På väg hem!

Vi står på bryggan och betraktar skeppet som just lagt ut från hamnen. Det är dags att påbörja den långa färden över havet. Länge betraktar vi det ståtliga skeppet, hennes fladdrande segel och vackra skrov. Men ju längre tiden går, desto mindre blir skeppet. Till slut ser hon bara ut som en vit prick där hav och himmel möts. Precis när skeppet försvinner vid horisonten säger vi till varandra: "Nu är hon borta". Men skeppet har bara försvunnit ur vårt synfält sett. Skeppet är lika mäktigt och ståtligt, lika mycket på väg mot sin slutliga destination som det var när det lämnade den trygga hamnen. Det är ur vårt perspektiv skeppet förminskats, inte annat. För just när vi säger "Nu är hon borta", finns det andra som ser skeppet komma och som med glada röster ropar "Nu kommer hon!".

Dagen efter Estonias undergång!

Idag är första dagen efter Estonias undergång för 15 år sedan. Jag kommer aldrig att glömma det, för jag satt i soffan tillsammans med Sofia och såg tragedin på TV:n. Vi satt alltid i soffhörnet på den tiden, Sofia nerbäddad och jag brevid i full färd med att försöka pyssla, mata och trösta. Vilken bisarr tid egentligen, tänk att det är femton år sedan och att hon fixade det mot alla ods, vilken tjej! Nu ska man ju inte titta tillbaks på det som varit, men sådan där händelser är så starka så de är väl värda att nämnas, eller åtminstone tänka på ibland så att jag värdesätter det jag har och också känner lite stolthet över att jag också orkade igenom dom åren med huvudet upp och fötterna ner ännu en gång.

BURRRRRRRRRRRRRRRRRR

Fy sjutton va svalt det var i morse, eller så är man väl ovan och bortskämd, för september månad har ju varit helt makalöst vacker hittills, men så har det då vänt och motorvärmarsladden åkte i ikväll när jag kom hem från jobbet och kupévärmaren är också på plats. Dessutom for jag och köpte nya höst/vinterhandskar samt strumpbyxor din 40, så nu är jag lite förberedd. Det är verkligen en himla tur att jag vet var jag ska finna värme inombords. Blir det riktigt jäkligt, så sätter jag mej på hallgolvet som är uppvärmt med en filt över mej och har mp3-spelaren i öronen, ja, jag stoppar naturligtvis inte in hela mp3:n i öronen, utan bara lurarna så klart. Under extrema förhållanden så har jag kanske ett glas rött vin också där inom räckhåll.

Nu är jag redo!

Nu sitter jag och bara väntar på att frosten ska lägga sig över lägdorna och att jag ska ta det jäkligt försiktigt när jag kliver ut på bron på mornarna när morgontidningen ska in, yoga och andra häftiga rörelser tänker jag fortsätta att utföra på IKSU har jag tänkt och inte på bron.

Ledig helg!

I går så var jag ju på min andra yogaklass och det gick alldeles utmärkt, hade ju lite ågren inför det eftersom den där jäkla högerarmen krånglade, men det funkade tol. Tidigt i morse klev jag upp och fixade till Sofia, för hon skulle fara till Skellefteå på, nu kommer det ett långt ord! rullstolsinnebandy-tränings-och-upptaktshelg. Eftersom jag har varit på såååååå många sådana, så överlämnade jag det till en assistent med varm hand, så kl. 08.15 for dom iväg härifrån och kommer tillbaks i morgonkväll.

Så nu sitter jag här och känner mej oförskämt lat och avslappnad, hör inga ljud från permobilen, utan kan ägna mej åt precis vad jag vill hela tiden, slötitta på TV:n, kolla in någon HÄRLIG VIDEO några gånger och bara vara gunsan.

Passade på att ta en promenad idag och då plockade jag in sommarens sista ängsblommar, dom är tillägnade alla som jag älskar.

♥♪♥♫♪..¯..•.¸¸ ♪♥♪♥♫♪..¯..•.¸¸ ♪"DET ÄR SOMMARENS SISTA SÅNG SOM TONAR UT EN SISTA GÅNG"♥♪♥♫♪..¯..•.¸¸ ♪♥♪♥♫♪..¯..•.¸¸ ♪

Yogaklass!

Imorgon ska jag utmana mej själv igen på ytterligare en yogaklass, det går av stapeln 16.00-17.00, om jag lever då vill säga. I tisdags var jag ju på bodybalance och efter det har jag tyvärr ont i min högra arm, den där knäppa armen som det sitter den ännu knäppare handen på, som har det ännu knäppare pekfingret på, som för snart två år sedan blev halvtoch sedan dess alltid är kallt stelt och jäkligt otrevligt. Om det hade varit vänster arm, så hade jag åkt till akuten. Skit, skit, skit att det inte blir bra med det där någon gång. Gud va jag klagar nu, men jag blir så less på att aldrig få må riktigt bra. Huvudet följer tyvärr inte med kroppen, jag är ju fortfarande bara 27 sådär och kroppen uppför sig som 80 emellanåt.

Idag när jag kom hem från jobbet runt lunch så tryckte jag igång DVD:n igen och lät mej svepas med av New Yorks gatupuls och East Village graffiti och den där otroligt vackra, ödmjuka, generösa och jäkligt modiga mannen igen som sjunger som en gud, drog väl in lite snor också förstås tillsamman med maten. Det lät väl trevligt *LER*

Måste ta mej samman........

De sista dagarna har jag varit okoncentrerad, eller rättare sagt haft så många starka känslor snurrande omkring i kroppen. Mardrömmar om att allt inte skulle falla på plats. Födelsedagar, singelsläpp, ska jag boka IKSU? orkar jag ta en klass i bodybalance och sist men inte minst!

Dokumentären på tisdagkväll med Peter. Plötsligt så hände allt i en enda fart och jag landade med huvudet upp och fötterna ner. Så här sitter jag nu och känner mej lite omtumlad men lycklig, träningsvärken har inte ännu infunnit sig, var ju å tränade i går mellan 16.00-17.00. Bodybalance var en överraskning det också. Otroligt vad lite man vet om in egen kapacitet, att jag tidigare var skapligt smidig minns jag ju, men att det fortfarande var så efter 40 år hade jag ingen aning om, men! däremot balansen var det kass med tycker jag, men det är tydligen något som man kan träna upp, så håll ut! ge inte upp! Nu ska jag även testa "core". Fiffigt med "Guldkortet", nu är det bara att testa sig fram.

Peter´s singel som släpptes den 21:a är hur underbar som helst, så nu är jag en lycklig ägare av den genom itunse :-).

Igår kl. 21.45 så var det då dax att bänka sig framför TV:n och trycka på rec-knappen på DVD:n. Nu måste jag använda kraftuttryck! fy fan! så bra den var, dokumentären med Peter menar jag ju naturligtvis, jag har faktiskt inte hämtat mej ännu, känner mej konstigt frånvarande, som att stör mej inte, för då försvinner drömmen om balen på slottet, hur går jag vidare, jag vill ju ha mer, mer, mer nu! för han var alldeles, alldeles underbar.

För de som råkade missa igår, finns det ytterligare möjlighet på stv-play fram till 22 okt.

Årets Dokumentär:och dom nominerade är! HAPPY HANDSOME AND UNKNOWN m m m och vinnare är! HAPPY HANDSOME AND UNKNOWN. *LER*

Bulgarienfararen är hemma!

Ännu en vecka som gräsänka är över, nu är han hemma igen, kanske för gott för den här sesongen, men jag har blivit luttrad, tar liksom inte ut något i förskott. Hemfärden var tydligen lite turbelent, flyget var inställt, vänta på ytterligare besked, kom försent till Arlanda, missade bussen hem, taxi för att hinna ikapp bussen och 2500:- fattigare. Nu ligger vederbörande och sover, men ack vad han kommer att få bli delaktig här hemma bara det dagas :-)))).

VH ACTION

I dag har jag varit på lunch med VH assistans/action och direkt efter det så var det en presentation av och med Veronica Hedenmark av det nya conseptet Action som riktar sig till ungdomar i synnerhet, så det ska väl passa Sofia lite mer vad gäller aktiviteter och attetyd, tex så delade dom ut kondomer, bara en sån sak, sex och samlevnad är en del av deras nya giv.

Kvällen fortsatte tillsammans med VH som hade bjudit in till en exklusiv förhandsvisning av Stieg Larssons " Flickan som lekte med elden ". Kanonbra även den filmen. Jag rekommenderar att se " Män som hatar kvinnor " först naturligtvis så att man hänger med från början, men som sagt! jäklar så bra den var. Nu ser jag fram emot den sista filmen som förhoppningsvis också kommer under namnet " Luftslottet som sprängdes ". Otroligt sorgligt att Stieg Larsson gick å dog, för 4:e boken saknas mej. Efter filmen så blev vi bjudna på efterfest på resturang Rex med disco- musik och plockmat. Sofia och jag tackade för oss och styrde kosan hemåt efter någon timma och nu är det dax att avsluta den här innehållsrika dagen.

EN BRA DAG :)

Tänk att en vanlig sketen tisdag kan kännas som en RIKTIGT BRA DAG.

Vaknade lätt ångestfylld för idag så var det dax för besiktning igen, den här gången var det inte det gamla skrället, utan Chewan. Det är en av de saker som jag inte tycker om att göra, ändå är det oftast jag som måste göra det av någon anledning, hm! Kan hända att jag har nämnt det förut, tror nämligen att maken tror att det är lättare att få igenom bilen om en kvinna åker med den. Saken är den att det är en helt annan generation nu där det faktiskt kör omkring minst lika många kvinnor som män, så vi är ett ganska vanligt inslag i trafiken. För ovanlighetens skull så var jag den enda kvinna där idag, plus en massa gamla gubbar som tittade gillande på mej och min bil, som ungefär, oj lilla gumman , kan du köra en så där stor bil, dom vet inte vilken dom hade att göra med ha ha ha ha. Yes! den gick igenom hur gallant som helst, så glad i hågen rattade jag hemåt, efter en liten sväng förbi på VH-kontoret och hämtade en flaska handsprit, det är ju sådana tider nu, sprit, sprit, sprit.

Eftermiddagen bjöd på ännu en fantastisk överraskning och glädjande nyhet. På tisdag den 22/9, kl. 21:45 så sänds det en dokumentär om och med Peter på svt1, en hel timma.http://svt.se/2.74611/1.1690636/en_annan_sida_av_peter_joback_i_svt?lid=share

Å till på köpet så har det varit ett otroligt vackert väder här i norr. Nu gäller det bara att hålla tummarna så att jag inte åker på svininfluensan.

Söndagsstekarna :-)

Nu när åkrarna är slagna så återkommer gässen och landar precis här utanför mitt sovrumsfönster. Här ligger dom mest hela dagarna och äter sig mätta och trinda inför sin resa söderut, ganska så vemodigt faktiskt. Varje höst så tänker jag! Ja då får man se om man lever nästa år och får se dem när dom återkommer. Sån är jag! bara jag överlever december ut :-))) Jag måste berätta! Apropå gässen. För många år sedan, när min kära storpudel Ludde fortfarande levde, så var vi som vanligt ute på en promenad här ute på lägdorna, han kutade omkring glad och fri runt omkring mej, gässen flög i ständiga sträck över våra huvuden och plötsligt så small det av ett gevärsskott bara en liten bit ifrån oss. någon sekund efter så damp det ner en gås alldeles nära oss, marken skälvde av dunsen. Jäsiken om man hade fått den i huvudet. Vi gick vidare och sedan när vi kom hem så tittade bort mot det hållet som skottet kommit ifrån och då såg jag en polisbil där. Skjuta söndagssteken inom tätbebyggt område är tydligen inte tillåtet.

