söndag 7 augusti 2016

EN HELG MED ENDAST GODA ENERGIER!



Lördag morgon, vaknar som vanligt alltför tidigt med oro och ilska i kroppen!
Läser DN tillsammans med en mugg te och lingongrova med ett extra tjockt lager räkost på, bara för att hoppas att det kanske smakar något i allafall, men nej!
Smaken är totalt borta och mackan måste sköljas ner med teet för att inte fastna i gommen!

Tar en låååång dusch och skrubbar extra mycket, som om jag nyss utsatts för ett övergrepp!
Nu förstår jag hur våldtäktsoffer reagerar!

Lite senare ringer min kompis Mia och vill att jag ska följa med henne och maken på en seglats, men jag säger att jag inte orkar, orkar knappt stå på benen!
Men hon tjatar och lyckas trots allt övertala mig, så en timma senare kommer hon och hämtar mig och vi bordar deras fina segelbåt, där Hasse redan står beredd att lätta ankar!

På vägen ut ur inloppet till Nynäshamns hamn, ståtar ännu en ståtlig "liten båt",

nämligen "Regal Princess"!
Vårt mål är Grytholmen på Muskö!

En vacker plats i solen som ger frid åt en sargad själ!

Kvällen bjöd på trevlig musikunderhållning av ett rockband, Big Red Rockband, lett av journalisten Lennart Ekdal!
Jag hade ingen aning om att han kunde traktera en gura och sjunga rocklåtar så jäkla bra, tillsammans med tre ytterligare alldeles strålande musikanter!

Självklart var det omöjligt att sitta stilla till denna igenkännande och medryckande musik, så mycket stuff blev det!
Sol, vind och havet gjorde ändå att vi kvällade skapligt tidigt och nu fick jag användning av min kära gamla fjällsovsäck!

Efter att jag äntligen lyckades mosa två stycken myggor mot mitt ansikte, som var det enda som stack upp ur säcken, förutom frenetiska viftande händer, så lyckades jag somna och sov förhållandevis skapligt!

Vaknade i morse strax före åtta pigg och tillfreds, eftersom jag hade fått god energi av mina fina vänner och musiken!

Efter avslutad frukost uppe på däck, gick vi iland och kollade på Hembygdsgårdens fina utställningsstugor en stund innan det var dags att lätta ankar igen!


Som sagt, ensam är inte stark, vilken tur att jag har några som känner mig och vet vem jag är!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar