Minneslunden här i Nynäshamn!
Ja nu har jag varit dit igen, den här gången med två gravljus i handen!
Otroligt mycket folk som samlades där och ville hedra nära och kära som har lämnat dem!
Egentligen hade jag kunnat ha en hel drös med gravljus med mig, för med närmare eftertanke, så är det många i mitt liv som är borta nu!
Men de finns kvar i mina tankar och en del även i mitt hjärta!
Men den här gången var mina älskade barn de som kom i första rummet!
En förälders värsta mardröm gånger två och gud ska veta att jag hade gruvats för det här, faktiskt laddat i veckor inför det ofrånkomliga, men jag tänkte att, alla dessa högtider måste jag genomlida, det ingår ju i sorgeprocessen, annars tar det ju aldrig slut!
Fast vem säger att det måste ta slut, vem avgör när det borde vara över?
Min tes är, det går aldrig över, men man lär sig att leva med det!
I vilket fall, jag intalar mig att mina barn har återförenats!
För visst är det så?
Until then!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar