RÄDDARE I NÖDEN!

Efter gårdagens insikt, gör jag en helomvändning!
Åtminstone för idag.
Gluten och laktosintolerant som jag är, men ändå människa.
Ibland kan jag bli så där himla sugen på onyttigheter, som "MÄNNISKOR SOM DU OCH JAG".

Jag går inte på gymmet och äter onyttigt, skräp, halvfabrikat, gluten och laktosstinn snabblunch, direkt vid diskbänken medan den ena efter den andra våfflan gräddas här strax bredvid.
ag vet, jag kommer att få fan för det här, kanske redan om en timma eller två.
Snabba kolhydrater som gör att jag somnar i soffan och senare idag kanske jag får tillbringa onödigt lång tid och alltför ofta på min alldeles egna bekvämlighetsinrättning.
Och medan jag sitter där kommer jag som vanligt när jag gjort mig själv illa, tänka, är huvudet dumt får kroppen lida.

Men jag är ju trots allt bara en vanlig människa som kan bli så där otroligt sugen på våfflor.

Okej, mjölken är laktosfri!
Bra där gunsan!

DAGENS INSIKT!

Gårdagens fönsterputs och morgondagens utsikt!

Nämen alltså, när blev det så här, att jag inte kan portionera med krafterna, att alltid tro att det måste vara så himla ordning och redan på allt, inte slarva, gör så gott du kan och lite till!
Som om det var någon som brydde sig, det är ju bara jag som mår dåligt av pressen och kraven som jag själv lägger på mig.

Att jag har en osynlig agenda, där bara jag kan läsa vad jag borde göra, hur ofta och hur noga.
Och tänk, så tror jag att det alltid har varit!
Tvärputsa inte fönstren utan tokputsa fönstren, plus runtom på alla ytor och vinklar och vrår, duscha växter och fixa med gardiner.

Fyra timmar senare och helt slut av att ha putsat fönster i en tvåa.....???

Men nu sitter jag nöjd och belåten över att jag har varit "duktig" igen.
IDIOT!

Träningsvärken från Friskis och Svettis i fredags byttes ut av träningsvärken av allt klättrande och putsande igår.

Som om det var någon som brydde sig, det är ju bara jag som har ont i sätesmusklerna, biceps och triceps.
Som ännu ett träningspass på gymmet!

Och mitt i allt tänker jag på att en fyrabarnspappa har dödats i fotbollsbråk. Detta är ju för fan bedrövligt.
Lägg ner Svensk fotboll.
Sport ska förbrödra, tänker man, men nu är det den andra som dödats i direkt anslutning till fotboll. Skämmes tamefan!!!

NU RÄCKER DET!

Nu är allt ljus välkommet in igen.

EARTH HOUR 2014

Två minuter kvar på Earth Hour 2014!

Årets tema för Earth Hour är bilen, biffen, bostaden och börsen - fyra B:n med höga växthusgasutsläpp men också goda möjligheter till förbättring.
Målet är att uppmärksamma klimatfrågan, men efter timmen är det många som anser att de gjort sitt och lägger frågan på hyllan till nästa år.
Varje år uppmanar miljöorganisationer till en mörk timme, men Earth hour har inte en så stor påverkan som man kan tro.
Det statliga bolaget Svenska kraftnät uppskattar att energiförbrukningen minskar med ungefär 160 000 till 200 000 kilowattimmar. Det motsvarar ungefär en procent av förbrukningen en normal marsdag.

Att bara släcka lampan löser inte miljöproblemen.

- Det finns en risk att det bara stannar vid en symbolisk nivå; att man släcker lampan, får gott samvete och sedan startar datorn och googlar på nästa resa till Thailand.

ÄPPLET FALLER INTE LÅNGT FRÅN TRÄDET

Fredagkväll, Let`s dance har precis börjat på 4:an och jag sitter i soffa ombytt och klar i min lilla neglige, nä jag bara skojar, en helt vanlig stor urtvättad t-skirt, under min mysdress.
Sminket är borttvättat och tänderna borstade, ja, jag är helt enkelt klar för sängen, krama kudden och sova.

Och det var just då, när jag höll på att borsta tänderna som jag kom på att jag är nog deras dotter ändå.
Jag fick pappas halsbränna, dåliga lever och asmatiska kraxande, han kanske också hade sklerodermi, fast det vet vi ju inte, men nog kan man undra. Det enda jag inte fick av honom var väl hans rondör och färgerna förstås. Men färgen kom ju från farfar, Per/Pelle Persson, han var rödlätt och fräknig.

