ORKA GÅ VIDARE!

Att stanna upp ett ögonblick emellanåt kan vara den enda möjligheten att orka gå vidare!

ETT MÖTE MED MIG SJÄLV!

Plutos läge är en indikation på att jag går mot ett nytt skede i livet
och även om det är på darriga ben är jag beslutsam och handlingskraftig.
Jag har reservkrafter att ta till och kanske får jag använda dem helt,
men det lönar sig att ge allt!

Nu måste jag stå upp för mig själv och inte låta andra stå på mig!

FÖRSTA AUGUSTI

Vad har nu Bow Bridge med 1:a augusti att göra?
Jo på insidan av min badrumsdörr, som förövrigt oftast står öppen för jag vill få in ytterligare ljus in i hallen från badrumsfönstret, så hänger det en underbar almenacka med enbart bilder från New York, jag fick den i julklapp 2013, samma år som jag hade varit och sett Peter Jöback i huvudrollen i The Phantom of the Opera på Broadway!
Så nu har jag bläddrat många gånger i densamma och blir lika förtjust varje gång!
Augusti, lika med Bow Bridge!

I Mitt Mysiga Krypin, som plötsligt inte längre känns lika tryggt som tidigare,
har jag bara för några dagar sedan börjat låsa min dörr med dubbla lås!

En olustkänsla har smugit sig in för snart en vecka sedan och jag har tappat självkänslan och tilliten, som jag höll på att bygga upp!
I mitt förra liv, alltså när jag bodde i Umeå och delade mitt liv med man, barn och assistenter, så var jag en väldigt pryd och försiktig viol, dekolletaget slutade vid nyckelbenen, så att säga!
Det är en sak som jag har jobbat med sedan jag börjat leva själv, att inte behöver skyla mig eller ta hänsyn till några andra, det är ju bara jag här hemma!
Nu när sommarnätterna har varit så varma, har jag till och med vågat sova i bara trosorna, vilket tidigare var en omöjlighet av blygsel och ohejdad vana!
Nu är jag där igen, tänk om någon ser mig och tycker att det är olämpligt, fast det är ju omöjligt egentligen!
Ensam är inte stark längre, snarare utsatt och ett lovligt byte!

Händerna på täcket och dubbla lås!

LUGNET EFTER STORMEN

Efter gårdagen paradande och flaggviftande, så sökte jag lugnet och friden runt Ringvägen idag!
Lika vackert, men på helt olika sätt och det är just det som är tjusningen med att ha storstaden så nära och den här underbara naturen och lugnet bara runt knuten!
Runt knuten var förstås en underdrift, två timmas promenad menar jag såklart!

En lisa för själen som behövs nu, mer än någonsin och med hopp om att jag orkar och får möjlighet att uppleva det här även nästa sommar!
Den som lever får se!

HAPPY PRIDE!

Sagt och gjort, sitta hemma och känna dåliga vibbar från "somliga" är ju inget alternativ, framför allt när Prideparaden går av gick av stapeln i dag i vår vackra huvudstad Stockholm!
All kärlek är bra kärlek!

Ersättningsbuss till Farsta Strand, absolut knökfull, ståplats hela vägen utan aircondition i det närmaste!
Den sista biten gick däremot utmärkt med pendeln fram till Centralstationen!
Sedan var det bara att gå och ställa sig utmed färdvägen för paraden och invänta kärleksmanifestationen!

Många gånger har jag stått och tittat på det här och alltid fäller jag tårar, av glädje och sorg, sorg över att min Erik inte kunde få leva vidare och vara lycklig i sin läggning, det smärtade mig då, nu och för alltid!
Precis samma ska hände nu igen, jag kände hur min sikt skymdes av tårar som steg upp i ögonen!

Så när "Stolta Föräldrar" dök upp, tog jag ett snabbt beslut och kröp under avspärrningsbandet och anslöt mig till dem med en regnbågsflagga i handen, som jag precis hade köpt där på gatan!
Helt rätt beslut, tårarna slutade att skymma sikten och jag kände mig stark och glad i denna stolta skara!

På lätta fötter marscherade jag hela vägen ända till slutstationen Östermalms IP,precis som himlen öppnade sig och regnet formligen vräkte ner, jag kastade min in under en lastbil som stod parkerad för att ta skydd, jag vart inte ensam där heller!
Som tur hade jag packat ner i min ryggsäck både paraply och en regnponcho, men innan jag hade lyckats få fram dom, där jag låg hopkrupen, så hann jag ändå bli redigt blöt, men det gjorde ingenting, ty värmen i luften torkade mig torr ganska snabbt!

Som jag stod där och tittade på resten av ekipagen så stötte jag på både Jonas Gardell och Mark Levengood,

samt Jonas Hallberg, så lite starstruck kunde jag kosta på mig innan det var dags att återvända hemåt!

Så här i efterskott önska jag att jag hade haft stegräknare, ty många steg blev det innan jag anlände min boning, nöjd och glad att få ny energi och få något annat att tänka på än de senaste dagarnas terror!
Det här gjorde jag för dig Erik och mig själv såklart, det gav mig styrka!

MY GUARDIAN ANGEL!

Nu behöver jag dig mer än någonsin!
Hela min tillvaro och mitt liv står inför en katastrof och allt på grund raserad tillit av några av mina närmaste!

Ska jag orka kämpa emot, eller lämna Nynäshamn, här som jag har mått så gott och nu raseras allt tack vare vilda och snedvridna fantasier!

NU JÄVLAR RÄCKER DET!

En välbehövlig utflykt idag tillsammans med syster och svåger, välbehövligt för att skingra tankarna och ladda batterierna, ty nu var de totalt slut och utbrända!

Jag har fått tre käftsmällar i mitt liv, den första när vi fick besked om att Sofia hade cancer, det är snart 28 år sedan.
Den andra kom när Erik dog, den 24 november 2009!
Igår kom nummer tre, jag anklagades för sexuellt ofredande av minderårig!
Ja, du hörde rätt, jag har tydligen antastat ett litet barn, både i min säng och i *badkaret*!
Om jag inte satt redan när jag fick käftsmällen, så hade jag nog ramlat omkull av chocken!
Den har ännu, ett dygn sedan, inte släppt och ilskan och sorgen över misstanken gör mig förbannat kränkt, ja nu passar ordet KRÄNKT alldeles utmärkt!
Ett varningens ord, passa er för att vara barnvakt till små illvilliga och förvirrade småbarn!

Så att få fara till IKEA och söka efter en krok att hänga upp min duschhandduk på, alltså inte badhandduk, ty jag badar aldrig i ett *badkar* av medicinska skäl, var precis det optimala tidsfördrivet!
Som bilden visar, så blev det en borrmaskin/skruvdragare, därtill en orkidè, servetter och några saxar!

Och som om det inte räckte med det!
16:45 Telefonen ringer! Det är Sofia!
"Mamma, måste jag ha dubbel assistans för att få bada på Nydala?"
Efter mycket om och men, insåg jag mäkta frustrerande att så är fallet, eftersom det inte finns någon rullstolsramp där, vare sig vid stranden eller i poolområdet!
Alltså kan inte Sofia få bada en endaste gång ute i sommar, som det är en självklarhet för somliga, eftersom hon inte vill äventyra sin möjlighet till ännu en ansökan om dubbel assistans 4-6 november, när hon vill fara till Uppsala på ett event genom Barncancerföreningen som heter "Maxa Livet" för unga överlevare!

Det finns olika grader i helvetet har jag fått erfara det senaste dygnet!

Nu jävlar får det vara nog!

Ett skov i min Systemiska Skleros kommer väl som ett brev på posten av det här!
Tack för den!