ARLANDA RADISSON BLU HOTELL

Dags att sova, för vidare färd imorgon mot välkända mål!

PACKAD OCH KLAR!

Fast på skakiga ben, för hur var det man gjorde nu då?
Alltför länge sedan jag packade resväskan!
Sist jag packade var när jag reste upp till Umeå för att organisera och fixa allt runt Sofias begravning samt avveckla hennes hem, med mera, det tog tre veckor, tänk om man hade en som kunde organisera åt mig den här gången, vad är viktigt och vad kan jag klara mig utan eller skaffa utifallatt?

Men att jag behöver fara iväg, vart som helst, det är det ingen tvekan om, för nu går huvudet på tomgång, kan liksom inte fokusera på ner än två saker åt gången!
Fryser, trampar omkring och börjar om från början, vad var det jag skulle göra?
Trött som fan och orkar inte se längre fram än några timmar framåt!
Kollar riktigt noga på tapetmönstret!
Så att jag har lyckats packa klart, är ett under!
Åk iväg nu gunsan och ta hand om dig!

PLÖTSLIGT HÄNDER DET

Jiiipppiiii, jag fick glassen av innehavaren him self!
Min 21 mjukglass hos Lejonet och Björnen idag!

Jag mötte upp min kompis Mia nere i centrum lagom till lunch, det blev bakad potatis med skagenröra nere i hamnen, supergott!
Sedan gick vi till Lejonet och Björnen strax intill och beställde varsin mjukglass av självaste chefen! Ja berättade att det var min 21:a den här säsongen och att jag köpte 26 stycken ifjol!
Då sa han, "men då bjuder jag på den här"!
Storslaget, jag fick en mjukglass alldeles gratis!

Men fjolårets rekord hinner jag knappast med som sagt var!

24 DAGAR KVAR

Underbart att ha något att se framemot, för nu börjar det kännas öken, jag är nått så in i helskotta less på att bara vanka omkring och inte ha något annat än skräpet häromkring att engagera mig i! Suckarna avlöser sig med fjärilarna i magen, en helt surrealistisk upplevelse, troligast en naturlig reaktion av fem månaders bearbetande efter Sofias bortgång! Det går upp och ner, nu är det ner, så jag behöver troligast få gå i en öken "in real Life"!

Sagt och gjort, nu är det snart dags att dra igen blixtlåset på min resväska och bege mig!

Så lagom till hemkomst, så är det dags att rycka upp och piffa till mig inför premiären av, Med Hjärtat som insats, med Peter Jöback på Cirkusarena i Stockholm och hösten är räddad, än en gång!

EN SÅN DAG! ❤❤❤

Började bra, pigg och utvilad, trots två glas rött igår kväll, egentligen skulle jag inte ta dem, men så kan det gå!
Fick ett meddelande från lillasyster, som undrade hur det var med mig, "alldeles utmärkt"!
Men sedan hände det sig att jag kollade in på Facebook och fick upp ett minne från i fjol, samma datum!


Jag var hos Sofia i Umeå, vi satt och pysslade, precis som vanligt och promenerade i omgivningarna bland annat ute på Mariehemsängarna!❤❤❤
Och plötsligt förändrades mitt mående och jag började sucka och tappade fokus helt och hållet, Saknade efter henne kom som ett knytnävsslag i magen!
Ofattbart att jag aldrig mer kommer att få sitta och pyssla med henne där vid köksbordet, eller promenera omkring med henne och snacka om livet och ditt och datt och höra hennes härliga skratt!
Kommer jag överhuvudtaget att resa dit upp någon mer gång?
Jag har ombesörjt beträffande gravstenen och utökad gravvård, så där kommer det att vara fint, hoppas jag!
Och förresten, precis som jag brukar säga om Erik när jag har varit dit till kyrkogården, han är ju inte där, utan lite här och där, samma sak med Sofia!
Okej, jag tog mig i kragen i alla fall och tog mig en timmes promenad, det brukar lätta då och man tänker så bra och klokt ute i naturen!

Livet går vidare!
❤❤❤

STOLT MEDBORGARE

Nu är det gjort, jag har lagt min röst på det parti, som jag känner ligger närmast mina ideologier och värderingar, av de som skall styra och representera Sverige de kommande fyra åren!
Egentligen finns inte det perfekta partiet, det finns ju något bra hos nästan alla.
Så önskedrömmen vore att stoppa alla i en "blender" och ut kommer det ett Regnbågsfärgat parti och baktill, ur en liten pip, rinner allt slagg och avfallsprodukter ut och som blir till vägutfyllnad!

