TIDIG MORGON!

Ibland uppskattar jag att kliva upp riktigt tidigt, som idag till exempel, redan 05:30, då sken solen in i mitt gavelfönster och lyser upp på ett magiskt sätt i Mitt Mysiga Krypin!
Det var en litet snötäcke och frost som reflekterade i snön och gjorde det än mer krispigt och vackert!
När jag sedan tittade på termometern så visade den -5!

Klockan 07:15, gick jag ner till pendeln, som tog mig vidare, med ett byte, till Karolinska sjukhuset i Huddinge!
Läkemedelsbehandling i sex timmar och sedan hem igen, så även två dagar till!

Dags att krama kudden, för imorgon ringer väckarklockan redan 04:30!
Tjingeling!

GE INTE UPP, DET FINNS HOPP

Det som började så bra och nu vet man varken ut eller in, ska man vara ute eller inne?

Den här charmiga Systemiska Sklerosen får verkligen en bundsförvant nu med att jävlas med kroppen, för det är precis det här som ställer till det extra mycket för mig, ena stunden sol och sedan snö, hagel, kraftig vind och sen är jag där igen, under värmefilten!
Jag orkar inte!

Dessutom var jag tvungen att proviantera nu igen, å det grövsta!
Så strax efter tio på förmiddagen checkade jag in på ICA MAXI och började mata av min inköpslista och lite till som vanligt, för visst blir det så, alltid råkar det slinka med mer än vad man hade tänkt sig!
Direkt efter ICA, gick jag, tyngd av min skittunga dramaten, in till apoteket strax bredvid, för att hämta ut mediciner, som dessvärre inte hade kommit in dit ännu, trots att det var över tre veckor jag beställde nya recept!
Skit oxå!
ICA MAXI ligger ett stenkast ifrån hamnen och idag låg säsongens första kryssare inne Regal Princess, ståtlig så det förslår!

Åtminstone ett litet inslag av den kommande sommaren, med lite fantasi!

Att det är kuperat här i Nynäshamn känner man sannerligen, när man ska släpa med sig en överfull dramaten hem igen, men jag får lägga det till träningskontot för dagen!
Väl hemma, hann jag precis plocka i ordning allt inhandlat och sedan välförtjänt landa i soffan för att se på Hem Till Gården-Emmerdale i en timma!

Innan det var dags att fixa med luncherna till mina tre dagar på Reumatens dagvård för ännu en omgång Ilomedininfution som inleds tidigt i morgon!
Konstgjord kärlvidgning,när det finns ett ännu bättre sätt, men det får jag vänta med tills på söndag!

Nåväl, vädret spelar oss ett spratt nu, men det finns ljuspunkter i eländet, häggen blommar utmed återvinningscontainerna!

MITT ANDRA HEM!

Det gick helt enkelt inte att vänta till den 14 maj, jag var bara tvungen att boka en till innan den sista skälvande föreställningen!
Ja, jag vet, jag är knäpp, jätteknäpp, men någon ska ju vara det också!
I torsdagskväll, precis innan jag skulle släcka sänglampan, det var då jag bara fick den där sorgsna känslan över att det snart är slut, snart sista chansen att se The Phantom of the Opera här hemma på Cirkus!
Känslan, som att skiljas från en älskad vän, så jag öppnade mobilen och surfade in på ticketmaster.se och kollade på ev biljett i helgen!
Och där var den, ett alldeles lagom pris, plats och perfekt dag, en söndag klockan 15:00, perfekt, bokad!

Och "precis som vanligt", jag får ståpäls av den magnifika musiken och gråter precis på samma ställen i handlingen, fortfarande!

Stående ovationer även i kväll, "precis som vanligt"!

Efter föreställningen gick jag till stage door och väntade på att få tack ensamblen personligt, när de var på väg hem från jobbet!
Och då jag står där, så känner jag mig så ledsen och vemodig över att deet snart är slut på denna fantastiska resa med The Phantom of the Opera!
Självklart var mitt huvudsyfte att få möta Peter Jöback, Fantomen him self och efter ca 25 minuter kom han äntligen ut, med mössan på huvudet och såg ut "precis som vanligt", tack o lov!
Att äntligen få se hans vackra face utan smink och mask igen!
Lättad och med kram och en tröstande kommentar från Peter, "Inte behöver du vara ledsen Gunsan, det kommer snart mera!

BALKONGHÄNG

all by myself!
Men alltså, på riktigt, jag orkade inte vara ute idag, gick endast med grovsoporna här strax intill!

Efter fyra dagars aktiviteter, ont på sittknölarna och solsveda, så gick det inte längre, jag bara strejkade, eller rättare sagt kroppen sa stopp
Fast solen strålade där ut och kvicksilvret steg på termometern utanför köksfönstret, så beslutade jag mig för att vara hemma!
Skönt att jag fixade ute på balkongen igår, så nu var det bara att landa i soffan bland kuddarna med en god bok!
Jag måste lyssna på kroppen innan den slår undan benen på mig!

ÄLSKADE STOCKHOLM

Stockholm, Mariaberget med utsikt över hela härligheten!
Ibland är det helt befogat att nypa sig i armen, ja precis som jag brukar göra när jag inser att jag har varit i New York!
Men även den här underbara utsikten och insikten om att jag har vår vackra huvudstad inom räckhåll, endast en timma med pendeltåget, så vips, så är jag här!
Efter två strålande dagar hemma i Nynäshamnssolen, så beslutade jag mig för att följa med min kompis Mia upp till storstan!
Mia skulle på ett läkarbesök och ville ha sällskap, lite mystid några timmar innan, så att säga!
Skynda, skynda, Körsbärsträden blommar på sista versen i Kungsträdgården!

Solen strålar från en klarblå himmel och Stockholm visar upp sig från sig bästa sida, ja jag är så stolt över vår vackra huvudstad!
Vi klev av pendeltåget på Södra station och tog en stilla promenad ner mot Gamla stan,




med ett litet stopp för att äta lunch på vägen ner!
Sedan landade vi på Kungsträdgården för en Latte!

När vi sedan var på väg därifrån, så hörde jag en röst som ropade, "Gun!"!
Det påminde mig om när jag och Mia var i Covent Garden i London 2 september 2012, då var det också en som ropade, "Gun!", The Phantom från West End!
Den här gången var det en, för länge sedan, grannflicka och klasskompis till min son Erik, Josefin!
Det är säkert 20 år sedan jag sist såg henne och att hon råkade se mig i folkvimlet och kände igen mig, är helt otroligt!
Ett kärt och glatt möte, som samtidigt kändes lite vemodigt, helst med tanke på att hon och Erik hade växt upp tillsammans där hemma i vårt radhusområde!
Nu var hon Psykläkare och Erik död på grund av psykisk ohälsa!
Olika är våra öden!

CYKELPREMIÄR!

Igår var det dags att släppa ut cykeln ur sitt trånga förråd!

Inte helt oväntat fick jag gå ner till närmaste bensinmack för att pumpa däcken, som var alldeles tomma!
Med mycket möda och besvär, så lyckades jag skruva upp de där små jävla ventilplupparna och ännu värre, lyckas få i luften, jag blir aldrig riktigt vän med de där bilmunstyckena!

Nåväl, turen gick ut mot Ringvägen och öppet hav, vackert så det förslår och tyst framför allt!
Jag hade med mig lite skaffning, så som kaffe, lingongrova med rökt kalkon, en banan och den obligatoriska vattenflaskan!

Ljuvligt, bara jag och mina tankar!
Väl hemma igen, så landade jag ute på balkongen i eftermiddagssolen en timma!

Så idag kände jag för att kasta mig på min vita springare igen!
Jag hann knappt landa med rumpan på sadeln, JÄKLAR va det kändes, hade alldeles missbedömt och glömt, att efter en premiär så kan det bli ömt!
Fast det beror ju naturligtvis vilken premiär man talar om, en konsertpremiär känns ju också förstås, men smärtar inte, utan ger en behaglig känsla och upprymdhet!
Men nu snackar jag ont i rumpan, det gick helt enkelt inte, så jag hoppade av cykeln och rusade upp efter mitt sadelskydd,

sedan kunde jag bege mig ut på ännu en tur!
Lite kringelkrokar hit och dit och hamnade tillslut nere i hamnen, där jag tillbringade flera timmar i solen!

Jag hade naturligtvis glömt att smörja in mig med solkräm, så mitt lilla face och jag har väl fått lite väl mycket UV-strålar idag också!
Tilläggas skall, när jag kom hem vid tretiden, så landade jag ute på balkongen igen!

VÄRLDENS KVÄLL FÖR VÄRLDENS BARN

Årets viktigaste kväll!

Peter Jöback och Helen Sjöholm, "När jag faller"!



Häng på och bli med i den här viktiga familjen världsförälder, var med och hjälp till att rädda barn från svält och nöd över hela världen!
Ja är med, jag skickar en hundralapp varje månad, kan jag, så kan du!
Jag har varit och sett med egna ögon fattigdom och svält, men också sett välmående barn som har fått en ny chans och som väntar på en ny familj, trygghet och kärlek!