Höstbruket i stan :)

En helt bedårande söndag är nu till ända.

Sofia och jag tog oss en välbehövlig sovmorgon idag, hon är ju ordentligt förkyld vilket medför att hon har svårt för att lyckas somna på kvällen, samt att magen blir lite knasig av allt alvedon och annat man sväljer när man är förkyld och snuvig, så sista gången som jag var till henne var kl. 01:30, "kom å kolla igen" löd det sms:et. Resten av natten var det lungt! Morgonen och förmiddagen: dusch, frukost-lunch och dammsugning m m. Det är otroligt vilken vacker dag det varit, solen var tom varm, 22 grader mitt på dagen. Det skulle inte förvåna mej om vi har haft bättre väder än i Bulgarien, såg ju på väderkanalen om översvämningarna i nordvästra Turkiet och att det var regnigt i Grekland med omnejd. Nu är höstbruket i full gång här på landet.

ALLA DESSA ÅR!

To Night!

Nu är det snart midnatt, ännu en lördakväll är slut!
Idag har jag varit ute och jobbat på tomten, tack och lov att det bara är en liten radhustomt, för det räcker såååå bra ändå. Ofta tänker jag på dom som har stora villatomter just när jag håller på som mest och klipper, ränsar och fixar till, stackars människor! fast kanske en del tycker om att slita halvt ihjäl sig hemma runt knutarna. Nu är jag nästan klar inför vintervilan och det känns befriande, det är bara för mej att luta mej tillbaks och snart blir det läge för att elda i kakelugnen, det är mysigt. Apropå kakelugnen! i måndags fick vi hem vinterns vedleverans, så nu är vedboden fullproppad med härlig björkved, mmmmm.
ALL NUMBER- ONE DAYS!

Träningsvärk!

OK då! det börjar kännas lite nu, men inte mer än att jag upptäcker muskler som inte fått vara med på väldigt länge. Nu får jag verkligen hoppas att jag inte ger upp så lätt. Tydligen så har jag muskler på magen som har gått i ide för x antal år sedan, likadant är det med några sådana längsgående trådar i bröstmuskeln, axlar och skulder, dom har tydligen också somnat in för ett tag sedan. Ganska komiskt faktiskt! men jag har alltid trott att jag är hyfsat stark och vältränad, pytsan! Seg möjligtvis. Efter alla år av lyftande så har jag naturligtvis stärkt en del muskler och fått bra teknik, men ändå inte upprätthållit smidighet och styrka i kroppen till belåtenhet, det märks och känns just nu.

Så till maken! Ja han for till Bulgarien igen i gårkväll. Efter fem dagar så var det dax igen. Han kom hem på lördakväll, tvättade söndag, vek sin tvätt och la den i resväskan på måndag samt bokade nästa resa och! ja som sagt, reste igår. Så här sitter jag nu ensam med träningsvärk och en förkyld Sofia.

Men egentligen så är det inte synd om mej, för jag har så mycket härligt att vara glad över. Jag är frisk, jag har upptäckt en massa härliga muskler på kroppen, jag har ett nyinköpt magasin Tove, DVD-spelaren är installerad av min egna IT-Per (han är guld värd), så nu kan jag spela in på DVD:n och se filmer.

Å till på köpet så har Ginza släppt bilden på PETERS kommande CD "EAST SIDE STORIES" *ler*

Umeå är europas kulturhuvudstad 2014

Det var något som jag inte hade vågat tippa på att Umeå skulle vinna över Lund, men ibland händer det! :-)). Det kanske tom är på tiden att Umeå/norra Sverige exponeras lite mer även för svenska folket, hörde nämligen här om dagen då en tjej från Lund intervjuades på TV:n, som det lät på henne så visste hon inget alls om norrland och i synnerhet inte om Umeå, för hon trodde att det sprang omkring renar i stan. Stackars tjej! antagligen så sov hon på geografilektionen, eller så var det hennes lärare som hoppade över norra Sverige. http://www.vk.se/media/?clipid=3862

