FÖRKOVRING PÅGÅR!!!

Oh my god, what to do?

Jo det ska jag säga dig, ditt gamla skrälle!
Ta en vända till i de här informationshäfterna och broschyrerna över NYC, nu när det har blivit vissa förändringar i planeringen och allt hänger på dig själv plötsligt.
Bara en sån sak, hur funkar det med taxi? Hur tar jag mig ifrån JFK flygplatsen till NYC-JC? Går hela reskassan redan där?
Läser ingående och kan genast släppa ner axlarna!
Gula taxibilarna har fast pris från flygplatserna, 45 USD!
Överkomligt! *PHU*

Det här infokittet fick jag låna av Storasyster för typ 85 dagar sedan, en hel evighet sedan, tyckte jag då.
Ögnade igenom detsamma lite då och då, men tänkte ändå, att kommer tid kommer råd och vi kommer ju ändå att bara gå i släptåg efter, vår då redan bestämda guide och vän, som är en riktig NY-kännare.
Men ändrade planer som sagt och nu är det läxläsning på hög nivå som gäller och tentan görs på plats.
Om jag blir kuggad, så kommer jag hem på obestämt datum!

DAGENS NAMNSDAGSBARN

Vilket sammanträffande föresten, att jag picknikade på den rödrutiga filten idag.
Sist jag satt på den var på Skulefestivalen 9 juli 2011, när Peter Jöback och Cookies n Beans/Adams & Eves förgyllde festivalen med sin skönsång.
Världens Bästa PETER, grattis på namnsdagen!

Och av en händelse, så börjar verkligen resfebern krypa på mig, eller är det skräcken över, "vad ända in i helsike har jag gett mig in på, är jag klok, eller?"
Tror jag verkligen att jag klarar av det här, har jag fått hybris?
Nä jag är modig!

KOPPARÖDLA

Det blev full pott idag vid Pumpviken!
Som jag låg där på den rödrutiga filten och höll precis som bäst på att försvinna in i drömmarnas rike, så hör jag några som ropar till varandra, "kolla en orm!!!"
Snabbt upp igen och fram till ormen med mobilen/kameran! Mycket riktigt, där låg den här vackra skapelsen. Äntligen fick jag se en orm!
Fast egentligen är det ju ingen orm utan en ödla.

Kopparödlan saknar helt yttre extremiteter.
Hela kroppen är metalliskt glänsande.
Översidan är brun- eller gråaktig eller kopparfärgad och utmed ryggens mitt löper oftast en mörk rand.
Undersidan är mörkt svartblå. I sällsynta fall kan hannen under våren ha blå fläckar.
Kroppen är långsträckt och rund, nästan cylinderformig.
Stjärten är längre än huvudet och bålen sammantagna.
Hela kroppslängden kan uppgå till 50 cm.
Fjällen är släta och rundade och har inre förbening.
Tänderna är bakåtriktade och långa, med en svag ränna på främre periferin. Ögonen är väl utvecklade och arten skiljer sig från ormar genom att den har ögonlock och blinkar som andra ödlor.
En del gamla djur har blå fläckar. Kopparödlan är känd för att kunna bli mycket gammal. Det påstås att den är den mest långlivade av alla ödlor och att den blir omkring 30 år i vilt tillstånd och upp till 54 i fångenskap.

RINGVÄGEN

Nu var det länge sedan sist och det kändes att gamla gunsan har legat på latsidan de sista tre veckorna.
Men idag drog lillasyster med mig på promenad runt den här otroligt vackra kustremsan här i Stockholms sydligaste skärgård, längst söderut på Södertörn
Lite svalt från havet fortfarande, men friskt och myggfritt!

Nu hade vi gjort upp med svåger Ove att möta upp oss med picknikkorg och filtar vid Lövhagens parkering.
Sedan tog vi med gemensamma krafter en liten nätt promenad ut till lilla Pumpviken där vi slog läger.

"Ett försenat midsommarfirande med dig" sa de, när ryggsäckens innehåll blottades.
Matjessill, färskpotatis och tillbehör, såsom lilla nubben och en kall 3,5:a, på en rutig filt i den varma sanden. LJUVLIGT!!!

UMEÅ AIRPORT

Hur ända in i det glödheta ska jag orka resa till The Big Apple?
Efter en vecka på resande fot, eller åtminstone nästan och fyra olika bäddar under sex nätter är jag riktigt mör. Åldern börjar ta ut sin rätt här!
Tänk när jag kunde vandra i fjällen i en vecka, tälta och sova i sovsäck, det var tider de.

