lördag 31 oktober 2015

ALLA SOM VI SAKNAR!


Alla Helgons Dag, som det egentligen heter, men Erik var ju inte något helgon direkt, bara en alldeles speciell och unik kille och älskad för just den han var!

Idag när jag gick på min vanliga promenad, efter tre timmars tv-tittande på Nyhetsmorgon, så möttes jag av den här hälsningen från Erik, den vita fjädern igen!

Självklart hade jag redan bestämt mig för att gå till Minneslunden här strax intill,

precis som jag alltid gjort sedan jag flyttade hit ner från Umeå och inte har möjlighet att gå till Eriks grav!
För som jag alltid brukar tänka, han är inte där, han är lite här och där och lite var som helst!
Han är fri som den vita fjädern, som han symboliseras för mig!

Min älskade son, nu är det sex år sedan vi sist sågs, som jag sist höll om dig och kände din doft och dina armar omkring mig!
Saknar dig så innerligt mycket, men sorgen och saknaden har fått en annan dimension och färg, som ger mig en tröst och hopp om att jag en dag kommer att få träffa dig!

fredag 30 oktober 2015

ALLA BEHÖVS!


Till och med en fingerstump har en uppgift ibland, som nu till Halloween tex, så enkelt att dressa om, det behövs bara lite ketchup längst ut på stumpen, så är saken klar!

Jo, det var så sant, den funkar även som bäst när jag ska ta hudkrämen som ska motverka rynkorna morgon och kväll!
Tyvärr så funkar det inte, alltså det där med rynkorna!
Och ändå doppar jag min stump i burken morgon och kväll och förfäras över "icke" resultatet varje gång!
Vem försöker jag lura?

Stumpen blir glad i alla fall för att den har en uppgift!

Idag är det förresten precis åtta år sedan jag låg på handkirurgen med CD-spelaren på magen och lurarna i öronen, för att jag skulle slippa höra ljudet när den kapades!
Vad jag lyssnade på? Ja gissa det den som kan!

Som sagt, alla behövs!

tisdag 27 oktober 2015

Peter Jöback - Jag kommer hem igen till jul




Självklart har jag bokat biljetter till julens bästa uppladdning!
Alltför länge sedan sist, närmare bestämt sex år sedan!
Min son Erik hade precis gått bort och jag hade bokat biljetter lååång tid innan, men som jag tänkte då, det här behöver jag mer än någonsin nu och Erik vill säkert att jag reser iväg på konserterna för att orka med det som komma skall!

I år kommer jag att njuta av julkonserterna med sänkta axlar och ett lugn i hjärtat, ty sorgen finns kvar men den är inte längre svart, utan den är den där vita fjädern som ofta singlar ner framför mina fötter som en välkommen hälsning!

TILLSAMMANS MOT CANCER!



Om en vecka fyller den här underbara jäntan 28 år, hon övervann cancern, mot alla odds, som hennes läkare sa till oss!

En tidig morgon på "strålis", inför det första besöket när det var dags för tuschpennan att märka upp strålningsytorna, ja, det var både, rygg och skalle som skulle strålas!
Erik följde oftast med som den stolta storebror han precis nyss blivit!

Och som sagt, oddsen var små att detta skulle gå vägen, men tji fick cancerdjävulen!

Nu, 28 år senare, ser bilden helt annorlunda ut, Erik finns inte längre med oss, jag har blivit rynkigare, betydande inslag av grått, i mitt då tidigare svallande rödblonda hårsvall, ett halvt finger kortare och starkare än jag trodde var möjligt, för det stämmer nog, det man inte dör av, gör oss starkare.
Eller som jag ofta fick höra, "hur orkar du?", men vad hade jag för val?
Alla drabbas vi av cancer på något sätt!

Men framför allt Sofia lever och livet rullar bokstavligen på för henne, om ändock med hjälp av assistans och mitt stöd på distans!

Va tomt det hade varit om hon inte fanns!


söndag 25 oktober 2015

DET JAG INTE TÄNKTE PÅ DÅ!


Då, när mina efterlängtade barn äntligen kom hem efter mycket möda och besvär!
Ty, det är inte helt besvärsfritt och smärtfritt att vänta adoptivbarn heller, om det var någon som trodde det, varken för eller efter "förlossningen"!

Alltså, smärta behöver ju inte alltid handla om fysisk smärta!

Naturligtvis fanns väl en litet tanke på främlingsfientlighet i världen, men inte här, inte här i vårt lilla fredliga land, som dessutom blev förskonat från de värsta farhågorna under andra världskriget! Här finns väl inget agg mot invandring eller färgade?

Men när Erik en dag kom hem från "dagis" och frågade mig, med andan i halsen, "mamma, mamma, inte är väl jag invandrare?"
Då gick sanningen upp för mig och sedan den dagen har jag alltid haft en liten obehaglig känsla i magen!
Hur vi tänkte när vi beslutade oss för att ännu en gång önska oss ett till barn och ett syskon till Erik, det var en självklarhet och fortfarande är!

Nu när jag ser hur allt har utvecklats i vårt samhälle, med främlingsfientlighet och rasism i stora drag, nu attackerades människor för sin hudfärg och sin tro och sexuell läggning!
Jaha, dessutom hur vi ser på funktionshindrade, ett inslag i vårt samhälle som bara är i vägen, bidragsberoende och måste ha assistans, "som ger arbetstillfällen" och inte är till någon nytta alls!
Ja, herregud vilken tur att vi fick våra underbara barn, med eller utan diagnoser, handikapp, underbara hudfärg, vackra ögon, härliga personligheter och framför allt kärlek och kunskap om olikheter, en kunskap oss vi vill dela med oss av!

En rikedom som gjort mig stark och modig inför livets fortsatta prövningar!
Med lite hjälp av min Räddare i Nöden!

torsdag 22 oktober 2015

DET SOM INTE FICK SKE!


Men nu har det ofattbara också drabbat Sverige, skolmord vid tiotiden på förmiddagen på Kronogårdsskolan i Trollhättan.
En lärare-klassassistent och en ung pojke blev offer för det bestialiska mordet!
Att spekulera om anledningen är helt onödigt och tyvärr så är en av offren mördaren själv, så sanningen kommer vi aldrig att få kännedom om! Högerextremt motiv, eller?
Gärningsmannen avled av sina skador på sjukhuset, som orsakades av polisen som sköt honom!

Mina tankar går oavkortat till alla drabbade, föräldrar, syskon och nära vänner till båda dödsoffren och gärningsmannens anhöriga!
Sverige är i chock!

En tragedi har drabbat Sverige och alla våra tankar går till offren på Kronan i Trollhättan. Därför borde vi hålla en tyst minut för alla berörda - som de solidariska medmänniskor vi är.
Söndag 25 oktober kl 14:00

onsdag 21 oktober 2015

TVÅHUNDRASJUTTIO KRONOR



På den tredje dagen klev hon upp från soffan och gick en snabb promenad ner till stan och provianterade
och kom därefter hem kånkande på en sju kilo tung ryggsäck och dessa nya jättefina sedlarna från en lokal butik som säljer alkohol.
Jaha, nu tror du att jag köpte sju kilo alkohol, men nix pix, det var frukten, äggen, osten, grädden och brödet från butiken bredvid också!

Tänk om jag vägde sju kilo mer, hujedamej va tungt det var!
Och det påminner mig om när jag var på fjällvandring i unga år, då hade jag oftast ca 15 kilo på ryggen utan problem!
Det var typ en 40 år yngre och betydligt friskare gunsan!

tisdag 20 oktober 2015

MUSIKALTURNÉNS SISTA SKÄLVANDE DAGAR



Ja, jävlar vilken smäll! Och nu menar jag naturligtvis konfettikanonens guldregn över arenorna!
Jag har faktiskt massor av guldmetallickonfetti i min väska, eftersom jag har haft plats på första parkett vid tre tillfällen av fyra möjliga!


Torsdagen den 15/10 reste jag med tåg till Linköping och checkade in på Scandic Linköping City!
Jo just det, lillasyster var med också, det var ju hennes önskan att också få uppleva ett AA-möte för musikalnördar!
Här fick vi åtnjuta härligheterna från Sektion D, höger, rad 2 och det funkade riktigt bra för det var ändå hyfsat långt fram!


Nu hade jag ju redan två konserter i färskt minne, men ändå berördes jag lika starkt igen av de underbara rösterna, närvaron och inlevelsen som levererades från artisterna och hela den 30 manna orkestern och kör!





Tillsammans skapade de ännu ett magiskt mästerverk med både humor, allvar och eftertanke med hjälp av varandra!

Fredag, hotellfrulle, utcheckning och därefter shopping på stan och fika på Café Gyllen innan hemfärd med tåg!
Hemma igen, kolla in packningen inför nästa dag.
Försöka sova några timmar, vilket inte är så lätt efter en sådan energikick som konserten ger mig!

Upp med konferencier Emcee klockan 05:00
Guten morgen meine Damen und Herren, mesdames, messieurs, ladies and gentleman,
nu är det dags för dig att gott upp!

Redo för nästa tåg mot Göteborg och Scandinavium!

Nu reste jag ensam, men möttes av mina norska vänner som jag hade bokat tillsammans med.

Och i vanlig ordning gick vi i samlad tropp till restaurang Mandarin och käkade kinamat, jag "Fyra små rätter" precis som vanligt!

En timma senare i samlad tropp, gick vi till Scandinavium där den sista konserten i Sverige och för mig den här gången, gick av stapeln!
Hur gör jag nu då? Jag har ju blommor och en liten flaska Champagne Laurent-Perrier i en presentpåse till Peter med mig och jag fick inte lämna den i garderoben eller till någon av vakterna för överlämning!
En vakt sa till mig att jag kunde ju gå fram vid publiktacken och överräcka den själv!
Hujedamej va läskigt, det var ju drygt 110000 i publiken och jag hör ju till de ängsliga som egentligen inte vill synas!
Första Rad!








Och en magisk konsert igen i goda vänners sällskap och det gör det om möjligt ännu mer magiskt, när jag inser vad jag har fått tack vare underbara Peter Jöback!

