BEMÄRKELSEDAG

Två-årsdagen! Så efterlängtade, efter mycket funderande och planerande, så kom de äntligen på plats. Jag hade bokat tid för mina tattoos och Sofia och assistent Hanna följde med för att hålla handen och föreviga det hela. Äntligen skulle jag få uppleva det som jag så länge velat! Typiskt jag föresten på gamla dar, måste utmana mig själv, känna, våga, falla och se var jag landar. Fast tjejerna behövde inte hålla handen! Resultatet blev i alla fall mina tvillingar, men ack så olika, jag ångrar ingenting, gillar dem lika mycket fortfarande. Djävulen på höger axel och Ängelen på den andra. Den här bilden är tagen den 10/7-09 när Mona, Kjell och jag är i Rättvik och ska på konsert med Peter och Eva Dahlgren på Dalhalla. Av en händelse, så ska jag på konsert i morgon också i en naturskön miljö, nämligen Skulefestivalen, nu med Peter och Cookies n Beans. Tjjhhhooooooo!

JAG ÄR SÅ AVUNDSJUK

Ännu en av baksidorna med sklerodermi är att jag har så vansinnigt svårt att gå i vanliga, eller ovanliga skor också för den delen. Problemet är att jag har inget underhudsfett i mina fötter heller, så det är som att gå direkt på skelettet. Enda stället som det finns överflöd är ju runt midjan, så klart, girlanger som de även kallas, för att paketera in dem i lite finare papper! En fettsugning därifrån och sedan tillbaka in i fotsulorna igen verkar ju inte heller möjligt, såg jag på ett avsnitt av "Plastikkirurgerna" på TV4+ för en tid sedan. Nu är det sommar, soligt och varmt, alla går omkring i läckra skon, eller sandalen, höga och låga. Tyvärr, så är det helt ute med Crocs/Foppatofflor, som är det enda riktigt sköna skorna för mina dumma fötter. När jag är ute bland folk, så kollar jag jämt på fötter, eller egentligen på vad kvinnor har för skor. Ja, jag är avundsjuk! Otaliga gånger har jag provat, tänkt att "de här går kanske", köpt och sedan fått gett upp. Föresten! Vad är framsidorna av sklerodermi? Har inte hittat dem ännu. Apropå läckra skor!

SVERIGE - USA

Fotboll, (nu skrev jag inte damfotboll) för visst är det klass på dessa tjejer som spelar så jä..a bra. Det är faktisk ruskigt spännande. Nyss reduserade tyvärr USA och det ser lite tungt ut för de våra.

Men nu vann Sverige ändå med 2-1, hipp hipp hurra för blågult idag! Men en sak som har slagit mig är, hur ända in i hellskotta klarar dom av nickningarna. En sån där stenhård boll som kommer som en kanonkula rätt över plan och dom stoppar den med huvudet. Nä jag fattar inte hur det är möjligt, en mindre hjärnskakning vid varje nick skulle jag vilja säga. Kan inte vara bra!

Folkets Hus och Parker - Sing-along Musical med Peter Jöback

Folkets Hus och Parker - Sing-along Musical med Peter Jöback

REGATTA I STAN

Cyklade ner till centrum idag, parkerade densamme vid konsum och tog en promenad ner till hamnen. Där var det näst intill proppfullt med superlyxiga seglebåtar, har aldrig sett så mycket pengar i sjön någonsin.

På hemvägen tog jag en sväng förbi Jysk igen och råkade inhandla en hatthylla som av en händelse passar precis till min alldeles nyss inhandlade hallbänk/byrå. Men nu får det räcka med Jysk för ett tag!

SÖNDAKVÄLL

Efter att ha bott här bland parabolantennerna i en månad nu, så summerar jag den som otroligt lyckosam! Det skitiga mötet med lägenheten har bytts ut mot i mitt tycke skapligt rent faktiskt. Jag ser endast fördelar med mitt nya boende och en trygghet som är obeskrivligt skön. Okej, det är dyrare, men större, luftigare och jag behöver inte tvätta fönstren efter varje regn. Jag kan sitta på min balkong på eftermiddagen utan att den öronbedövande trafiken överröstar mina tankar eller musiken som strömmar ut ur min iPod. Nu är det endast en massa barn som skriker och väsnas i lekparken och i omgivningen runt omkring. Kontrasten från altanen på Biggaråvägen i Umeå är ju milsvid naturligtvis, men om man vill göra en förändring i sitt liv, så kostar det. I FEET GOOD AND I´M WORTH IT

VITA DAGEN

1:a Juli fortsätter vi med att uppmana till "Vita dagen" En dag för att uppmärksamma alla de barn som far illa i Sverige, Europa och världen. ...Gör som jag säger annars får du stryk! – i 170 länder anses det fortfarande vara ok att slå, smiska, knuffa eller dra i håret – i alla fall så länge du gör det mot ett barn och kallar det uppfostran. Vi fortsätter att använda denna dag som en minnesdag emot något så avskyvärt som barnmisshandel genom att bära något vitt eller/och tända ett ljus i våra fönster för dessa små utsatta själar! Hur många släktingar står idag egentligen och "ser på" utan att agera när ett barn i deras närhet far illa?! Ett "muntligt" avtal med dig själv att du SKA behålla din "självklara ställning" om du ser, hör, vet ett barn som far illa! Det är inte alltid den som gapar högst som gör skillnad! Bara för att en manifestation är ”tyst” betyder det inte att den inte ses eller talar ett tydligt språk. Givetvis ska man agera om man ser ett barn fara illa, denna manifestation påvisar INTE att vi inte ska stå upp högt för barnen med röst, mod och kärlek, tvärtom!!! Våga se, Våga agera….. Men glöm inte att våga stå för att ta ställning i frågan! Denna manifestation tillåter oss alla att göra det. Ibland kan det vara svårt att veta hur man kan hjälpa, Du kan hjälpa genom att ställa dig enad tillsammans med många andra i en fråga som sällan pratas högt om!!!” "Jag ska gråta med mitt hjärta och stå upp för de yngre med mitt mod. Jag ska lära, upplysa och agera. Jag tar mitt ansvar för varje barn jag ser far illa. Jag gör det inte för min egen del utan jag gör det för barnens rätt till trygghet och kärlek"