Färden hem i tisdags var en angenäm upplevelse!
Jag fick dela plats med en dam, eller säg qvinna, för hon var ursprungligen på Umeå och hade varit på besök hos barn och barnbarn och var nu på väg hem till Södertälje. En mycket trevlig, lättsam och framför allt pratsam qvinna.
Och tänk, hon delade med sig en riktigt bra knep att ta sig från Arlanda till Nynäshamn för bara 30:-.


Ta SL-bussen till Märsta, därifrån pendeln till centralstationen, byte och vidare till Nynäshamn, för endast 30 spänn med reducerat pris.
Det är det små bäckarna osv.................

Vaknade onsdag morgon 04:34 med en sjuhelsikes migrän.
Så med väggarna som stöd tog jag mig in till köket efter en diklofenak.
Ja sedan var ju den dagen till ingen nytta alls, helt ödelagd.
Idag däremot hade jag bokat tvättstugan från 07:00 till 11:00 och det gick över förväntan för ovanlighetens skull.
Men sedan var det slut på gamla gunsan igen!
Somnade i soffan och kaffet kallnade som vanligt!

Nästa döden i grytan!
Det är det här jäkla nätverket jag betala för, trådlöst bredband från Telenor!
Fy fan, säger jag!!! Och jag är bunden till i november och jag som inte vill ha höst och vinter ännu.
Försöker boka biljetter till Broadway, men hur ända in i det glödheta ska det gå till när bokningen måste göras inom tre minuter och under den tiden hinner jag bli utkastad från nätet.
Alla nätverksoperatörer garanterar täckning. Skit ner dig Telenor!
Bara det här att skriva blogg är ett äventyr varje gång och för att inte tala om att lägga till en bild.
Jag ska konvertera till stridspilot i mitt nästa liv, för mer spännande än så här kan det knappast bli!

NO COMMENTS

Bilden talar för sig själv, jag älskar verkligen den här staden, men av förklarliga och upproriska skäl tog jag det vilda beslutet att lämna en av Sveriges absolut bästa städer, för att finna mig själv. Liksom att, start from scratch och för att göra det ville jag inte sitta i en 2:a i Umeå, nä jag ville utmana mig själv också, mitt uppe i beslutet, eller äventyret, om man vill.

Men efter, få se, jo typ fem timmar, så återvände jag till min alldeles egna lägenhet här i Nynäshamn, som föresten är alldeles mörkt nu, alltså himlen är alldeles mörk till skillnad från Umehimlen som fortfarande är ljus. Men det var då, nu är det nu och ett helt annat kapitel!
I LOVE IT,

BLAND TALLARNAS SUS

För det finns inte bara björkar i Umeå, utan en hel massa underbar tallskog i de nära omgivningarna, som till exempel ute på Röbäck.
Vilken tur att jag fick skjuts som sagt, så att jag fick möjlighet att besöka vår Eriks grav idag på hans tänkta 29-årsdag.
Fortfarande lika ofattbart att stå där och tala med honom medan jag planterar och småplockar, jo för det gör jag, talar till honom som om han är där och lyssnar.
Men samtidigt vet jag att han inte är där utan här och där och lite varsomhelst!

Efter skogsbesöket for vi vidare och hamnade inne i stan, närmare bestämt på
Cafè Göteborg

I Umeås gamla tingshus Öst på stan drivs numera ett mysigt kafé.
Här bjuds man in till en nyskapande atmosfär där det serveras frukost,
gott fika, och enklare rätter.

Under sommaren kan man sitta i den gamla fängelsegården som är inredd till en mysig innergård med kuddar, hängmattor och trädgårdsmöbler.
Café Göteborg är en oas där man kan smita undan från stadens brus för en stund, passa på att prova något från den utsökta glassmenyn.
Vi däremot var vrålhungriga vid lag och beställde in VästerbottenPAJ, alltså Världens godaste, har aldrig smakat bättre PAJ!!!
Och i gott sällskap blev det en otroligt mysig tillställning bland kuddar och solsängar.
En liten parentes! Om jag inte är helt fel underrättad, så spelades en del scener ur filmen "Strul" med Björn Skifs, in på just gamla fängelset här i Umeå!
Rätta mig om jag har fel!

