid och fick en ny medicin, Selexid.
Därefter åkte vi till PORT73 så jag kunde hämta ut min medicin på apoteket.
Vi passade på att ta en fika och shoppade lite innan hemfärd igen.
Men väl hemma, brakade förkylningen ut på riktigt, den hade väl bara legat och bidat sin tid till jag redan låg, kan jag tänka.
Så nu är nästa orosmoln, hur ända in i det glödheta ska jag hinna bli frisk innan onsdag när jag ska på min undersökning på Huddinge sjukhus???
Äsch, jag tar det sen, nu är nu och om morgondagen ska jag inte sia om, än minder bekymra mig om.
Idag gladde jag mig i alla fall över att jag fick hjälp för nu och min nya scarf! Jag ska kalla den för Luddescarfen, som gammal, med betoning på gammal, pudelägare jag är!

SÄLLSKAP I SOFFAN, NORA ROBERTS

Eli Landon tycks ha det perfekta livet i Boston. En vacker hustru, ett underbart hus och en strålande karriär som advokat. Men när han hittar sin fru brutalt mördad i deras hem förändras hans liv för alltid. Någon har hört deras gräl några dagar tidigare när hon gråtande avslöjade sin otrohetsaffär och därför blir Eli en av de huvudmisstänkta. Men inga bevis hittas.........

För fy faderullan va man kan bli less på både tv, radio och övrig teknologi!

Nu har jag fått låna en bok av den stora systern, en lagom tegelsten att gotta mig med under tiden jag återhämtar mig från förkylningen och taggtråden.

HÖSTFÖRKYLNING I REPRIS

Snopet, men inte alls förvånande, att jag har åkt dit igen!
Nästan på dagen en månad sedan sist!
Då, en vecka innan jag skulle åka upp till Umeå för att hämta med mig Sofia ner till "Livet är en schlager".
Nu, veckan innan jag ska göra hjärtkatetriseringen! Hinner jag bli frisk???
Det är frågan och min största oro, eftersom jag vill få det undanstökat!
Och inte nog med att jag är förkyld, jag har dessutom åkt på blåskatarr, jävla skit!!!
Så vad gjorde jag häromdan? Jo jag botaniserade i mitt medicinförråd och döm av min förvåning, men där hittade jag en näst intill oanvänd förpackning Kåvepenin sedan april-13, när jag hade lunginflammation, då fick jag ju ganska direkt ett annat penicillin.

Så älskade Guardian Angel, modern anropar, logga in på mamsen nu och lägg en hjälpande hand på min axel, vem av dem spelar ingen roll!

FILMTAJM "HALLONBÅTSFLYKTINGEN"

Äntligen en sån där riktigt skkööönnn film, där skrattet ligger alldeles, alldeles längst ner i magen och är omöjligt att hindra att det ska kittla hela vägen upp och delas tillsammans med flertalet i salongen.
Samtidigt som jag frenetiskt tuggar i mig en "liten popcorn"!

Mikko Virtanen hatar allt som är finskt. Han har sedan barnsben velat lämna den stora tystaden, risbastun, knivslagsmålen och ”kosken” för svenssonliv, Försäkringskassan, kylskåpskall fil och ABBA.På Finlandsfärjan stöter Mikko på den svenske psykologen Mikael, som har tröttnat på hela den svenska ”jävla lagomheten”. På däck träffar de två en livsavgörande överenskommelse; Mikko får överta Mikaels identitet och äntligen bli helyllesvensk.Nu ska han bara lära känna sin nya svenska familj.

Nu ska det bli skönt med en helt vanlig, alldeles, alldeles underbart återhämtningsvecka!
Fredagskväll på #Livet är en schlager, lördag, middag hos Stickan med likörprovning och i kväll filmtajm, det är tufft att vara på topp!

Toodilooooo!

DJURGÅRDEN FREDAGEN 10/10

ABBA THE MUSEUM.

Vi sitter förväntansfulla på spårvagn 7 på väg ut till Djurgården! För vilken gång i ordningen har jag alldeles glömt bort och det är förresten oviktigt, men för mig är det hela grejen, att ha de här glädjeämnena i mitt annars så torftiga liv, att se framemot!
Tanken är att kliva av vid Skansen, men i sista sekunden hoppar vi av redan vi Gröna
Lund, ty min kompis Maria råkade se att vi precis hade ABBA museum precis på vår högra sida och tvärville kila in dit.
Sagt och gjort!
Och som tur var, var vi ute i skapligt god tid för det vi egentligen var ute för, så varför inte!!!
Väl inne i entrèn/souverni/ presentbutiken, insåg vi trots allt att tiden inte och förresten vår skrala ekonomi inte heller räckte för att ta den ca två timmar långa rundan nere i självaste museet. Så vi storhandlade istället.
Som t.ex en julklapp till X-et, en nyckelring föreställande en av elgitarrerna som Björn Ulvaeus trakterade under deras storhetstid.
Samt en flaska sprinkling wather till me, I and myself!
Summa summarum 88:-

Men som sagt, den egentliga orsaken till Djurgårdsbesöket var att än en gång gå och se den alldeles, alldeles underbara musikalen "Livet är en schlager".

Och det var precis så underbart som jag minns det från mina tidigare besök och nu, den här gången tillsammans med min Facebook kompis Maria från Karlstad.
Ikväll fick Peter en enkel men ack så välment ros från undertecknad!

Visst har jag nämnt att jag tycker att jag har ett alldeles otroligt töntigt namn förresten?
Och hur man värjer sig från eländet när man är på den här musikalen är en gåta, det går helt enkelt inte.
Ty, här är man dessutom en okändis som heter Gun!
Den här bilden har jag delat från Peters Facebooksida och den tar jag till mig, som en hälsning till mig från Candy Darling och schlagerdrottningen Sabina och mitt töntiga namn.