Men va fan, han måste ju få min gåva, så sagt och gjort, jag gjorde det!
Jag gick fram, sträckte min bukett upp och ropade lite försiktigt på Peter, som kom fram, böjde sig ner och tog emot den!

Phu, vilken jävla grej, bland allt konfettiguld på golvet och stående ovationer!

Söndag, hemfärd med tåg igen!

Så därav har jag legat på latsidan de här två dagarna sedan dess och känt hur det gungat, som när man har varit på sjön i flera dagar ungefär, eller svävat, för jag har egentligen varit i sjunde himlen bland det riktigt stora stjärnorna, Peter Jöback, Helen Sjöholm, Emmi Christensson och sist men inte minst, Norm Lewis!

onsdag 14 oktober 2015

GUNS AND ROSES!


Så har vi kommit en bit in på vecka 42, den vecka som jag har väntat så länge på!

När man som jag har ett brinnande intresse för Peter Jöback som tillhör den unika kategori av artister och skådespelare som med mod och framgång rör sig över olika genrer och har världen som arbetsfält.
Hans samlade skivproduktion har sålt över en miljon exemplar och han är en given del i det svenska kulturlivet, och nu även ett välkänt ansikte i det internationella.
Han varvar idag konserter, turnéer, shower och TV med internationella musikalroller och han är alltid en konstnärlig drivkraft i alla delar av sitt artisteri.

Så är det alldeles extra trevligt just den här veckan, ty igår släpptes "Boka före" biljetter till The Phantom of the Opera, på Cirkus i Stockholm, med premiär den 14 september 2016.
Biljetter släpps till allmänheten den 2/11!

Och kanske inte helt otippat, så har jag bokat biljett till, äntligen en premiär!
Och inte vilken som helst!
Gunsan ska se The Phantom of the Opera för åttonde gången med Peter Jöback och kanske få beträda den röda mattan, åtminstone liiiite!

Ikväll är det den svenska trillerserien "Modus" på tv4 kl. 21:00, med Peter i en av rollerna!

Imorgon beger jag mig ut på turnè igen, I Love Musicals i Linköping och därefter Göteborg!

Lycka är, när allt du tänker, säger och gör befinner sig i harmoni!

måndag 12 oktober 2015

DAGS FÖR EL-FILTEN IGEN!



Tre veckor kvar tills jag återigen får min Ilomedin behandling på dagvården, reumatologen i Huddingen!
Jag ser faktiskt riktigt fram emot det, trots att det inte på något vis är smärtfritt och att det kostar på att resa mellan Nynäshamn och Flemingsberg, tidig morgon och eftermiddag tre dagar i följd!

Tack o lov att jag har något som värmer mig på djupet, som når ända in till den där ljusblå benhögen!
Min räddare i nöden, mitt Ögon-och-Örongodis och världens bästa värmekälla!

Jag har sagt det förut, men säger det igen, bästa medicinen någonsin och att det absolut borde vara på recept!
Kultur och i synnerhet musik har en läkande egenskap, både för kropp och själ och jag är ett levande bevis på den vetenskapliga forskningen!

Apropå det, idag har jag julpyntat,

kan tyckas lite tidigt, men vem bestämmer när det är dags!
Jag var på en butik här idag, Dollar Store, där var det full julskyltning redan!

söndag 11 oktober 2015

Peter Jöback och Helen Sjöholm "När jag faller" I Love Musicals, Globen ...


EN KVÄLL PÅ GLOBEN ARENA


Lördag den 10/10 på rad 1, plats 13 i Globen och jag befarade att det, trots rad 1, inte skulle bli till direkt belåtenhet för mig, men jag hamnade ju nära storbildsskärmen och ingen framför mig!
Bra ändå med andra ord!

Dessutom hade jag ju redan upplevt denna underbara konsert för drygt två veckor sedan, så jag var nöjd ändå!
Ihoptryckt mellan två skapligt stora män, satt jag säkert!

Den här gången hade jag min kompis Mia med mig, men pga att jag köpte våra biljetter vid skilda tillfällen, så fick vi inte sitta med varandra, med det gick bra ändå, uppmärksamheten var ju trots allt riktad åt ett annat håll!
Vi delade en god måltid tillsammans med några likasinnade på restaurang Orkide Thai, Arenavägen 29 innan konserten i stället!

Nu var jag beredd och njöt i fulla drag av kvällen, som var precis lika underbar som sist på Spektrum i Oslo, ja förutom då att jag inte hade härligheten en armlängd ifrån!

Så det här var en helt ny erfarenhet, att under största delen av konserten titta på storbildsskärmen

och dessutom fota av den!


Helen Sjöholm och Peter Jöback ur "My Fair Lady"


Håll till godo, detta är vad som bjuds på som aptitretare för er som har lyckats få tag på biljetter och ännu inte har sett konserten!

Emmi Christensson och Peter Jöback "The Phantom Of The Opera"


Norm Lewis och Peter Jöback "Who´s The Man"


"Guldet blev till sand"

Eller som en tröst för er som inte fick tag på några biljetter!