Å mamma då, vad fick jag av henne? Jo, att byta om till nattsärken strax efter sju på kvällen, plocka upp minsta lilla prick från golvet. Jag kommer på mig själv ibland med att till och med blöta fingertoppen med lite saliv för att lyckas fånga pricken, vad det nu må vara, precis som mamma gjorde.
"Nä se de", som alltid farfar sa!

Alltså, jag ska inte gå i säng ännu, måste ju se Let`s dance först.

BLÅTT ETT FINGER!

För egentligen så skulle det ju inte bli så värst mycket mer idag än, just det, blå textilfärg.
Överdragen på dynorna till min balkongmöbel behövdes uppdateras efter alltför mycket solljus.
Ett anslag i tvättstugan förtäljer att det är "förbjudet att färga kläder i maskinerna".
Och som den schysta medborgare jag är, så lyder jag.
Så med mina välanvända gummihandskar traskade jag med överdragen, färg, salt och ett glatt humör ner till grannhusets källare och tvättstugorna där allt skulle utövas, lätt som en plätt!!!
Första akten: tvätta i maskinen, 45 minuter. Kilade hem under tiden.
Andra akten: spola upp hett vatten i tvättho och sedan försöka öppna förpackningarna som låg i paketet. Inser att jag måste ha en sax för det, varefter jag måste kila hem efter en saxjävel.

Tillbax med saxen, klipper upp och häller i, efter att jag har tömt ut det nu redan svalnade vattnet och spolat upp nytt hett vatten. Observera, nu har jag krånglar på mig mina gummihandskar.
Blandar om och löser färg och salt, sänker ner de blöta överdragen och rör om och knådar i en halvtimma, som det står på förpackninden. Skitjobbigt!!! Bläääääää!!!

Sedan står det att jag ska skölja ända tills det är helt klart vatten.

Spaken under tvätthon har fastnat, jag kan inte öppna upp den så att färgvattnet rinner ut, helvete!!!
Det piprinner endast, sakta, sakta, sakta, droppar sakta, sakta och jag har inte tid att vänta.
Så det är bara att kila hem igen och hämta en hink att ta hem de dyngblöta färgstinna överdragen med.
Lämnar tvättstugan städad men med fortfarande allt färgvatten i hon som bara droppar sakta ur.
Kilar hem och sköljer i diskhon om och om och om igen till vattnet är klart.
Tillbaka till tvättstugan för att slutligen tvätta i maskinen.
Färgvattnet har ännu inte runnit ur.
Lunkar hem medan det tvättar i 45 minuter.
Nu börjar jag känna mig sliten!
Tillbaka efter 45 minuter för att torktumla i 20 minuter.
Nu är färgvattnet borta i hon.

Tredje akten: Nu är klockan halvtre och jag går för att hämta de torra överdragen, tvättiden är slut om en halvtimma.
För att öppna dörren till källaren och tvättstugorna använder jag en liten "plupp/bricka", alltså ingen nyckel.
Plötsligt funkar den inte, jag kommer inte in i grannhusets källare! Fan, fan, fan!!!
Kilar hem igen och hämtar de andra "plupparna" jag har, tillbaka igen och provar, men de funkar inte heller.
Klockan går!!!

Ringer till Områdesansvarig och talar om min belägenhet, "jag kommer genast"!
Klockan går, nu är det bara sju minuter kvar på min tvättid.
Jonas kommer snabbt och öppnar, så jag kan ta mina överdrag precis i sista stund.
Han kollar mina "pluppar" och ser att jag har rätt, de funkar inte!
Så nu måste jag ner till "kontoret" i morgon, så att de kan avhjälpa felet med "plupparna"
Fyra timmar senare!
Det blå fingret har sin förklaring också, gummihandsken var trasig just på ringfingret.

Peter Jöback & Norm Lewis - I Love Musicals - Anything you can do I can ...

Grattis Norm Lewis som blir den nästa Phantom på Broadway!
Peter spelade som bekant the Phantom på Broadway förra året och nu är det alltså dags för den fantastiska Norm Lewis att ta sig an musikalvärldens största roll.
Han blir den första afroamerikanska skådespelaren att gestalta The Phantom.
Under Peter’s senaste I Love Musicals-turné var Norm med som en av stjärnsolisterna, tillsammans sjöng de bland annat “Anything you can do (I can do better)” från musikalen “Annie Get Your Gun”.

DET ÄR NU DET HÄNDER!

Blåsippan uti backarna står, niger och säger att nu är det vår....................

Vilken himla tur att blåsippan inte är alldeles knallgul i mitten, att det finns en massa vita ståndare och pestiller som sträcker sig mot ljuset,
från det ena till det andra!

Så otroligt näpen den är där den står och niger och gör viltsvinsskogen lite mindre skräckinjagande.
Men nu sedan jag hörde om den senaste viltsvinsinsidensen i Järfälla, eller var det var någonstans, så kanske jag borde vara lite mer uppmärksam där jag går och inte bara stirra mig blind på


härligheterna och vårtecknen i naturen.

VÄRLDSVATTENDAGEN

Rent vatten är en förutsättning för liv.
För fattigdomsbekämpning.
För värnandet av vår miljö.
Världsvattendagen uppmärksammas årligen den 22 mars
och temat för i år är vatten och energi.

I morse värmde jag "precis som vanligt" mitt tevatten, hällde upp ett stort glas tranbärsdryck. Efter avslutad frukost och lite tv-häng, borstade jag tänderna, sköljde av mig lite snabbt, hällde upp ytterligare tranbär i en liten flaska och begav mig iväg på promenad ut till havet.

Och allt detta tog jag för givet!

För tänk vilken lyx och vilket fantastiskt land vi lever i.
Rent dricksvatten direkt från vattenkranen, hemma inne i våra bostäder.
Behöver inte gå längre än till närmaste kran.

Dagens promenad varade i tre timmar i Stockholms sydligaste arkipelag.
En lång runda på Knappelskär och hela Strandvägen, en sträcka på säkert 1 mil.
Och när jag kom hem kunde jag ta mig en välförtjänt dusch, i rent dricksvatten.

Jag minns när vi var på Sri Lanka, där såg vi ofta barn och mödrar som hämtade vatten, tvättade sig och sina kläder vid vattenposter utefter vägen där vi gick.
Nyttigt att se det med sina egna ögon, då blir man mer ödmjuk inför detta faktum att det inte är en självklarhet i många av jordens övriga länder.
Rent vatten kan förändra människors liv. På de platser i världen där det råder brist på rent vatten är risken stor att människor drabbas av olika sjukdomar, bland annat diarré och uttorkning.

Mina varmaste tankar gick till Världsvattendagen, där jag satt i solens sken och tog en välförtjänt vila, till de som inte har rent vatten i sin närhet att dricka, utan måste gå långa sträckor och hämta och bära det med sig hem.

DAGS FÖR VÅRBRUKET

Jomenvisst, det blev en tur till Trädgårdsmässan i Älvsjö idag,
fick lift med storasyster och svåger.

Och jag med min stora odlingsiver.
Nä skämt åtsido!
Jag har min balkong och det passar mig alldeles utmärkt, efter att ha planterat, rensat, klippt och räfsat i trettio år uppe i Umeå.

Men jag älskar att botanisera bland trädgårdsnissar, blommor och blader och känna doften av jord och mossor.

Efter tre timmar tittade jag ner i mina kassar och i mitt fotoalbum och börjar så smått undra varför jag drar mig allt närmare det gamla slitna, lite ruffiga, det inte alltför tillrättalagda.
Samhörighet kanhända!

HELT SJUKT

David Hellenius leder programserien "Helt Sjukt" ännu en säsong på TV4.

Egentlige ska jag inte se sådan här program, för jag är kanske också lite hypokondrisk,
eller kanske en aningen misstänksam på sjukvården i allmänhet.
Att man missar att diagnostisera rätt, i rätt tid!

När jag nu såg Susanne Sjögrens kamp om dotterns cancer, när hon berättade om tiden före beskedet, under tiden på sjukhuset, behandlingarna som hennes dotter genomgick och all oro och vånda. Då tänkte jag som förmodligen alla andra!
Hur ända in i det glödheta helvetet orkar föräldrarna med denna djävulska press?

Och plötsligt fick jag backflach till tiden när vi, vår lilla familj var med om den otänkbara och fullständigt förskräckliga tiden när Sofia var sjuk och vi turades om att tillbringa dagar, veckor, månader, som blev till år med henne på Barn 3 på Universitetssjukhuset i Umeå.