BARA DROPPAR

Men en droppe kan vara den eviga skillnaden mellan liv och död!
Efter tre månader med extrem värme och urusel sömn om nätterna, så har ordningen återställts, stängda fönster, bordsfläkten undanstoppad och långkalsongerna framplockade!
Jag har t.om hunnit kurrerat mig från en liten sommarförkylning, hur nu det gick till, otroligt!
Ja lite så ser det ut, men riktigt skön att kunna gå ut och andas frisk luft!
Ingen risk för bränder rapporteras och skolorna har börjat!

Växtligheten håller också på att återhämta sig! Redan börjar det grönska så smått, så det finns liv där under, tack vare regndropparna!

KRÄFTSKIVA PÅ KALVÖ KOLONIBY

Den årliga kräftskivan är till ända, den begav sig igår tillsammans med syster och svåger och glada vänner ute på Kalvö koloniby!
Men jag gick en promenad ner till hamnen först och grundade med ännu en mjukglass, nummer 19!

Vi var väl ca 20 stycken som sörplade och krafsade så gott det gick, de är svårt att käka de där små rackarna!
Så vilken tur att syrran hade gjort en utsökt ostpaj med kantareller som tilltugg!
Musiken stod svåger för, som även stämde upp till sång,(snapsvisor)av varigerande slag!
Stämningen var hög och hjärtlig!
Tack Eva och Per för att jag fick inbjudan och även kinesa över hos er!

Idag vilar jag, efter en härlig morgonpromenad hem igen!
Gud va jag har det bra!
Because I´m Worth it!

EFTER EN SNÅRIG VECKA

Ibland tappar jag styrfarten, orkar liksom inte, inte ens sammanfatta vad som händer i mitt liv!
Det betyder inte att inget händer, nej, nej, nej, kanske tvärt emot till och med!
Men nu gunsan, skärpning, hur var det nu, vad hände?
Jag plockade skräp och skötte om min förkylning i bästa mån i värmen!

Veckan började tidigt på måndagmorgonen med pendeltåget till Huddinge sjukhus, dags för Ilomedininfusion igen, dagarna tre!

Hur trist som helt, men nödvändigt!
Det är en anledning till att energin inte infinner sig och knappt orden, än mindre att sätta dom på pränt!
Men så igår, ja då tog jag mina första steg i friheten igen!
Självklart tillryggalägger jag ansenliga steg till och från sjukhuset också, såsom till pendeln, stegen mellan tågbytena, i rulltrappan från pendelstationen i Flemmingsberg, eftersom rulltrappan stod stilla både upp och ner, och så vidare. Men däremellan ligger jag ju nästan hela tiden de sex timmarna som droppet går, av förklarliga själ, bläääää!!!

Så mina första steg i frihet, tog mig ner till hamnen och en väntande mjukglass, nummer 18 i ordningen!

I fjol åt jag 26 stycken, jag tvivlar på att jag kommer att kunna slå det rekordet i år!

Jag inhandlade ett vackert kuddfodral också i en lokal butik, "Tygmans"!

Jag är riktigt nöjd med resultatet, precis som jag såg det framför mig, där i affären!
Och när jag ändå var i shoppingfarten, så råkade jag hitta de här alldeles underbara sandalerna av märket Skechers!

Helt magiska, totalt i det närmaste viktlösa och underbara för mina sklerofötter, som nästan helt saknar trampdynor!
Kvällen inmundigades surströmming tillsammans med mina två systrar, det var ju premiär och jag gillar ju "Premiärer"!

34 dagar kvar till nästa PREMIÄR!
Århundradets dessutom!!!

Föresten, vilken rikedom att ha mina systrar i min närhet nu på gamla dar, bättre sent än aldrig!

TVÅ SIDOR AV LIVET PÅ BACKLURA!

Håll med om att det ska svänga, slira och guppa på livets väg, hur kul vore det om det hela tiden var en raksträcka utan ombyte av utsikt och kurvor!
Nä för fasiken, här händer det, vill jag lova!
Nämen skämt åt sido!
Fortfarande tussig, men inte döende, det är huvudsaken!
Tar det lugnt, ställer fram soppåsen till grovsoporna, alltså mitt liv består inte bara av sopor och återvinning, men nästan!
Gick ut och mötte storasyster på parkeringen, hon hade nämligen med sig rester från gårdagens middag, moussaka, som hon hade gjort själv och nu skulle jag få ta del av middagen igår på detta sätt, strålande!
Därefter den sedvanliga havregrynsgröten till lunch!
Kollade lite i mobilen/internät, Facebook och Instagram och det var där jag fick tvärlust att gå till närmaste butik som saluför lektyr av skilda slag!

Topp Hälsa, senaste numret 9/2018!
En härlig artikel med min husgud Peter Jöback och ett flertal superfina bilder på honom fick följa med mig hem, okej, det slank med en Metro från fredagen också!