Apropå PAJ, idag är det precis tre veckor innan jag reser till New York, men i morgon reser jag hem igen till mitt lilla hem där hemma!
Längtar efter min egen säng!

STRANDSATT I UMEÅ

Vasaplan står tom och öde!
Fy faderullan va trist med busstrejk!
Busskonflikten började ju den 19 juni, just när jag var i färd med att resa hit upp.
Nu sitter jag här helt allena på Mariehem och har ett fulladdat busskort som inte går att utnyttjas. Sofia har farit till jobbet med en assistent och jag har hopp och lek.
Men assistencykeln har punka och bussarna står och tyvärr så är det alldeles för långt att gå ner till stadens centrum.
Eftersom Umeå blir Europas kulturhuvudstad 2014 så är det omfattande ombyggnads och tillbyggnads aktiviteter i stan och jag är otroligt nyfiken på hur det ser ut nu. Så bara därför vill jag ju komma mig ner dit.

Men vad gjorde man utan vänner, surade ännu mer såklart!
TY, tack vare Anita som har bil, så kommer jag mig till Röbäcks kyrkogård. Erik skulle ha fyllt 29 år idag och jag vill besöka graven med en blomma.
Men han är ju inte där naturligtvis, han är överallt och i min direkta närhet i synnerhet.

Föresten, min vän Anita fyller också år idag, tror jag!
Får testa och se vad som händer om jag säger "grattis på födelsedagen" när vi möts här uppe i backen.

MIDSOMMARDAGEN

Sovmorgon, ja då menar jag sovmorgon!
09:45!
Himlen, helt blyertsgrå och molnen ligger plattfall nere på asfalten som en kall blöt skurtrasa!
Härligt, härligt, härligt!!!
Detta bådar till en riktigt lat dag!
Trodde jag, för idag blev det duschdag och med allt det innebar. Här snackar vi inte en snabbdusch, nej nej nej. Från start till mål är vi uppe i, typ två timmar!
Och om vederbörande vill sova till strax före lunch, så blir dagen en väldigt konstig dag.
Så vilken tur att det låg en redan väldigt blöt trasa på asfalten och att vi inte alls hade lust att beträda den.
Nä, vi har haft en skön innedag med persedelsvård och dylikt, sport på tv:n, käkat rester från igår och i största almenhet bara myst, jag och min lilla Soffipropp. Okej kaninen Elektra har väl fått sin beskärda del av uppmärksamhet också, men bara lite. Föresten är det himla skönt att hon kan bo ute på balkongen nu under sommarhalvåret, för faktiskt, hon luktar, kanin!!! Blääää!!!

Jo just ja, det höll jag nästan på att glömma, jag har en sittplats på Majestic Theatre, Broadway, New York, den 15:e juli! *LER*
Livet leker för gamla gunsan, jjjiiiiipppiiii!
Nu kan jag sova gott och krama kudden!

MIDNATT!

MIDSOMMARAFTON

Några sköna timmar på balkongen med strålande solsken!
Och midsommarpyntet är passande nog Sofias egna alster från hennes arbete på Holmsunds dagcenter!
Det enkla är det vackraste, framför allt med tanke på med vilken stolthet, envishet och sammarbete det har tillverkats i deras verkstad!

VIDARE I KVÄLLEN

Vad kan slå en tågresa i all stillhet genom ett rofyllt landskap efter ett avsked?
Inget!
På min väg upp till Umeå för att tillbringa midsommarhelgen tillsammans med jäntan min!
Och nu sitter jag här, solen skiner fortfarande och jag förundras över hur vackert det är här uppe och vad glad jag är över att jag fortfarande har en anknytning hit som gör att jag har möjlighet att få uppleva detta, åtminstone några dagar under den absolut vackraste tiden i norrland.

GRAVSÄTTNING OCH MINNESSTUND

Nu har vår gamla mor äntligen fått komma i jord. Av jord är vi kommen, av jord skall vi åter varda!
Yttelänäs kyrka den 20 juni samlades vi, närmast anhöriga till ett vacker och stämningsfullt avsked vid våra föräldrars gemensamma gravplats.
Sedan samlades vi på stranden vid Ångermanälven och åt en gemensam måltid i solskenet och glittret från vattnet. Självklart var mamma närvarande på sitt lite förnurliga sätt och med ett nöjt leende när hon såg sitt bidrag till mänskligheten i form av tre generationer samlade.

STANNA UPP!

Ibland behöver vi stanna upp för att leda oss tillbaka till den anspråkslösa verkligheten.

FRÅN MITT FÖNSTER!

Det är mycket som händer här på Backluran, mycket som aldrig bör hända om föräldrar och övriga vuxna gick före med gott exempel.
Tyvärr så är nedskräpning och vandalism en naturlig sysselsättning för många av barn och ungdomar här.
När jag satt och käkade lite vid min vanliga plats vid fönstret, så ser jag hur en liten kille i 7-8 års åldern och en ännu yngre liten flicka, gå bergsärkargång på en rejäl bit frigolit som någon smart jävel lämnat på asfalten alldeles vid lekparken.
Först trodde jag inte mina ögon, tänkte att detta händer inte! Efter en stund när de lyckats finfördela frigoliten och jag ser hur vinden börjar sprida eländet, så flög djävulen i mig och jag rusade ut med mobilen i högsta hugg.
När jag kom dit var marodörerna borta, förmodligen superstolta över sitt tilltag.
Jag fotade av eländet och ropade till två andra ungar som var på lekparken, " nu kommer jag att skicka den här bilden till Nynäshamns bostäder, så att de får göra en anmälan om nedskräpning och att det är förbjudet enligt lag att göra så här"!!!
Jag gick hem igen och tittade ut från fönstret och insåg att detta kommer att blåsa runt i hela Backlura. Med en soppåse i handen rusade jag ut igen och bad de där barnen som fortfarande var kvar där och såg riktigt skraja ut, att hjälpa mig att plocka ihop frigoliten. Utan tvekan kom de och hjälpte till! Jag sa till dem att säga till skitungarna, som det visade sig att de visste vilka de var som hade gjort det, att nu jävlar hade de tur och att ni fick ta skiten efter dem.
Jag frågade dem också om de tyckte att det var okej att skräpa ner och om de inte ville att det skulle vara fint i deras närområde och de tyckte att jag hade rätt om att det inte var okej att göra så här.
Nu hoppas jag att det här går fram till marodörerna och kanske några till som eventuellt får lust att göra något liknande.
En alldeles proppfull ICA-kasse blev det, ändå lyckades vi ju naturligtvis inte få fatt på alla de små djävlarna som redan blåst iväg som en hagelskur.

FY FN var jag var förbannad och vilken jäkla huvudvärk jag fick efteråt.
Men det var det värt!!!

LUNCH - TIME

Torftigt med ännu en mjukglass, men jäkligt gott!
Det här är det optimala sommarrestaurangen för mig,
Havstrappan och en mjukglass i handen!

NYVUNNA VÄNNER

Gamla vänner i all ära, men nog är det berikande att få nya!
Inför vår stundande resa till New York har vi haft en helg tillsammans här hemma hos mig.
En verkligt trevlig bekantskap, som tur är, eftersom vi ska göra en så stor resa och då gäller det ju att det funkar mellan oss.
Kan tyckas lite väl vågat att planera en resa tillsammans med någon man bara har "talat" med på facebook.
Men jag är ju som sagt ruskigt vågad nu för tiden, eller i det här nya kapitlet kanske jag ska säga.
Tidigare skulle jag ju ha både hängslen och livrem innan jag företog mig något, men det ändrades sakta men säkert ungefär 2007 på våren när bubblan hade krakelerat. Då gjorde jag ju min första ensamma resa tillsammans med Erik till Gran Canaria och sedan har det runnit mycket vatten under broarna för min del.
Allt tack vare Peter Jöback och internet!

Resfebern har inte börjat infinna sig ännu, men de sista viktiga frågetecknen har vi rätat ut och gjort vår ansökan om ESTA och jag har redan blivit godkänd och fått resetillstånd till det stora landet i väst, tjjjooohoooo!!!
Nu har Mitt resesällskap, Ann som hon heter, kort och bra och lika charmigt som Gun, rest hem till sin lilla stad och vi kommer att återses igen inom en ganska snar framtid med varsina pass i handen och på skakiga ben.

Peter Jöback flyger över sin dotter till USA

Peter Jöback flyger över sin dotter till USA

Under Madeleine och Chris bröllop blev Peter Jöback och hans man Oscar föräldrar till en liten flicka.

Nu tror sig Peter ha lösningen på det faktum att han just nu bor och jobbar i New York, där han spelar en pjäs sex dagar i veckan.

Lösningen blir, enligt Expressens uppgifter, att Peters familj kommer att flyga med den lilla dottern till USA. Det är vad de fyra föräldrarna ska tillsammans ha kommit fram till för att få familjelivet att fungera trots att Peter befinner sig på andra sidan Atlanten.

Igår tackade Peter för allt stöd de har fått efter att deras stora önskan slagit in.

- Tusen tack för alla fina gratulationer vi fått av er, skrev han på Facebook och fortsatte:

- Vi är fyra lyckliga föräldrar som fått den stora äran att guida denna lilla tjej i livet. Jag är väldigt lycklig och stolt över våran familj! Kärlek!

Så klart att pappa Peter vill ha sin lilla prinsessa hos sig så mycket som möjligt redan nu!
Så hela regnbågsfamiljen möts i New York redan inom kort!

BABYLYCKA

Peter och Oscar Jöback har fått en dotter
Peter kom inte på Madeleines och Chris fest i fredags, men han hade en bra ursäkt - Peter och Oscar blev pappor för första gången.
Paret fick träffa sitt barn för första gången i helgen.
Peter och familjen är superlycklig!

TONY AWARDS 2013

Det har varit en galen helg för Peter. Direkt efter sin sånginsats åkte Peter med poliseskort till Arlanda för att hinna med ett flyg till New York och natten till idag sjöng han inför 60 miljoner tv-tittare på teatergalan Tony Award.

Den 67:e årliga Tony Awards ceremonin gick av stapeln på Radio City Music Hall i New York.

Peter Jöback och hans motspelerska Samantha Hill (som Christine) framförde titellåten från "The Phantom of the Opera".

Musikalen firar 25års jubileum i år och Peter Jöback är den förste europeiske skådespelare som gjort Phantom sedan originaluppsättningen 1988. Nu är han den förste svenske artist som fått äran att uppträda på Tony Awards.

LOVE IS IN THE AIR

Ja så har jag då äntligen fått vara på prinsessbröllop igen, den här gången från tv-soffan. Jag är väldigt belåten, näst intill överväldigad, eftersom anledningen till att jag över huvudtaget ödslade tid på Madeleine och Chris, var att Peter Jöback framförde känslosamt "The first time I ever saw your face", av Ewan MacCall, under vigseln i Slottskyrkan.

http://www.expressen.se/nyheter/prinsessbrollopet/joback-fick-hjalp-av-polis-efter-brollopet/?fb_action_ids=10200773483192932&fb_action_types=og.recommends&fb_source=aggregation&fb_aggregation_id=288381481237582


Magic, fantastic, stunning, awesome, fabulous, terrific, breathtaking!!!

Vad jag menar kort och gott, jävlar så bra han var, säker, stabil och förbaskat stilig!

Nog om det!
Mia och jag käkade lunch ner i hamnen idag, jättemysigt och folkligt och massor med sol idag igen, så nu är gunsan röd som en kräfta, glömde bort att smörja in mig med solfaktor. Typiskt senila gamla kärringar!
Men de matchar min lite snyftröda näsa just nu! *ler*

EN DAG PÅ STRANDEN

Packade ryggsäcken med träningskläder och begav mig med beslutsamma steg mot Friskis & Svettis i vanlig ordning. Det har ju faktiskt blivit som ett gift det där, ungefär, eller åtminstone en aning liknande beroendeframkallande som det här med Mr Jöback. Känslan av välmående och eufori både under "akten" som efteråt!

Vilket aldrig skulle falla mig in vad det gäller en konsert, att plötsligt ångra mig och tvärgöra något annat istället, det gjorde jag däremot idag.
Tvärvände på min promenad till gymmet och återvände hem, packade om i ryggan och traskande med ännu mer beslutsamma steg ner till Nickstabadet, bara 10 minuter hemifrån.
Där mötte jag upp Stora systeryster med man under några sköna timmar i solen och glittret från Nickstavikens vatten.
Gick väl hem vid fyratiden för att sova på balkongen hade jag tänkt.
Men där och då, var det ängeln på min vänstra axel som tyckte att, "nä nu får det vara nog med sol för idag!"
Så jag lyssnade, lydde och packade om ryggan igen och gick till gymmet som det var tänkt från början!
Där var det även idag skapligt lite folk, det flesta var ju på Nickstabadet fortfarande, där de äntligen kunde få visa upp sina vältrimmade kroppar efter ett hårt slit de senaste 8-10 månaderna.
Så i morgon kan jag med gott samvete sitta på hela ryggen i tv-soffan och se på direktsändningen från bröllopet i Slottskyrkan mellan prinsessan Madeleine och Christopher O`Neill. Sittningen kommer att ta lååånnngggg tid, eftersom Peter Jöback ska sjunga för de lyckliga tu. Senare på kvällen sänds det även från Drottningholms slott, där festligheterna fortsätter efter vigseln.
Ojdå va hon har blivit rojalistisk nudå!!! Nädå, det är bara för att Peter kommer att medverka, annars skiter jag egentligen i vem som gifter sig med vem. Sådeså!

