Underbart att ha något att se framemot, för nu börjar det kännas öken, jag är nått så in i helskotta less på att bara vanka omkring och inte ha något annat än skräpet häromkring att engagera mig i! Suckarna avlöser sig med fjärilarna i magen, en helt surrealistisk upplevelse, troligast en naturlig reaktion av fem månaders bearbetande efter Sofias bortgång! Det går upp och ner, nu är det ner, så jag behöver troligast få gå i en öken "in real Life"!
Sagt och gjort, nu är det snart dags att dra igen blixtlåset på min resväska och bege mig!
Så lagom till hemkomst, så är det dags att rycka upp och piffa till mig inför premiären av, Med Hjärtat som insats, med Peter Jöback på Cirkusarena i Stockholm och hösten är räddad, än en gång!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar