DAG 2 TILL FÖRFOGANDE

Och så klart började det riktigt bra, direkt i patientkassan, ja man måste ju passera den oavsett man har, eller inte har kommit upp i högkostnadsskyddet, vilket jag naturligtvis har, det går ju med blixtens fart för mig, behöver ju bara ha en omgång Ilomedin och en liten sjukgymnast, så är jag i land!
Nåväl, när jag tog min kölapp, ja då visade sig han igen, som en Guardian Angel, min son Eriks födelseår -84, märkligt!
Så självklart kommer det att gå som en dans idag, snabbt och smärtfritt!

Kom i god tid till avtalad tid, 09:00 som jag dessutom fått per telefon av ansvarige läkare vid två olika tillfällen och en per post, så det kan ju inte gå fel, eller?
Blev hänvisad ett väntrum, satte mig lydigt och väntade och väntade och ...................väntade!
När det hade gått en timma, lämnade jag väntrummet och gick ut i korridoren, tog mobilen och ringde läkaren!
"Ååååå ursäkta att du har fått vänta, jag kommer direkt"!
Precis, där kom han och presenterade sig och överlämnade mig till tre stycken sköterskor, vilket verkade vara två som hade en handledare, som kollade hur det gick med inskrivningen och nålsättningen!
Där låg jag under den typiska landstinggula filten i bara en patientskjorta och frös och väntade och väntade och..........................................................................väntade!

När det hade gått ytterligare tre timmar, så kom äntligen läkaren him self och hämtade mig med en rullstol och iväg det bar till operationssalen några korridorer bort!
Där möttes jag av ytterligare två medarbetare, två tjejer, som höll på för fullt att förbereda inför mitt deltagande i ännu ett forskningsprojekt, nu Hjärtkateterisering, utvidgad med diverse mätningar och tester över det vanliga, samt provtagning x 2 av Blodgas som är ett blodprov man tar, i de flesta fall i handleden, för att mäta syre och koldioxidhalten i det artäriella blodet. Det artäriella blodet är det som är syresatt. Detta är av stor vikt för att bedöma lungfunktionen. Jag har gjort det vid något tillfälle förut, men minns inte att det gjorde så jävla ont som idag, obeskrivligt jävligt, åtminstone första gången, jag höll formligen på att lätta från bordet av smärta!
Själva katetern som skulle ner i hjärtat, sattes i halsen, jag har gjort det en gång tidigare också, då med lite lugnande och Emla / bedövningssalva på området en timma ca innan ingreppet!
Den här gången slösades det ingen lyx på tanten,/ försöksobjektet och det ska gudarna veta, utan bara en "tandläkarbedövning" som slutade att verka efter ca tio minuter en kvart, vad jag hade önskat mer!
Fy fan!
En och en halvtimma med huvudet kraftigt vridet åt vänster och med en smärta från ingångsstället, där bedövningen släppte alltför fort, samt handleden som smärtade efter blodgassticken!

Nu har jag verkligen dragit mitt strå till stacken!
Men precis som igår, fick jag ett stort tack för min medverkan av dagens medverkande!

Det blev tyvärr ingen selfie, jag var alldeles för medtagen efter föreställningen och fick rullas tillbaka till sängen en timma, den här gången under dubbla täcken!

Var var du idag Erik, ute på något ännu större uppdrag?

DAG 1 FÖR FORSKNING

Tre timmar på Karolinska Universitetssjukhuset Solna tillsamman med de här två killarna genomfört med Berömt godkänt sammarbete från mig, enligt dom!
En timma på rygg, ackompanjerad med ett evigt knackande, ibland snabbt, emellanåt hårt och bombastiskt, inte i min smak av ljuv musik, men uthärdligt! Vad gör man inte för forskningens skull?
En snabb kiss och vattenpaus och framförallt bensträckare, sedan tillbaka på bordet i höger sidoläge ytterligare en halvtimma!
Tillbaka på rygg ännu ca en kvart, tjugo minuter!
Ungefär som en konsertlängd, utan den där obligatoriska 25 minuterspausen där man står i kö till damernas!
Den här gången deltog jag i kvartetten, jo vi var en till i orkestern, en kvinna, som redan hade kutat hem när bilden togs, hon var den som satt och sa i mina lurar där jag låg i magnetkameran, "Andas in - blås ut -håll andan - ................................. andas som vanligt", om och om igen under undersökningen och knackandet!

Typ så och inte värre än så, hej å hå!
Och när konserten var klar, så i vanlig ordning, frågade jag om jag fick ta en selfie, "självklart, vi har ju fått ta bilder på dig"!
Trevliga killar!
Nu hemma igen efter väl uträttat värv och en timma på pendeln!
En snabb kvällsfika, sedan OP-dusch och mach i säng, för imorgon blir det tidigt upp och iväg till Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge och nästa bidrag till forskning!
För har jag inte lyckats bidra med något hittills till eftervärlden så må jag väl åtminstone kunna ställa upp med min lekamen, så länge den duger till något!

JAG KLARADE DE!!!

Jag lyckades med hokus pokus filijokus, febertoppen var bara ett skrämselkott och påminnelse om att jag bör tänka mig för lite mer, framför allt i influenstider, vad jag utsätter mig för!
Nu fick jag frisedel för den här gången, med andan i halsen, som en liten varning!

Igår gick jag i det närmaste på krossat glas, för att inte väcka den björn som låg och lurade, typ bara vattnade växter och småplockade, mellan sköna stunder i soffan under värmefilten!
Och ingen feber!
Idag hade jag stämt träff med tvättstugan i blocket härbredvid, redan klockan 07:00 faktiskt, tänkte att det kunde vara skönt att göra bort det direkt på morgonen utifallatt!
Lite lyx och flärd kan man ju alltid starta dagen med, så att säga!

Det gick som en dans och fortfarande ingen feber eller annan antydan till influensa eller annan farsot!
Lyckan av att ha överlistat allsköns smittosamma sjukdomar, så beslutade jag mig för att ta min andra date för dagen, darmaten i handen och gå till närmaste affär, Willys!
Stoppade betalkortet i fickan och traskade stolt iväg, det var ju renbäddat där hemma och allt i ordning!
En gedigen inköpslista delade plats med mitt betalkort i fickan och siktet var inställt på en väl planerad, snabb och smidig provinatering!
Allt gick enligt plan, ända tills jag skulle betala, KORT EJ TÄKNING!
Helvete!!!
Jag försökte igen och igen, med det funkade inte!
Fan, jag hade i hastigheten, råkat tagit med mig mitt gamla kort, där chippet är utslitet!
Så jag fick, tack vare en vänlig kassörska, stoppa ner mina varor i Dramaten, ställa den på sidan och gå hem igen, nu kraftigt irriterad över hur korkat det blev, och hämta plånboken, i vilken det nya betalkortet låg, precis som det skulle!
Jag kunde betala mina varor och rulla hem min kavaljer igen!
Gissa om jag fick ihop mina dagssteg?
Med råge, 6696 steg blev det!
Så i slutändan får jag väl vara mer än nöjd med dagen, trots allt!

Peter Jöback Becomes The Phantom | The Phantom of the Opera on Broadway

NY VECKA NY UTMANING

Det har hänt, det som inte fick hända, jag har blivit sjuk!
Typiskt mig, att jag på grund av dimridåerna som Sklerodermin lägger ut, så negligerar jag varningstecknen och ytterligare symtom på något utöver det vanliga dåliga måendet!

Jag får förmodligen skylla mig själv den här gången, eftersom jag utsatt mig för smitta i helgen!
Dumt av mig, ovanligt korkat och blåögt dessutom!

Så nu får jag se hur den här veckan kommer att gå, jag har nämligen fått två stycken kallelser till undersökningar av mitt hjärta - lilla kretsloppet - lungorna!
Torsdag kväll på Karolinska i Solna - MR, ca 3 timmars sammanlagt!
Fredag tidig morgon Karolinska Huddinge - Hjärtbiopsi/hjärtkaterisering!
Så det känns som om jag har trasslat till det ordentligt!

Nåväl, det kanske ordnar sig med lite hokuspokus, filijokus!

Jag kände i natt, att det inte stod riktigt rätt till, frös som ett tok och hade jätteont i magen!
Efter en jobbig natt, så vacklade jag upp och försökte skaka av mig obehaget och tänka, det går nog över, det är väl såhär det ska vara emellanåt, (Skleromernin)!

Dessutom hade jag ju ett ärende att uträtta nere på stan!
Nämligen, om jag går tillbaka till de två sista dagarna i januari, när jag besökte Vårdcentralen och Handen Närakuten och därefter direkt till apoteket!
Den där läkaren som jag träffade på VC, slutförde inte sitt åtagande, återkoppling till mig angående resultat och vidare behandling och dessutom skrev helt fel på remissen beträffande mina Fragminsprutor, som kostade mig nästan 250 kronor!
Det jag hämtade ut visade sig inte vara förfyllda sprutor, så jag behövde lämna tillbaka förpackningen till, Ja det var just det, Apoteket eller Vårdcentralen och får jag tillbaka mina pengar?
Så jag ringde först till Apoteket för att kolla med dem, om det var där felet hade begåtts och hur och vad jag skulle göra!
Precis som jag trodde, så var det läkaren som hade begått ett misstag, men att Apoteket var vänliga att göra ett undantag och göra ett återköp om jag kom in idag!
Innan jag gick, så ringde jag dessutom till Vårdcentralen och berättade vad som hänt och då fick jag tala med verksamhetschefen, som sa att hon kunde göra ett återköp också!
Så jag gick först till Apoteket och meddelade dem och sedan vidare till Vårdcentralen och lämnade över min kartong med felaktiga Fragminampuller!
Sedan vidare hem igen!
Det blev en ordentlig promenad på 7350 steg och vad jag inte visste då, febrig!
Nu måste jag ta det lugnt!

ÅTERHÄMTNING!

Årstidbenämning?
Jag bara älskar den, oavsett, för med tanke på den myckna snömängden som kommit i stora delar av landet de senaste dygnen, så tackar jag för att det finns en plats där det bara kommer små mängder emellanåt och strax därpå smälter bort!
Det är så vackert med snö, sägs det, fast nog finns det en viss skönhet till den nakna naturen, inbäddad i mystik och dimma, då man kan fantisera om troll som smyger i mossorna och älvor som dansar i vattenbrynet!
Tystnaden avbryts av ett fågelkvitter och av hur en kvist knäcks av, andetagen från en joggare, som inte likt jag, tar in naturens skönhet istället!
Eller är det bara kärleken till självaste trakten som gör mig så närvarande i mina tankar!

NEDRÄKNINGEN KAN BÖRJA

Frågetecknen rätas ut, ett efter ett!
Tillslut lyckades jag klura ut hur jag skulle gå till väga för att hitta min ansökans vandring i byråkratin mellan mig och DT-USA och därmed se om jag är välkommen dit!
Så nu har jag papper på att jag är godkänd, sköööönnnttttt!
Ännu en milstolpe nådd och äventyret kan påbörjas lite smått!
Skönt också att ha gott om tid att packa och samla ihop nödvändiga papper och övrigt inför resan!
Beträffande parkeringsautomaten i Handen igår, så är det fortfarande ett mysterium!

Och om jag tänker ha min resväska stående här vid min dörr i sju veckor?
Troligast inte!