NU HAR DET HÄNT IGEN!

Alltså, hallå! Hur svårt kan det vara att sköta sina tvättstugetid?
Igår markerade jag tvättstugan med min kolv klockan 11.00-15.00, passet före var redan upptaget men det passade mej jättebra eftersom jag ändå hade tänkt sticka till Nynäsakuten med ett kissprov inför nästa veckas läkarbesök på Huddinge reumaten. Ok, när det var min tur att ladda maskinerna så var det fortfarande tvätt inne i torkrummet men jag tänkte att om en timma när min tvätt ska hängas, så är det säkert tomt där inne, med tyvärr!!!. Detta är tredje gången som jag måste ringa till vederbörande tvättmarodör och påminna. Den här gången var det inte ens den som uppehöll torkrummet som rådde om kolven, den stackaren som jag ringde var alltså oskyldig, märkligt! Så nu har jag än en gång stått och vikit ihop någon annans tvätt inne i torkrummet för att jag ska få plats med min.
Om en kvart är det dags för mej att plocka ner mitt, hur svårt kan det vara!?!?

BROMSSTRÄCKAN PÅBÖRJAD

Kaptenen meddelar att det är dags för landning. Landningsställerna håller på att fällas ut och sakta sjunker jag mot verkligheten med förhoppningsvis bara en lite duns. Den sista tiden i mitt nya liv har bara bestått av idel trevligheter! Nära och kära har tagit hand om mig på ett så otroligt härligt och för mej hjärtligt sätt har det känts som, jag har suttit i VIPclass omboard och bara blivit serverad den ena fina "drinken" efter den andra och känt mej både berusad och bortskämd av all omtanke. Tacksamheten gentemot de som suttit i "kockpitten" är enorm.

Och som en fantastisk avslutning på flygturen, så var jag tillsammans med några av crewen och mina kära vänner från naboland till Siggestagård igår på "allsång med Gabriel Forss" och som gäst va " Världens Bästa PETER". Så kanske det vore på sin plats att jag sätter på mej både flytväst och fallskärm när planet landar, utifallatt!

DET HÄR ÄR PLATSEN!

10 SMÅ NEGERPOJKAR

Nä men FY på mej , så får man väl inte säga! Men faktum är att mina två bruna älsklingar alltid sa så om chokladbollar, alltså negerbollar och jag tyckte att dom var så härligt ovetande om rasism och annat tjafs.

Idag är det föresten precis åtta månader sedan Erik lämnade den här världen och anslöt sig till alla de andra i en bättre värld där det föresten alltid är lika härligt som vi har haft det den här veckan här ute på Nässlingen.

Nu sitter vi bara tre stycken kvar här i ena stugan. Från början var vi tio stycken, men redan i går reste fyar hem och idag tre. I morgon åker även vi hem til civilisationen,(det är kanske fy att säga det här också, men jag längtar faktiskt jäkligt mycket hem till min lilla gamla, charmiga 2:a).

Apropå fruntimmmmmmersveckan, idag har vi en Kristina här!!!

FRUNTIMMERSVECKAN!

Tårta ska det vara, säger Sara. Vi kan gott få bli feta, säger Margareta. Låt oss bli tjocka och granna, säger Johanna. Man ska ha kött på bena, säger Magdalena. Vi har väl vispgrädde hemma, säger Emma. Magra kakor är en pian, säger Kristina.

Imorgon inledes fruntimmersveckan och jag beger mej ut på nästa äventyr i glada vänners slag, en vecka ute på Nässlingen ska bli trevligt och mysigt och vi har åtminstone en av dessa fruntimmer med vet jag alldelse bestämt.

TRÖTT! :O

Nu sitter jag här helt alena, nå helt alena är jag väl inte hi hi hi. Tror att jag kommer att krama kudden tidigt i kväll.
Nu tänker säkert någon! vad kommer hon nu att plocka fram ur byrålådan, eftersom hon inte är helt ensam? Ja det kan man undra. Nå skämt åt sido, jag är bara med me and my self and a beautiful voice i my ears.
THERE´s SOMETHING IN HIS VOICE THAT COULD NUMB ANY KIND OF PAIN!

SKYVIEW - GLOBEN

Idag försökte vi utmana oss själva. Nog borde det gå att åka in till Stockholm själv med rullstol och inte boka färdtjänst tänkte vi. Sagt och gjort! Vi gick ner till Nynäshamns station och tog bussen till Västerhaninge, byte till pendeltåget in till Stockholms central. Så långt allting väl! Men sedan var vi ju tvungen att ta en hiss ner till spår 4 på den gröna linjen för att ta oss till Globen. Hissen var trasig, men efter en stund och lite tjafs, så var vi på tåget på väg dit. Nästa hiss upp från plattformen hände nästa äventyr, hissen stannade när vi är nästan uppe och där står vi i typ 50 graders värme instängda, trycker på larmet och får kontakt. Efter en stund lyckas vi få ner hissen igen och öppnar dörren för att släppa in lite luft inför nästa försök upp igen. Nu händer det igen på exakt samma ställe ca 2 dm kvar, STOP! Hettan i hissen är obeskrivlig, hissväggarna glödheta, så det gick inte att luta sig mot dem. Vi ringer igen på nödlarmet och efter ytterligare en stund så kommer det äntligen en kille dit upp och öppnar och hjälper oss upp och ur hissen. Lite läskigt faktiskt!

Efter den äventyret så kunde vi i lugn och ro inrikta oss på det vi trodde skulle vara det verkliga äventyret, men det var en fis i rymden att åka upp i SkyViewn på Globen. Naturligtvis värt att besöka, åtminstone för att stilla nyfikenheten hos mej iaf.

ÄNTLIGEN! :-))

Idag har jag faktiskt badat på riktigt, tre gånger till och med. Vi promenerade till Nickstabadet vid lunch och möttes av Pia med familj. Pia kom just upp ur sitt element, alltså vattnet när vi kom och överräckte mej en stor 1½ liters pet-flaska med badvatten, hon vet ju hur otroligt frusen jag är och behöver skitvarmt vatten för att kunna doppa mej. Snällt va!?!? :-)) Men alltså, idag var det verkligen varmt i vattnet, så jag kunde hoppa i och bada med alla de andra, oooohhhh va skönt det var.

Kvällen avslutades på restaurang Freja med en plankstek och ett glas rött.