Äntligen ! Efter veckor av fullständig avsaknad av sol, så kom den då äntligen fram igen, jag hade nästan glömt hur det såg ut och hur det kändes när ljuset träffade näthinnan. Höstdepretionen är verkligen påtaglig, därför har jag inte ens orkat skriva här inne, det är liksom tom, blankt och jävligt deppigt, som att sitta i ett väntrum i all evighet och inte ens veta vad man väntar på. Men så idag så vaknade jag av att den där vad det nu var den hette, jo! solen lyste och jag bestämde mej för att gå en långpromenad och överlämna Sofia i tryggt förvar till en assisten efter handledning av dusch och lite övrigt.
En hel timma bara för mej själv med ljuvlig musik och sol från en absolut klarblå himmel.
:)
SvaraRaderaJag tog med mig alla barn och åkte till en stor lekpark, träffade en kär gammal vän och hennes 3 barn. Barnen lekte och vi mammor bara satt i solen och pratade!!! hihihi
jag hade det UNDERBART i solens sken :)