NATIONALDAGEN 6/6 2013

Hemma på min egen balkong!
Fast egentligen, själva firandet gick av stapeln på Sorundafestivalen tillsammans med min kompis Mia. För henne blev det lite som en Eriksgata.
Strålande solsken och folkligt med festivaltåg, trumpeter och en och annan folkdräkt och fana!
Och som avslutning där ute i Sveriges skafferi, kaffe och Sorundatårta nu igen.


Jag är så glad att jag är Svensk och jäkligt stolt över
Världens Bästa Peter, som inte nog med att han ska sjunga på prinsessan Madeleines bröllop på lördag den 8 juni, även har fått den stora äran att framträda på Tony Awards! Tillsammans med sin Christine, där de kommer att framföra titellåten ”The Phantom of the Opera” på söndag den 9 juni på Radio City Music Hall. CBS direktsänder galan.

ETT MÄRKLIGT LUGN!

Ingen satt vid desken, endast musiken hördes från högtalarna, som vanligt!
Inkäckningsblippet ekade bland tomma skohyllor!
Jag gick i strumplästen till omklädningsrummet och sneglade åt vänster när jag passerade träningshallen, inte en själ syntes till.

Var är alla?

Detta har aldrig hänt, att jag har hela Friskis & Svettis helt för mig själv!
Väl ute bland redskapen kände jag mig plötsligt vilsen och som om jag hamnat helt fel, nästan så att jag smög mig fram som en tjuv om natten.
Alla redskapen låg prydligt på rätt plats, till och med hantlarna låg i rätt ordning.
Märkligt!!!
Klockan var redan runt fyrasnåret och då brukar det vara fullt ös här inne.

Nå, det trillade in ett par unga vältränade män efter ett tag, men lugnet kvarstod!
Musiken som strömmade ut var inte heller som vanlig, utan skön, lite melankolisk, precis som stämningen inne i lokalen. Mina fem killar där inne stönade alldeles lagom mycket.
Helt lugnt!

Två timmar senare gick jag nöjd och belåten hem, fortfarande med det där märkliga lugnet inom mig...........

PETER JÖBACK - I LOVE MUSICALS

Dagens födelsedagsbarn Peter Jöback!

Till hösten återvänder han till Sverige för att då ta sin publik- och kritikerrosade föreställning I Love Musicals på en andra turnéomgång under temat ”The Broadway Edition”. Precis som i höstas tar han med Stockholm Sinfonietta och stjärnsolister från Broadway och West End. Det blir stor turnépremiär för årets I Love Musicals i Fjällräven Center i Örnsköldsvik den 27 september, följt av ytterligare sex arenakonserter.

Grattis Peter och på återseende i höst, men först en tur till The Majestic Theatre i Broadway, New York!

4:e JUNI!

Mysigt, jättemysigt, bortsett från ett stort jäkla herpes simplex strax nedanför, till vänster om underläppen och skitont i vänster öga, det känns som en vagel ungefär, ont i lymfkörtlarna vid mandibeln och hårbotten på bakhuvudet vänster sida.
HÄROMDAN käkade jag en halvliter jordgubbar, därav eländet! Jajamensan jag kan få herpes av för mycket frukt och bär samt sol. Skit också!

Men annars har jag det jättemysigt!
I skrivandes stund sitter jag och ser på en gammal svensk film "Älskling på vågen" med Sickan Karlsson och Karl-Arne Holmsten. Jättemysigt! Under en filt, för det är ruggigt idag, ändå mysigt!
Filmen utspelas förövrigt även här ute på Huvudskär, bara som en liten parentes!
http://www.facebook.com/RaddaHuvudskar?fref=ts
"Den vackraste skärgården i världen"

Och inte ett dugg dåligt samvete över att jag inte gör någon som helst nytta idag, det gjorde jag i går nämligen, precis det som behövdes dessutom, provianterade och tränade på gym, så de så!!!