Jag minns alldeles tydligt när jag satt i föräldramatsalen på avdelningen och skulle försöka äta och svalde maten blandad med snor och tårar.
Under tiden blev jag "avlöst" av någon sköterska som satt inne hos Sofia, som var isolerad på rummet, pga infektionsrisk.
Hur jag vägde blöjorna inne i "sköljen", antecknade intag, vätska, mat, dokumenterade och samtidigt tröstade.
Hur jag hatade ljudet från droppet som pågick både dag och natt.
Hur jag trots min egna skräck och förtvivlan måste hålla humöret uppe för Sofias skull

Man orkar mer än man någonsin tror, när man måste!

Det är tur att man inte vet vad morgondagen har att bjuda på och förväntar sig av oss.

BRA TAJMING!

Bakslag nummer 2! Bara 5 kvar innan den riktiga våren och försommaren är här. Eller???
För igår gick jag till Friskis & Svettis igen!
Det var nästan precis en månad sedan sist, så spänningen var olidlig inför hur det skulle kännas i kroppen.
Det här uppehållet var ju inte på grund av sjukdom, utan rätt och slätt lathet, oföretagsamhet och en stor dos av snålhet.
Tjjjhhoooo, det gick jättebra, över förväntan!

Och "precis som vanligt" gick jag hem med ett lättat sinne och en skön styrka i stegen.

Så idag passade det mig alldeles utmärkt att det snöade och var ett riktigt skitväder.
Jag har haft en rejäl återhämtning och det var välbehövligt.

I morgon blir det kanske en tur till Älvsjö och Stockholmsmässan, Nordens ledande trädgårdsmässa och Hem & Villa utemiljö.

"Men hallå!!!"

Ja, jag vet, jag har ju bara en balkong, men ändå!

FÖRSTA BAKSLAGET!

Så nu är det bara sex kvar, ty, det ska vara sju bakslag i vädret innan den verkliga vårvärmen är här för att stanna!
På torsdag den 20:e mars är det vårdagjämningen, det ska bli intressant och se vilket väder den dagen bjuder på.
Föresten, idag har jag bara återhämtat mig efter gårdagens långpromenad ute på stenstranden på Torö!
Den var välbehövlig!

DU ÄR UNIK, GLÖM ALDRIG DET!

Din närvaro är en gåva till världen.

Du är unik och det finns bara en som du.
Ditt liv blir vad du gör det till.
Ta en dag i taget.
Se till din lycka, inte till dina bekymmer.
Du klarar allt. I dig finns så många svar.
Var förnuftig, modig och stark.
Sätt inga gränser för dig själv.

Många drömmar väntar på att bli verklighet.
Beslut är alltför viktiga för att utebli.
Sträva efter höjdpunkter, mål och belöningar.
Inget tar så mycket energi som att oroa sig.
Ju längre man bär ett bekymmer, ju tyngre blir det att bära.
Ta inte saker alltför allvarligt.

Lev ett fridfullt liv, inte ett liv att ångra.
Kom ihåg, att lite kärlek räcker långt.
Kom ihåg, att mycket kärlek varar för alltid.
Kom ihåg, att vänskap är en klok investering.
Livets skatter är människor . . . tillsammans.
Förstå, att det aldrig är för sent.

Gör vardagliga saker på ett ovanligt sätt.
Må bra, ha hopp och känn glädje.
Använd din tid till att sikta mot stjärnorna.
Och glöm aldrig,
inte för någon enda dag . . .
hur oerhört speciell du är!

DAGENS ENERGIKICK

Vaknade sent efter en svävande sömn, ja liksom att energi från gårkväll höll mig i ett vaket tillstånd, men vaknade ändå pigg och utvilad och fortfarande med luft under vingarna.
Hon har det kämpigt nu min lilla djävul på höger axel!

Min kompis Mia hörde av sig och bjöd mig på en biltur ut till Torö och stenstranden. Jag har varit dit ut tidigare, men det är också en plats som man aldrig kan få nog av.





Ord är överflödiga, så jag lägger in bilder istället.
Dryga två timmar där ute gör att man känner sig lugn och väderbiten.

Njut, som Mia och jag, av sol, vind och vatten!

LIVSVIKTIGT ENERGIINTAG

För där satt jag på pendeln hem från "storastaden" sista timman den 15:e mars och bara smålog och kände mig lite extra snäll.
"Är det någon som har några småmynt till en bostadslös och nattlogin för kvinnor är fullbelagt?"
Jag har lite, här får du! Ja lite så!
Eller den här, strax efter Västerhaninge. En man, aningen överförfriskad, har somnat. Biljettkontrollanten kommer och väcker honom och frågar vart han ska, "Ösmo", okej då är det bäst att du håller dig vaken, vi är strax där. Var efter vederbörande slocknar igen. När vi anländer Ösmo väcker jag honom igen så att han hinner kliva av, om något ostadig och sömndrucken.
Ty, efter kvällens energikickar har min lilla ängel fått luft under vingarna.

Eftermiddagen och kvällen tillbringade jag nämligen med några likasinnade nabobor som kommit till Stockholm för att se Sweeney Todd tillsammans med mig.
Å som de har väntat och längtat till deras tur!!!

I vanlig ordning sammanstrålade vi på restaurang innan föreställning och inmundigade en efterlängtad middag. Man måste ju grunda ordentligt inför konserter och dylika föreställningar med Jöback och övriga ensemble.

Väl på plats i bänkarna, blev jag varse ytterligare välbekanta ansikten, som frenetiskt satt och vinkade åt mig. Ännu mer kramar med andra ord.
Sedan började dramatiken och den makabra, men också tidvis lättsamma föreställningen, där Peter skar halsen av den ena efter andra på scenen.
Denna fantastiska, begåvade man och hela ensemblen föresten var "precis som vanligt" helt enastående!

Fattar inte hur han kan spela galen massmördare men en sån övertygelse och dessutom få oss att känna sympati för galningen!! Han är bara BÄST!

Efter föreställningens slut, skyndade vi till "do"= dam, resp. herrummet för att lätta på blåsorna och sedan till sceningången.
Den ena efter den andra ur ensemblen kom ut och jag tackade dem i förbifarten för kvällen.
Och äntligen kom huvudanrättningen, så att vi fick en liten pratstund med "Världens Godaste köttPAJ" och den sedvanliga kramen och puss på kinden, som numera är klädsamt skäggig.
Innan vi skildes åt var det kramkalas igen och "på återseende till sommaren"!

Så därför satt jag och smålog på pendeln hem!

OPTIMALT MIDJEMÅTT!

Vilken tur att det inte är fredag idag, ty det är den 13:e!
Dagens största nyhet och rön är ju att det optimala midjemåttet på en kvinna är 70 cm och en mans midjemått är 90 cm.
WOW!!!

Genast rusade jag efter mitt måttband, tände lampan i hallen där jag har en helkroppsspegen, kavlade upp alla tröjorna, jooo, så är det, jag har flera lager på mig även inomhus.
Med måttbandet i högsta hugg, lade jag detsamma runt min gamla, något sladdriga och gropiga buk. Drog väl in den något,(omedvetet, *blink*) och till min förskräckelse blev resultatet en alldeles för tidig död.
78 centimeter!!!
Betydelsen av bukfetma är en riskfaktor för ohälsa och död.
Och tyvärr finns det inget universalsätt att angripa endast bukfettet.

Så, jag som väger strax under 60 kg, men ändå har en alldeles för stor buk, riskerar att dö 5 år för tidigt.
Nå, vad kan man göra åt detta? Nada! Motionera och äta nyttigt.
Men fan, det gör jag ju redan!
(men nu hör det ju till saken, jag har än inte löst en ny säsongavgift på Friskis & Svettis)
(fan, jag hukar med huvudet under tiden jag skriver detta, av skam)

Nått ska man ju dö av, så antingen blir det av för fet mage, leverskleros eller sklerodermi.

Men fram till dess tänker jag leva i nuet, lyssna till mitt hjärta och omge mig med sånt som ger mig energi så att jag orkar borsta tänderna ännu en dag.

EN TRIPP TILL SÖDERTÄLJE

Jag och min kompis Mia åkte till Södertälje idag. Mia hade ett ärende beträffande sina hörapparater och undrade om jag hade lust att följa med. Självklart!
Södertälje är och var ju en vit fläck på Sverigekartan för mig och vädret var lovande för lite shopping.
Shopping, sa hon shopping???
Gunsan handlar väl aldrig något?
Nä, just det och det blev nästan inget heller, bara en liten singelblomvas i glas på loppis à 10:-.
Galleriorna lockade utmed gågatan och visst råkade jag slinka in i t e x Kringlan, men kom ut igen lika tomhänt "Precis som vanligt".

Men vi lyxade till med lunchen alldeles strax bredvid här där jag står.
Caesars American & Italian Kitchen.
Skaldjurspanna 95:-
1 st mellanöl 44:-
inkl. salladsbuffè och kaffe.
Mätta som få stapplade vi åter till bilen.

Innan det var dags att börja hemfärden tog vi en stickare upp till Torekällberget och tvärkikade. Som ett mini"Skansen", eller "Gamlia" som vi har uppe i Umeå.
Det är inte klokt vad jag har det bra nu, men va fasiken, det har jag väl ändå gjort mig förtjänt av.
Så måste jag börja intala mig själv i alla fall.
Är jag egoistisk nu som säger så?

Jag fick köra hem, efter att vi stannade efter vägen och jag kutade in bakom några lastbilar och baracker och lätta på trycket.

ÄNNU MER VÅRTECKEN!

Skönt att ta en energigivande promenad genom skogen efter ett pass i tvättstugan igen.
Och som vanligt har jag både städat in mig och ut mig ur den gemensamma lokalen.

Men visst är de fina där de små, blåsipporna, uti backarna står, niger och säger att nu är det vår.
Just här inne i vildsvinskogen finner man dom, om man tar sig tid att titta bland ris och nerfallna grenar.

MEDKÄNSKA I FUNKTION

De flesta människor behöver inte bara soppa,
de behöver sammanhang där de är uppskattade, älskade,
känner sig behövda och finner ro i sina hjärtan.
Det är den personliga beröringen som betyder något.

VI HAR ETT RESULTAT!!!

Melodifestivalen 1990 - Melodi nr 2 - En sensation - Peter Jöback



Då var det avgjort igen, vem vann och får resa till Danmark och representera Sverige i Eurovision Song Contest 2014.
Sanne Nielsen, med Undo!

Segertippad och lite ÄNTLIGEN efter att ha deltagit sex gånger tidigare! En gammal schlagerräv, endast 29 år gammal!

Men nu till de som kommit bland de sista och fått lämnat tävlingen med svansen mellan benen.
Och då kommer jag osökt att tänka på Anton Ewald som igår kom på sista plats med endast 18 poäng mot Sannas 212.
Jag brukar sällan och aldrig sälla mig till kritikerskaran, men den här gången kan jag inte låta bli. Och min kritik är någon helt annan än den jag läst hittills i olika media, forum och sociala media.

Men herregud, killen är 20 år gammal och är grön som en vårknopp i dessa sammanhang. Självklar har han inte röst, scenvana och erfarenhet som man kan vänta av en schlagerräv.
Men min skarpaste kritik vill jag ge de som skrivit om han läppar typ, "har han botox? Babyface, Alltför sminkad och puder, han ser så tillgjord ut" m m!!!
Alltså detta ska vara en musiktävling, fast av princip kan man inte tävla i musik anser jag.
Men att gå in på personligheter, utseende och okunskap, då går kritikerna alltför långt.

Alltså killen har en LKG=, läpp, käk och gomspalt. Han ska inte behöva kritiseras för sitt "lyte" som man sa förr i tiden.

Ytterligare "kändisar som har LKG-spalt är vår nya Kalla fakta programledaren Jenny Alvensjö, en mycket begåvad och strong kvinna.

Dessutom har vi stylisten och inredaren Lulu Carter, också känd från tv och mycket begåvad inom sitt gebit.
Låt unga Anton få bli lite torr bakom öronen i lugn och ro.

För precis så där var det för Peter Jöback för exakt 24 år sedan, när han blev sågad vid fotknölarna efter att ha kommit på näst sista plats som artonåring och som någon skrev i en recension. "Skänk en tanke till Peter Jöback på "Menlösa barns dag".
Om man tittar i backspegeln så ser man att han inte knäcktes av den traumatiska händelsen, utan såg det som en utmaning och nu har han fått revansch med råge, som förra året t o m hade han huvudrollen som The Phantom på Majestic theatre, Broadway, New York. Och listan kan göras hur lång som helst före det. Och det slutar inte här!

Vad man lär sig av detta.
Jo, man ska aldrig döma ut någon i förväg och i synnerhet vara försiktig med hur och vad man säger om någon, det kan skada mer än det var tänkt och man vet aldrig hur stark vederbörande är att trots sågning, ändå orka fortsätta och landa med båda fötterna på jorden.

DEN SVAGASTE LÄNKEN

Idag är det den Internationella kvinnodagen.
Den gamla klyschan om att ingen kedja är starkare än svagaste länken gäller fortfarande.

Tyvärr så är det alltför sorgligt att det överhuvudtaget behöver finnas en sådan dag.

Men det är något vi alla tycker är viktigt. Har du tänkt på att kvinnor i Sverige har rösträtt, slipper sambeskattning och inte längre är omyndiga? Vilka segrar! Nu är det en tradition att fira den 8 mars och trots att jämställdheten har nått framgångar är vi fortfarande inte i mål.

Det senaste jag hörde idag är önskemål om att "Kvinnodagen" det ska vara en röd dag. Vilken röd dag ska då få stryka på foten?

Idag på min promenad mötte jag många kvinnor som var ute och gick, antingen själv eller tillsammans, väldigt få män.
Dom stod väl hemma och tvättade fönster, bytte gardiner, fixade middag och jonglerade för fullt.

Reflektioner en vacker marsdag!

MAN TAGER VAD MAN HAVER!

Vilken tur att jag inte har alltför hög hastighet i kurvorna på min promenad här runt Ringvägen/Strandvägen.
Med tanke på att det är endast enkelriktat och högsta tillåtna hastighet är 30 km i timman,
så har det ändå gått vilt till här tydligen.
Dessutom verkar det som om Nynäshamns kommun har slut på silvertejp.
För visst är det väl det som man lagar dylika räcken med?

Nä nu ska jag inte vara sån!
Bara ett kort stycke härifrån, alltså från det här krockade räcket, så var det någon smart medborgare som brände ner en alldeles förträfflig bekvämlighetsinrättning där promenerande kunde göra både ettan och tvåan.
Det var alldeles för länge sedan nu och än är den inte återställd.
Hoppas vederbörande medborgare hamnar här ute i nöd!

INGET ÄR OMÖJLIGT!

Jag har alltid känt att det ögonblick när jag vaknar på morgonen,
är det underbaraste av dygnets tjugofyra timmar.
Det spelar ingen roll hur nedstämd och modlös jag känner mig,
jag är ändå säker på att absolut vad som helst kan hända.
Det faktum att det praktiskt taget aldrig händer något bekymrar inte ett dugg.
Möjligheten finns där alltid

ETT ÅR SENARE!

Nu har det gått precis ett år sedan jag började tillbringa skapligt mycket av min tid i dessa lokaler.
Två säsongsavgifter senare, à 1600:- stycket.
Så nu är frågan, ska jag kliva in och förlänga mitt medlemskap?
Nu kan man ju dessutom lösa för endast 3 månader åt gången, det är ju himla bra med tanke på att "Juni, Juli, Augusti" kanske bjuder på sol, bad och möjligheter till andra fysiska aktiviteter och resor.

Men framför allt en glass eller två nere på Havstrappan och "Jag blundar i solens sken"!

APROPÅ MELLON PÅ LÖRDAG!

Här går Peter Jöback, en av några svenska storstjärnor bananas på Youtube – för att stötta Alcazar inför schlagerfinalen
http://bloggar.aftonbladet.se/schlagerbloggen/2014/03/kandisarnas-tolkningar-av-blame-it-on-the-disco/

Blame it on the disco - Peter Jöback



Finalen går ju av stapeln nu på lördag den 8:e mars.
Men om jag ska vara ärlig, så skiter jag i vilket bidrag som vinner hela fideritten.
Fast det vore väl kul om Alcazar äntligen får vinna efter idogt deltagande genom åren.


Men den här lilla videosnutten är också en liten aptitretare för de som ska se Sweeney Todd på Stockholms stadsteater och är lycklig ägare av biljett.
Men de som hade tänkt se den, men ännu inte bokat biljett, otur, för det finns endast ett fåtal kvar!
Jag sitter säker! *LER*

SEMLANS DAG

Närmare en semla än så här kom jag aldrig idag!

Gluten och laktosintolerans gör att dessa ljuvliga bakverk går bort. Och inte ids jag göra egna.
Förut när jag inte var lika känslig, eller inte hade fattat att jag inte tålde dessa läckerheter, brukade jag smygköpa hem en tre-pack på ICA när jag var på väg hem från jobbet vid lunch. Skyndade hem, värmde mjölk och vräkte i mig minst två stycken hetvägg med strösocker uppepå.
Sedan blev det liksom inget mer, ingen vettig lunch så att säga, men jäsiken va gott det var. jag kan riktigt minnas smaken och konsistensen av den uppblöttna vetetbullen och mandelmassan. Och när jag tänker efter, så blev jag riktigt däst och avslagen efteråt på grund av sockerchocken och gluten och laktosintoleransen.
Somnade på kökssoffan lite skamsen i väntan på att Sofia skulle komma hem vid tretiden.
Om hon hade tur fanns det kanske en semla kvar, som hon skulle dela med Pappa Stig.