"Kul på jobbet !!! Tack finaste ensemblen och tack till vår fantastiska publik !!!"


På vår väg hem från pendeln den natten, närmare bestämt ca. 01:15, passerade vi en man som låg på alla fyra med rumpan bar och verkade må riktigt dåligt, kräktes måhända!
Maria: "Här skulle jag inte vilja gå ensam om natten"!
Tur vi var två!
Nynäshamns Posten:
Två män har förts till sjukhus efter en grov misshandel i området Backlura i Nynäshamn - Båda har blivit knivskurna. Det verkar inte vara några livshotande skador, men de har förts med ambulans till sjukhus, säger Daniel Sundel på Stockholmspolisens länskommunikationscentral.
Polisen har ett signalement på vad som kan vara gärningsmannen men har inte gripit någon misstänkt.
Larmet kom vid tvåtiden på natten mot lördagen.

FRISKIS & SVETTIS

Jag kollade på min väggalmenack, jo jag har en sådan i köket, en sån där som man bläddra fram en ny månad med ett nytt motiv och man skriver med en penna viktiga händelser och dylikt. Och precis i dag är det fyra månader sedan jag var på Friskis & Svettis och gjorde mitt sista pass.
Ja, sedan cyklade jag ju omkull med yrsel och allmänt obehag, samt att jag fick det där oroväckande beskedet från sjukhuset om att jag måste göra en hjärtkateterisering.
Där och då tog det stop, ville inget, vågade inte mer utan läkares inrådan, eller avrådan utifrån kommande resultat.
Så nu sitter jag här bara å jäser och får mer och mer muffinsmage och kärlekshandtag, men rynkorna består och blir bara fler och fler.
Alltså, det här är inte kul!
Bläääääää

"PRECIS SOM MAMMA!"

Jo, jag vet, jag är precis som mamma och gör som henne i synnerhet.
Men jag hoppas att det stoppar där!

Det var storasyster som påminde mig om det i eftermiddags när vi talades vid i telefonen.

Jag hade lagt ut på Facebook om en gammal granne till mig som precis har avlidit och hon undrade vem det var. Tänkte kanske att det var min granna under mig, men så var det inte.

Däremot var det en grannfru från förr, när jag bodde i Umeå. Vår familjs bästa vänner, mamman i familjen som har gått bort knappt 60 år gammal i samma sjukdom som min mor, MS.
Okej, mamma hade ju dessutom KOL och det var troligast den största orsaken till hennes död!
Mamma hade lidit av sin MS i över 40 år och dog vid en ålder av 84, till skillnad från grannen som har lidit av MS kanske max 10 år!
Förloppet på dessa tillsynes kroniska, neurologiska och obotliga sjukdomar kan variera otroligt mycket.
Precis samma som med min sjukdom sklerodermi, jag fick ju för 30 år sedan veta att jag skulle leva i ca fem år.

Nå, varför sa nu min syrra "precis som mamma"?
Jo, jag satt just då och smaskade på en dammsugare, eller rättare sagt min andra dammsugare till trekaffet. Mamma älskade dammsugare och hade alltid sådana i kylskåpet att bjuda på.
Jag är nog väldigt lik henne ändå!

Föresten, grannfrun under mig har precis nu kommit hem från en hel månads sjukhusvistelse!
Ordningen är återställd och "LIVET BARA RULLAR PÅ", "precis som vanligt"!

Å ALLA DESSA DAGAR

En del har ett värde, en del är bara till för kommersen och köpmännen och några är till för frestelsen enbart.
Som den här dagen t.ex, Kanelbullens dag!

Och jag har "precis som vanligt" inte ätit en enda!

VÄRLDENS BARN 2014

Ikväll sänds Världens-Barn-galan på SVT1 kl. 20:00.

Så nu öppnar vi alla våra hjärtan och plånböcker för Världens Barn!
Ring 099-52525 så skänker du 50:- och tävla om att bli VIP till alla olika galor och andra evenemang, som t.ex Allsång på Skansen, Melodifestivalen, Kristallen, Grammisgalan och många, många fler under ett år.

Jag har ringt 09952011 till P4 extra Lotta Bromè några gånger idag och för varje samtal skänkte jag 50:-.




Med dessa underbara ungar i mitt hjärta, är det svårt att glömma alla behövande barn där ute i världen och lätt att skänka en slant, med hopp om att jag kan bidra till ett bättre liv för några till.



Och inte nog med det, jag har även bidraget med en slant till Rosa Bandet, närmare bestämt en bukett rosa rosor och ett Rosa Band, allt inhandlat på ICA bara ett stenkast härifrån.



Ingen kan inte göra allt, men alla kan göra något!

OKTOBER I CENTRAL PARK

Ja kanske, varför inte!
Nästa år? Om jag hinner spara ihop guldtior i min PET-flaska som jag har ritat en glad mun på, typ så här pass avanserad :-) och NY.
För varför inte ha drömmar, de är det enda som ingen kan ta ifrån mig!

Måste tänka positivt annars blir det alldeles för sorgligt och mörkt med tanke på min kommande hjärtundersökning och lungfunktionsundersökningen som jag gjorde HÄROMDAN! Den sistnämnda har jag än inte fått svar på och spänningen är olidlig.

Nu har jag i alla fall min resa till London att se framemot, allt är bokat och klart och gunsan reser med I, me and all by myself!
Men först ännu en kväll på Cirkus och "Livet är en schlager", den här gången med min Facebookvän Maria.

"Annars vore jag inte jag"

CARPE DIEM!!!