Jo en sak har jag gjort, varit med sopor till containerna här strax brevid och plockat en stor härlig bukett liljekonvaljer.

Så nu, just lagom till 3-kaffet har jag duka för att fira Peter Jöback på hans födelsedag, all by myself, me and I

FÖRSOMMARFÄGRING

Nu har jag stått i mitt fönster alltför länge och beundrat denna underbara syren på avstånd vid huset mittemot.
Idag på min väg hem från ICA kunde jag helt enkelt inte stå emot längre, utan rullade med mig Dramaten över gräsmattan och fotade.

Försommaren är verkligen helt underbar med alla fantastiska blommor som formligen exploderar fram, för lite längre fram stannar det liksom av.
Jag är glad att jag har förmågan och turen att se allt det vackra i min väg, om så en liten vinbärssnäcka på asfalten eller förgätmigej i höggräset.

I morgon ska jag på liljekonvaljjakt för att pryda bordet med när jag ska äter födelsedagsbakelse..•*¨`*♫.♫♪♫ .•*¨`*♫.♫♪♫

UMEÅ JUST NU

Det här är alldeles otroligt, det här har jag levt med i över 40 år, ljusa sommarnätter!
Nu när jag ser det lite så här på avstånd, så inser jag vad mäktigt det är.
Tur att jag snart ska resa dit igen på en kortare visit till Sofia, så jag får uppleva det igen.

BUSSTUR RUNT NYNÄSHAMN KOMMUN

Och som av en händelse, så blev jag så där helt apropå och oväntat inbjuden att följa med på en busstur som Nynäshamns kommun bjudit nytillkomna innevånare på. Bättre sent än aldrig!

En trevlig resa under cirka tre timmar med ett avbrott i Sorunda där vi bjöds på Sorundatårta och kaffe.

Resan började vid kommunalhuset och tog oss först runt Strandvägen, som den egentligen heter, men i folkmun här i stan kallas Ringvägen.

Ganska skönt att ta sig runt högt uppe i en buss som omväxling, istället för till fots, som tar mig ca två timmar från dörr till dörr.
Sedan gick färden vidare ut ur stan och längst 73:an, där vi tog av mot Ösmo och fortsatte mot Grödby och gud vet vad alla orter heter genom landskapet inom kommunen!
Och allt under ledning, eller guidning av en alldeles förträfflig berättare, vars namn jag inte kommer ihåg, en qvinna var det i alla fall, som kunde sitt Nynäshamns kommun som ett flytande vatten. Dessutom som en representant från kommunen, kommunalrådet Daniel Adborn som också informerade oss under resans gång om infrastrukturen och kommande planer för kommunen och en himla massa annat matnyttigt för oss nytillkomna!

Under fikapausen i Fattigstugan i Sorunda fick vi ytterligare information och en frågestund innan i återvände till utgångsläget.

Trots att jag missade en alldeles underbar dag ute i det fria, så är jag väldigt nöjd med bussturen.
Det kommer förhoppningsvis fler soliga dagar som jag kan promenera runt Strandvägen/Ringvägen.

GUN-DAGEN!

Namnsdagar firas ju inte särskilt mycket, men jag har ändå anledning att fira den här dagen.
För två år sedan flyttade jag in i den här lägenheten just idag, på min namnsdag. Äntligen har det här datumet fått ett värde i min historiebok!

Jag minns den dagen som om det var igår, hur otroligt besviken jag var när jag öppnade dörren för första gången och möttes av en helt ostädad och äcklig lägenhet.
Hur gråten stockade sig i halsen och jag nästan omedelbart släppte allt för händerna och ringde till Nynäshamns bostäder och bad dem genast kontakta en städfirma för att fixa eländet. Fem dagar senare kom det en tapper kvinna som slet i dagarna två!
Det var tur att jag fortfarande var inne i någon sorts chock efter allt som hänt mig de senaste åren, så jag placerade även den här motgången i den där lådan som jag bara försiktigt gläntar på ibland.

Nu två år senare har jag en alldeles underbar liten lägenhet innanför den här dörren och hoppas att jag får möjlighet att fira Gun-dagen många, många år till just här, all by myself, just me, and I!