Så som jag har som min nyvunna devis här i livet, fast jag sitter och äter själv/ensam, så vill jag ha det lite mysigt och trevligt, det smakar alltid bättre då, oavsett vad som bjuds, nudlar eller syrrans moussaka som förresten smakade alldeles utmärkt och i synnerhet i det här sällskapet!

ETT NYTT FÖRSÖK!

Igår fick jag fan för att jag hade varit ute i förrgår, trots att jag var förkyld, jag hade ju t.om plockat ännu en proppfull plastkasse med sopor!
Då när jag kom hem, slocknade jag i soffan och när jag sedan vaknade upp, insåg jag att det var otroligt dumdristigt att pressa mig, men det kändes ju skapligt just då!
"Är huvudet dumt, så får kroppen lida" brukar man säga och det stämmer verkligen på mig!

Nåväl, igår mådde jag riktigt pyton, så det blev bara en liten provinatering på Willys och samma sak hände då när jag kom hem, tuppade av i soffan!
Skärpning gunsan, du måste ta hand om dig!
Det är nog värmen som spelar mig ett spratt tillsammans med förkylningen!

När jag vaknade i morse efter en skaplig natts sömn, så kändes det liiiite bättre, men beslutade mig för att stanna inne i alla fall!
Men framåt eftermiddagen började det rycka i mig och plockpinnen stod och hoppade på hallgolvet, ja typ som en hundvalp som ville ut och rastas, åtminstone en lite sväng runt kvarteret!
Så jag gjorde mig redo för en runda!
Men just där i dörren, så vände jag mig om och avbröt idiotin!
Det finns väl andra som kan rasta pinnen!

RESPEKT!!!

Tredje fullproppade kassen med sopor sedan den 30/7!
Idag tog jag inte med mig min plockpinne, det var ju inte meningen att jag skulle plocka sopor, egentligen inte ens gå ut, för nu har gunsan dragit på sig en sommarförkylning!

Lyckligtvis har jag hunnit med allt jag hade på min önskelista för sommaren, så jag ska inte klaga!
Tog det lugnt och kom mig inte ut förrän på eftermiddagen när värmen var lika outhärdlig inne som ute, men såg att björkarna här utanför vevade på riktigt ordenligt, så därför beslutade jag mig för att vistas ute en stund istället!
Precis som jag kom runt hörnet på huset, så kom det en plastkasse virvlande i vinden och landade precis framför mina fötter, jag böjde mig ner och plockade upp den, naturligtvis, tänkte stoppa den i soptunnan just där bredvid, men ändrade mig och lät den få hänga med!
Och vips, så hade jag börjat plocka sopor igen, nu på väg ner till stan/centrum!
Så när jag var framme vid Fredstorget, Stadshusplatsen, så var den proppfull, nu igen!
Jag har liksom inte fattat det där med att bara släppa det man har för handen, typ ett tomt cigarettpakt, en servett, utdrucken Festis med mera, med mera!
Lika korkat som att slänga fimpar omkring sig, jag ljuger inte om jag har plockat minst 100 stycken sammanlagt under de här tre gångerna!
Nerskräpningen tar knäcken på mig och det verkar inte ta någon ände!
Dessutom vet jag att det är ett lagbrott att skräpa ner!
Upp till kamp emot skräpet!

ETT ÖGONBLICK I SÄNDER

Trots en aning förkyld, blev väl det när jag satt och småfrös på Sommarkrysset, så har jag äntligen tagit beslutet om hur jag ville göra med Sofias urna, det har legat som en tung stickig kofta över mina axlar alltför länge, som om att jag inte kunde göra ett riktigt avsked till henne förrän det var avklarat!
Tanken var ju att jag ville vara med när urnan skulle sänkas ner på samma gravplats som brorsan Erik!
Att jag skulle boka en tid och dag med vaktmästaren på Röbäcks kyrkogård, sedan boka, antingen ett flyg, eller tåg dit upp till Umeå över en dag, eller ett dygn!
Men, nähä, jag orkar inte, det får räcks nu, tänkte jag igår!
Så jag ringde vaktmästaren och talade om att jag inte kommer upp och att han kan utföra det utan mig, samt utökad gravvård! Därefter kontaktade jag Fonus och har nu ordnat med komplettering på befintlig gravsten!
Det känns som om den där stickiga koftan har ramlat av mig och jag kan räta på axlarna, så skönt!
Därav min lugna, avslappnade och utan dåligt samvete, promenad ner till hamnen idag, trots förkylningen som hänger över mig!

INGEN VANLIG LÖRDAG

Nej, utan kärlekens lördag! Happy Pride, Euro Pride till och med!

Jag ligger lite efter nu, men det är inte konstigt alls, allt becauce I´m Worth it!
I lördags åkte jag och syrran upp till den riktigt Stora Staden och anslöt oss till #Stolta föräldrar i Prideparaden, hon som stolt moster, postumt! Ja Erik är ju där ute någonstans tillsammans med Sofia, gud bevare dem! Förresten de firade säkert också tillsammans med Micke, Eriks barndomsvän och ständige följeslagare!

Alldeles otroligt mycke folk, både bland paraddeltagarna ca 60 tusen och övriga utefter gatorna ca 140 tusen, fram till Östermalms IP!

Vackert, stolt och kärleksfullt!
Som jag sa till syrran, "har du någonsin fått så mycket applåder och hurrarop någonsin?"
Så om du behöver få känna riktig stolthet, kärlek och glädje, delta i Prideparaden, alltid finns det någon grupp som känns rätt, just för dig, kärleken finns överallt!

Strax före halv fyra anlände vi Östermalms IP och där fick vi en välbehövlig vila och lufta fötterna, innan vi tog oss vidare till Djurgården och Gröna Lund! Många steg blev det!
Kvällens höjdpunkt var ju, för mig i synnerhet, Sommarkrysset!

För Peter Jöback skulle ju vara en av gästerna där och han skulle framföra, för första gången live, sin andra singel, "Shape Of You",



ur hans kommande album, som släpps i slutet av oktober!
Därefter som slutnummer fick vi även höra "The Mask",



så nu har jag fått med mig den två gånger live, bra där gunsan, det gäller att hänga med så länge det går, ta alla chanser som fås!
Gissa om jag fick en bra plats och gissa om jag njöt av hans sång och framträdande?
När programmet nästan var slut, så kom alla medverkande artister vandrande med varsina blomsterbuketter i handen och delade ut blommor till oss i publiken, (vi som satt utmed den blå mattan, där kameramannen skuttade fram och tillbaka) just där jag och syrran satt, av en händelse!
Och kan man tänka sig, först fick jag en gerbera av en av killarna ut hårdrockbandet Hardcore Superstar!
Men därefter kom Peter med sin bukett, "Men Gun!!!"
Så fick jag en ros av honom ur hans bukett!
Lyckan var fullkomlig!

Tänk att en ros och gesten kan betyda så mycket!

Igår tog jag en vilodag, välförtjänt!


Idag likaså!

34 ÅR SENARE!

Nästan på dagen 34 år sedan, så reste jag till Sri Lanka för första gången, allt bagage saknades när vi kom fram, efter 24 timmars resa!

Vår första adoptionsresa och vistelsen var beräknad till tre veckor, så skaplig panik infann sig!
Så när jag vaknade första morgonen, så ilade jag ner till stranden, för värmen var olidlig, efter ett tips, och köpte den här batikklänningen, för de sommarkläder som jag hade packat ner, var ju fortfarande borta och det skulle visa sig dröja hela fem dagar innan väskorna återfanns och anlände till flygplatsen!
Bikini fick jag låna av en annan förälder tillsvidare!

Den som spar, hen har!
För nu kommer den väl till pass och jag är ju vän av återanvändning!

VÄRMESLAG!

Redan till lunch var hettan obarmhärtig, strax under 30 grader, både ute som inne!

Vad gör man, när man inte ens orkar packa ihop lite till stranden!
Jo jag började tvätta fönster, helt tokigt, men nödvändigt insåg jag!
Badrumsfönstret!
Insåg att det var en evighet sedan, lätt att glömma det, eftersom det är "insynsknottrigt", ett nytt ord är skapat i ett nafs!
Jag öppnade det på vid gavel för att skapa lite korsdrag och då upptäcket jag eländet, så fram med gummiskarpa, trasor, hinkar och diverse tvättmedel för ändamålet!
Jag ljuger inte om jag säger att svetten rann på mig och in i ögonen, men det belönade sig!

Sedan gick jag med mina sopor till kärlsorteringen, sedan tog det stopp och beslutade mig för att bara vara hemma inne och köra fläkten på högsta hastighet!

Av en händelse råkade jag hitta den här "viftaren", ett nytt ord igen!

Av en händelse råkade jag köpa den förra året, när jag gick i Prideparaden, jättekonstigt!
Lika konstigt som när jag fick med mig den där fläkten från Sofias dödsbo!

Med troligast, så visste Erik redan då också, att det skulle bli en galet varm sommar i år!
Det är skönt att veta, att mina barn har koll på mig och vet vad jag behöver nu och förhoppningsvis i framtiden!
Älskar er, Erik och Sofia!