Idag fick jag en tid hos frissan, bara så där! vilken tur jag hade, ringde och skulle beställa tid och då hade hon ett återbud, taget! Tanken när jag kom hem efter frissan var, nu flyter jag vidare på den här fixavågen, så jag loggade in mej på IKSU och bokade min första yogaklass, Så om jag lever och får vara hyfsat frisk blir det på torsdag mellan 16:00-17:00. Herregud va jag gruvar, tänk om jag gör bort mej, är jag för gammal för det här? hur klär man sig? vad ska jag ha på fötterna? kommer att bara att vara unga vältränade studenter där? Det är nästan lika gruvsamt som att tatuera sig, men det gick ju alldeles utmärkt. :-), så jag kanske fixar det här också.

DET BÄSTA RÅD JAG FICK VAR, BÄR UPP DIN EGEN VIKT, JAG SLET, MEN DU DET GICK FAST DET VAR SVÅRT.

Guldkort

Idag for jag till IKSU och skaffade mej information om olika klasser bla yoga som jag länge varit nyfiken på och sagt och gjort efter ca 20 minuters info av en trevlig tjej så nappade jag på ett guldkort, så nu kan jag när som helst utnyttja dessa otroliga resurser som dom har här på IKSU. Yoga är det jag först och främst kommer att prova på och troligast även pilates, åtminstone för att se vad det är för något. Med guldkortet så har jag tillgång till allt som finns från bad, bubbelpol, styrketräning, personlig tränare, m m m m å så yogaklasser, ja det som inte finns där, vet i gudarna vad det skulle vara. Nu gäller det bara att ta sig i kragen och boka en tid och jag har sex tider/ vecka för yoga att välja på, så det vore väl konstigt om inte någon skulle passa. :-)))

Söndakväll!

Helgen är till ända, å vilken helg sen, senare delen av den har jag bara legat som en support på kökssoffan på värmedynan. OK! PC:n har varit med mej också naturligtvis som en förlängd länk till världen där utanför, till dej! :-)). Vilken tur att husbonden kom hem igår föresten, för tidigt i morse så tempade jag mej och till min förvåning, men ändå inte, så hade jag 38,5. Tyckte att det kändes så konstigt där jag låg, liksom ont i ryggen och stel i händerna och ont i finger lederna. Skönt att han äntligen har fattat galoppen och lärt sig hur Sofia ska skötas, det underlättar och avlastar mej betydligt, så i dag har han fått vara assistent nästan på heltid, medan jag legat på soffan tillsammans med dej som sagt. Det blir en tidig kväll, för jag har ju tänkt orka fara till jobbet i morgon, som tur är det inte förän efter lunch. Den här bilden som jag lagt in ikväll är från väntrummet på jobbet. En röntgenapparat från tidernas begynnelse, där kan man snacka om strålande tider.

Bulgarienresinären återkommen!

Maken kom hem här strax efter åttatiden, brunbränd, nöjd och lyrisk. Stackare människa som måste fara hem till hösten och mörkret. Så nu är det bara för honom att börja spara pengar och se fram emot nya äventyr nästa år. Jag är verkligen glad för hans skull att han äntligen har hittat ut, tror sig att resa och uppleva andra ställen. Från det ena till det andra. Nu är jag så där vansinnigt trött som bara en gammal sklerodermikärring kan vara. Vaknade i morse,strax efter nio, allt var som vanligt, smög mej ner i köket för att inte väcka Sofia, det var ju trots allt lördamorgon= sovmorgon. Bryggde mitt kaffe, dukade fram resten av frukostdryckerna, hämtade in tidningen och hade en skön stund framför TV4 nyhetsmorgon. När Sofia vaknade så var det dax för dusch, sedan påbörjade jag de vanliga göromålen, tvätt, disk och och lite övrigt. Sofia och jag har ju varit väldigt mycket uppe i varandra ett tag nu, faktum är att inte en dag på två månader har vi sluppit varandra och nu när Stig varit borta också, så har det blivit mycket, om man säger så. Så efter att jag serverat henne frukost/lunch, så beslöt jag mej för att lämna henne en stund ensam på bottenvåningen och gå upp och städa akvariumet, det tar bara ca en timma. När det var klart så gick jag ner igen, nöjd och belåten med min insatts. Äntligen! så skulle jag med gott samvete sätta mej med PC:n och ha en skön stund, kolla in mailen, lyssna på skön musik och bara surfa runt. Det var då jag kände! blåskatarr! igen! helvete! Tydligen så ska den här sklerodermikärringen inte göra ner än, äta, sova, 1:a och 2:a. Så nu sitter jag här igen på min värmedyna, sväljer ner alvedon och penicilin med tranbärsdryck och tycker att det börjar bli lite tjatigt det här. Å som sagt! jag blir ju så jäkla trött.

Stockholmsweekend! :-)

Ledig fredag! flygbiljetterna ligger framme och min lilla lagoma kabinväska är packad med det mest nödvändiga, men i synnerhet bra skor, för nu bär det iväg till Stockholm och en härlig weekend med ett helt gäng PAJ-fans och vi ska bo på samma hotell centralt och vädret ska bli kanon har vädergudarna spått. Mina vänner kommer från när och fjärran, öst och väst, norr och söder och vi är lika galna allihop och i spridda åldrar. God mat och dryck, skratt och gråt och som grädde på moset så ska vi på en liten intim konsert i en våning på södermalm, bara jag och mina vänner! *LER*

Ja precis så skulle det kunna få vara, eller åtminstone så kan man drömma. Så om jag ligger och ler när jag sover, så kan det mycker väl vara just där jag är just då.

Så alla som känner sig manade att följa med! BLUNDA I SOLENS SKEN och dröm med mej :-)

Pest eller kolera?

Idag fick vi besked att all vårdpersonal inom landstinget ska vaccineras och en ansvarig på varje avdelning ska lämna in listor på all personal som vill och ska vaccineras. Så nu kommer jag till mitt dilemma. Pest eller kolera? Betänketiden var ca 30 min, för jag fick besked strax innan jag skulle gå hem från jobbet idag och listorna ska lämnas i senast i morgon. Jag ringde till reumaten för att få tala med min läkare, men där var det bara en sköterska som tyvärr meddela mej att deras, alltså även min läkare inte hade gjort upp någon riktlinje om hur vi patienter skull delas in och informeras om vi ska, bör eller absolut inte ska vaccineras. Pga att vissa reumatiska sjukdommar kan förvärras betydligt om man utsätter sig för vaccinationer, som in mitt fall tex, har ju fått besked tidigare att så är fallet för min del. Så nu står jag på den listan ändå och hoppas att det kommer besked från min läkare innan nålen ska stickas in i mej någon gång i börja av oktober. Fan! jag som ska på konserter i december.

Nu är det höst!

Första september, fyra månader kvar av året och tills jag fyller 28, eller vad det nu är. 101 dagar kvar till julkonserten på Scandinavium i Göteborg och det blir mitt 101:a inlägg på min blogg, som startade den 17/4, tänk vad tiden går!

Studenterna har börjat, 52 st 4:e terminare som invaderat avdelningen och ska lära sig ta röntgenbilder. Det är alltid lika spännande att se vad det är för kvalité på dessa ungdomar och hur tålamodet ska räcka de här kommande månaderna, men i slutändan så brukar det lösa sig å nått sätt.

En av mina jobbarkompisa har just farit hem, hon har varit här och förbarmat sig över lite svarta vinbär, jag har tröttnat på att plocka in dem känner jag, åtminstone i år infann sig inte plockarivern och föresten så har jag kvar i frysen sedan förra året, så! nä det får vara för mej med dessa vitaminrika härligheterna för det här året.

Nu känns det att det är höst, ok! det har varit en fantastisk dag i dag, över 20+ och sol från en klarblå himmel, men det luktar höst liksom.