SOMMARENS SISTA SKÄLVANDE, ELLER?

Efter en ganska så tragisk historia under vår färd ut till klipporna på Strandvägen, så fick vi vila våra ögon mot naturens skönheter.
Vilken tur att "buset" inte ids ta sig dit ut!
Visst möttes vi av glassplitter på klipporna också, tråkigt nog, så vi fick noggrant tänka på vart vi slog läger med tanke på våra bara fötter och eftersom vi hade lilla Tilda med oss.

När vi passerade vår pendeltågstations, Nynäsgård, som är alldeles nyrenoverad eftersom den är uppdaterad med dubbelspår så blev vi så förbannade. Nya fina väntkurer och bänkar var fullständigt nerklottrade med sprayfärger. Jag blir så jäkla ledsen när jag ser sådant och undrar vad dessa lymmlar tänker på och med, i synnerhet.
Den här helgen måste det ha slagit helt slint i huvudet på buset här i Nynäshamn.
Det måste finnas något man kan göra för att komma åt dessa lymmlar. Använd saneringsbudgeten åt att finna lymmlarna och sätta dem i saneringsarbete av sina egna alster under hård bevakning, fotboja och ena armen bakbunden.
Gunsan är arg nu och jäkligt besviken!

Nå, vi fick några härliga timmar där ute och det var för ovanlighetens skull riktigt varm idag.
Ljungen blommar som vackrast där ute nu och den står sig så vackert mot de grå granitklipporna.

SÖNDAG OCH HIMLA TRÖTT

Dagen efter "Räkfrossa" och dödstrött!
Alltså, jag är inte bakis eller så!
Räkorna var superba och tillbehören alldeles lagom, även de som hälldes ner i strupen, alltså den hemgjorda dillsnapsen och det vita vinet. Dillsnapsen kom gästerna med!
Jag lämnade disken och gick till sängs och kramade kudden strax efter midnatt.
Räkskalen fick däremot följa med gästerna ut.


Men nu till varför jag är så himla trött!
När klockan var strax före halv fem på morgonen vaknade jag av att det började regna.
Det är så härligt att lyssna på regnet som smattrar på fönsterbläcket, men nu kom jag ju att tänka på att jag hade dynorna kvar ute på balkongen och beslöt mig för att hämta in dem.
Så jag svepte om mig i morgonrocken och tassade ut!
Då både hörde, kände och såg jag att något var på färde.

Blåljus blinkade och stanken var förskräcklig och upprörda röster hördes från parkeringen en liten bit från mitt hus.
Dessutom tjöt signalhornen från bilar därifrån.

Ja sedan efter att jag stått en stund där ute på balkongen och funderat på vad som skedde där borta, så försökte jag somna om igen.
Men det gick lite si och så med det, tankarna snurrade i mitt huvud och jag insåg att jag har det himla bra som inte äger mer än det mest nödvändiga här i livet, inget som jag behöver oroa mig över i allafall, typ en bil som kanske riskera att bli utbränd eller sönderslagen en sensommarnatt på Backlura!
Det är lite sådana saker som händer i mitt nya hemkvarter, lite eljest än på Bigarråvägen i Umeå, där vaknade jag av traktorn och gödseldoften som bonden höll på att sprida ut en tidig söndagmorgon, på sin höjd. ha ha ha ha ha ha!

GÅRDAGENS INKÖP

Vilken tur att jag hade min svåger som skjutsade mig runt igår, för min inköpslista var av den utspridda arten den här gången.
Istället för kanske fyra timmars promenerande från ställe till ställe, dragandes på min, tillslut proppfulla och jättetunga dramaten, så gick det på två timmar med bil.
Så nu har jag en ny fin vattenkokare, ett välfyllt kylskåp och apoteksvarorna är påfyllda, likaså systemvarorna såklart, för visst måste jag tillåta mig att ha lite rött och vitt vin hemma, en liten Hallands fläder och några Småland.
I skrivandes stund sitter jag föresten och väntar på SysterYster med make för här vankas det räkfrossa i kväll.
Lilla Tilda är här hos mig föresten!
Trevlig lördakväll!

ÅÅÅ VILKEN DOFT!!! :))

Idag är det ju surströmmingspremiär och dess ljuvliga doft sprids över landet.
En kvarting från fjolåret plockas fram ur kylskåpet, en kastrull med några färskpotatisar puttrar så käkt på spisen och lite finhackad lök ligger på ett teafat.
Tunnbröd och extrasaltat smör och en liten Västerbottenost står på bordet!
En liten snaps och en Landsorts Lager, som pricken över i-et
Å min gud va gott det ska bli!