Precis så syndig var jag i mitt förra kapitel!

NU TAR VI DET FRÅN BÖRJAN

Jo så här är det ju, jag hade en tid på Karolinska i Huddinge idag, röntgen närmare bestämt!
Syreupptagningen i mina lungor är inte helt till belåtenhet enligt min senaste spriometri.


Avfärd med pendeln mot Flemmingsberg 10:55, beräknad ankomst 12:15, röntgentid 13:00.
Jag vill alltid vara ute i god tid, hatar att stressa.
Jag sitter hellre och kopplar av en stund och bara tittar på folk, än att ha andan i halsen.
Härligt, jag fick komma in några minuter tidigare dessutom. Andas in allt du kan och håll andan, x 3, töm lungorna helt och håll andan, x 2, dator var avklarad inom 5 minuter.

Så redan strax efter 13:00 beställde jag min favoritlunch på sjukhusbistron, laxpudding med skirat smör och massor av sallad och avslutade med en kaffe.


Precis när jag var mätt och belåten och höll på att krångla på mig dunkappan, ja då spelades "Somebody" i min mobil! Hemligt nummer!
Vilken tur, det var min reumatenläkare som ringde!
Hon berättade om provsvaren från sist och jag fick ua på alla utom det där "röda strecket" igen.
MEN, det hade blivit något kortare!

Hon ville däremot att jag skulle lämna ytterligare ett blodprov, ett genetiskt test.
"Det kan hända att du har en genetisk defekt på din lever, som vi vill utreda närmare".
Nu börjar det hända något.
Hon ville att jag skulle komma och lämna det provet på deras lab snarast.
Jag berättade att jag är i huset just nu och kunde komma inom bara några minuter.
"Toppen, vi står och väntar på dig där!"

Därav Trisslotten!
För hur sannolikt är det att man är på precis rätt plats vid rätt tillfälle?
Nästan aldrig!
Vinst, 90:- x 3!

DET BLEV INTE MARTIN

Så fel jag gissade, men jag var nog inte den enda!
Alltså nu menar jag ju naturligtvis utgången i Andra chansen i går. Det var Linus Svenning med "Bröder" som gick till finalen tillsammans med Helena Paparizou.
Nog om det, för som sagt, egentligen bryr jag mig nada!

Jag har däremot nyss sett på ett betydligare mysigare musikprogram som också har epitetet musiktävling, nämligen "Så ska det låta" med Kalle Moraeus. Tävling och tävling, underhållning med en liten tvist som tillåter lite glädje.
Ena laget bestod av musikalartisterna Peter Johnasson och Bruno Mitsogiannis och det andra av pantertanterna Ann-Louise Hansson, Siv Malmkvist och Towa Carson.
Mycket passande musik för en dam som "I love musicals" och har ganska nära minne till "Häromdan när jag var ung".
Jag fattar!

Men nyss, när jag hasade mig upp ur tv-soffan och råkade titta ut, vad ser mitt vänstra öga, jo snö! Det har snöat! Hur, när, jag fattar nada igen!

Så nu återgår jag till soffan igen och greppar min fjärrkontroll och switchar över till tv4 och Annika Bengtzon: Nobels testamente.
Förhoppningsvis en bra avslutning på den här veckan.
"Jag har ju en djävul på höger axel och en ängel på den andra".

ANDRA CHANSEN

Vilket spektakel!
Alla åtta bidragen sjunger varsina låtar.

"Dags för röstning"!
Snabbreprisen!
Fyra bidrag röstas ut.
Slussarna stängs!

De återstående fyra ska duellera.


Duell mellan två bidrag.
"Dags för röstning"!
Snabbreprisen!
Slussarna stängs!

Duell mellan de två återstående bidragen.
"Dags för röstning"!
Snabbreprisen!
Slussarna stängs!

"Nu så har vi ett resultat!
Två återstår, som sedan går till finalen i Friends Arena den 8:e mars.

Hängde du med?
Knapp jag i alla fall!

Jag hoppas att Helena Paparizou och Martin Stenmark går vidare.