Men nej, allt är bara på skoj!
Jag öppnade en liten burk fiskbullar i dillsås, hällde den lite käkt ner i en kastrull och skalade några kallpotatisar som därefter delades i mindre bitar och fick tillsammans med fiskbullarna värmas på spisen.

Men tunnbrödet och extrasaltat bregott stod på bordet och en liten 3,5:a Norrlands Guld förgyllde middagen ändå.
Så kan man också fira surströmmingspremiären om man är en gammal singelkärring på Backlura.
Förr eller senare, så kommer den säkert att slinka ner i min strupe under välbehag och i gått sällskap.

FÖRSTA PARKETT

"Rumbadagarna" har varit det stora evenemanget hemma på min gata här i stan de senaste tre dagarna.
Namnet Rumba kommer från den lilla tvärgatan alldeles här i närheten där våra återvinningskonteiner står, en sträcka på ca 50 meter.
Så varför Nynsähamnsbostäder kallar evenemanget för Rumbadagarna har jag absolut ingen aning om faktiskt.
Skitsamma föresten, Backluraborna har minglat här utanför mitt fönster i tre dagar nu och musik har dånat från både liveartister och bandspelare ur högtalarna.
Men jag har inte störts av det ändå, bara tyckt att det har varit trevligt.
Och jag har haft första parkett som vanligt!

EN SPARK I BAKEN!

Vilken tur att Mia ringde i morse, jag tänkte skriva, tidigt, men det var väl att ta i, klockan var strax efter halv nio, just som jag var i färd med att fixa mitt morgontea i nattsärken med håret som ett kraschat skatbo och ouppsjungen.
"Jag kommer och hämtar dig halv tio, jag vill att du följer med mig på ett besök" Ingen pardon!
Sagt och gjort, nu gick det genast snabbt med morgonbestyren och vi möttes på parkeringen på utsatt tid.
Med säker hand styrde hon oss ända upp till Täby där hon hade en avtalad läkartid.
Snabbt var det överstökat och sedan vände vi åter neröver efter att tvärfundera vid en rondell, Vaxholm eller Zetas vid Kungens Kurva.
Det sistnämda vann och vilken tur för oss, för va trevligt det blev!
För direkt vi kom fram, så mötte jag en av mina nya Peterfan-vänner och hennes dotter som delar samma böjelser som oss.
Mia och jag strosade omkring inne i Zetas vackra handelsträdgård en stund.
http://zetas.se/

Sedan gick vi alla och käkade på SushiKungen bar & café, som låg bara ett stenkast, nja, om man kan kasta riktigt, riktigt långt förståss, därifrån.
Närmare bestämt knappt tio minuters promenad från Zetas!
http://www.sushikungen.com/

En riktigt trevlig och fräch, relativt nyöppnad sushirestaurang med alldeles utsökt mat och vackert serverad dessutom. Det blev de stjärna i kanten och gjorde att man kände sig extra uppskattad och välkommen som gäst.

Så mina kära vänner, har ni vägarna förbi, uppsök med fördel denna utsökta sushirestautang inte så långt från IKEA och Zetas vid Kungens Kurva!
Tack för att du tvingade med mig idag Mia, jag behövde en spark i baken, vilken bra dag det blev!
Skönt med vänner! Ƹ̵̡Ӝ̵Ʒ

DAGENS SAMVETE!

Där satt jag så käckt och sa att jag skulle göra åtminstone några bra saker den här dagen.
Pytt!
Inget blev som jag hoppades på.
Ett av dagens mål var att försöka med hjälp att tecknisk support programuppdatera min alldeles för gamla mobil Sony Ericsson Xperia X10
Efter ett jäkla tjafsande med Sony support, så lade jag ner det hela, för de kunde inte hjälpa mig. Helt otroligt, mobilen är endast två och ett halvt år och redan blasé.

Där och då borde jag ha släckt ner allt och begett mig ut i det fina vädret, men luften gick liksom ur mig.
Käkade lite lunch och sedan tog tröttheten överhand och jag hamnade i soffan och lyssnade på dagens sommarpratare, Anders Olsson, simmare, funktionshindrad, flerfaldig guldmedaljör i paralympic och som dessutom reser till London om två veckor och ska delta i paralympic igen och försvara sina guld från 2008 i Peking.
Ja sedan skämdes jag nått så in i helskotta att jag inte orkade göra något alls.
Utan fortsatte att sitta på hela ryggen framför ännu en gammal svensk film "Flickan och hyacinter" från 1950.

Kanske känner jag fortfarande av gårdagens djupdykning, har tänkt mycket på den händelsen idag och även gammal sorg blev väldigt närvarande igen.
Somnade igen!

Säg aldrig att tiden läker alla sår - ärren består!
Säg inte att du förstår - för det gör du inte!