MEDICIN PÅ RAD 4!

Kan man tänka sig, två dagar i rad på Rad 4
Igår på plats 61 och ikväll plats 71 och röda fåtöljer!

En helt okej film "Medicinen"!
Vi skrattade sådär alldeles lagom och många scener kändes igenkännande, från att vara den där tysta transparanta och alldeles obetydliga kvinnan, till att bli kanske i någras ögon alltför självständig och modig, näst intill övermodig och oförståndig!

Men om man öppnade ögonen och öronen i elfte timman, så gäller det att spotta ut snuset och "min sköna får jag lov" till mig själv!

FILMTAJM

Apropå medicinen, i kväll blir det bio tillsammans med stora syster!
Den här är väl passande för två 50+:are, med råge ha ha ha ha!
Äsch man är inte äldre än man gör sig.
Johanna är hunsad av sin chef på modetidningen Dolce Vita där hon jobbat alldeles för länge. Hon har ständigt ont om pengar, hennes exman har hittat en yngre tjej och sexlivet är lika med noll.

Johanna behöver ett break. Eller åtminstone en resa till solen med barnen, om hon bara hade råd.
För att få ihop extrapengar hoppar hon desperat på ett erbjudande som försökskanin för en ny medicin, men pillren hon får har oväntade biverkningar.
Över en natt ändrar sig allt. Oron är som bortblåst, hon känner sig kåt, snygg och självsäker. Omvärlden ser henne också med helt nya ögon. Hon tar för sig på jobbet och ger sig ut efter kärlek i den löftesrika sommarnatten.
Livet är underbart. Men hur länge räcker pillren?

Det var skitlänge sedan jag var på bio, utbudet har i mitt tycke varit otroligt skral den senaste tiden och började nästan misströsta.
Men nu är det på tiden att bänka sig på Bio Vågen igen.
Komiskt, men det blir andra kvällen i rad som jag sätter ner min rumpa i en salong med röda fåtöljer!

AUGUSTIS SKÄLVANDE TIMMAR

Gårdagens energikick tog mig ända hit ner till hamnen idag!
Solen tävlade med blommornas prakt i den här lilla rabatten.
Det var fest här igår, segelbåtstävlingar, Hyundai Cup, med efterföljande öltält/gäster/tävlande, som dinerade här nere.
En eloge till dem att blommorna finns kvar, med tanke på stanken av öl från rabatten här intill.

Förövrigt var stämningen ovanligt avslagen här i hamnen, en vacker dag i augusti, kanske det blev lite för blött för en del.

Men jag är alltjämt lika glad över att havet och hamnen ligger bara en lagom promenad bort för mig.
Tack Dr Jöback, mitt ögon-och-örongodis, för medicinen!

MAXIMTEATERN EN KVÄLL I SLUTET AV AUGUSTI

Jag är så himla glad att jag hade förmånen att få vara med som publik på inspelningen av "Tack för musiken" på Maximteatern i kväll!

Jag hade lyckats få tag på tre ytterligare biljetter till syster och svågrar, som utan betänketid nappade på erbjudandet.
Tack vare det blev det bil upp till Stockholm, vilket visade sig vara ett äventyr i sig på grund av kravaller vid Kungsträdgården och avstängningar i trafiken.
Men vi hann och kom bra till med både parkering och plats i kön för bra sittplatser, rad 4!

Lång väntan till något gott är alltid väl värd väntan och under tiden hinner man ju alltid få glada möten av likasinnade som också förgyller tillvaron.

Niklas Strömstedt och band intog scenen efter lite fix och trix från studiomannen från SVT, som i sig var en riktigt trevlig prick.


Så kom då kvällens stjärna och huvudrollsinnehavare Peter Jöback in på scenen och applåderna och ropen skallade (och en och annan busvissling,*blink*)
Attans vilken läckerbit och vilken naturbegåvning!
Ja mer än så vill jag inte berätta, för programmet kommer att sändas senare i höst på SVT1 eller någon gång i början av december tror jag.
Men jag säger det igen, vilken sångröst, vilken begåvad, generös, ödmjuk, modig, humoristisk och alldeles onödigt stilig man, ja superlativen räcker inte till!

Jag älskar dig Peter, fast det vet du ju redan!❤

TACK FÖR MUSIKEN!

I kväll spelar SVT in "Tack För Musiken" på Maximteatern här i Stockholm!
Nicklas Strömstedt är programvärd och i kväll bjuder han in Peter Jöback som får ett alldeles eget program tillägnat sig, som handlar om hans musik, karriär och liv runt musiken. Och kan man tänka sig, gamla gunsan har fått en biljett till att sitta med i publiken under inspelningen!

Under mina 12 år som hängiven Jöbackfan har jag lyckas samla på mig alla CD-plattor/album, tror jag, som Peter har spelat in. Den första som släpptes var 1993, som han sågades vid fotknölarna för........ Men skam den som ger sig och jäklar vilken revansch han fick och vilken framgångssaga det blev.
Det ska bli en stark och intressant kväll där på Maxim, när Peter öppnar sitt guldhjärta tillsammans med Niklas och musiker. Allt han gjort sedan den sågningen -93 har ju blivit till Guld.
Modig, generös, ödmjuk och med en röst som kan smälta ett isberg! Och alldeles onödigt grann!
Han ska toppa vid 50, har han sagt, men vad kan toppa det han redan har åstadkommit? The Phantom of the Opera på Broadway, Sweeney Todd och nu ska han spela Candy Darling i "Livet är en schlager"! Snacka om "Flera sidor av samma man", som ett av hans album heter! En stjärna bland de största, men fortfarande med fötterna på jorden.

OCH PLÖTSLIGT VAR DEN BORTA!

Skogsdungen, som jag ofta genat genom, på min väg hem dagtid!
Det var tydligen länge sedan jag var ute på promenad och just den här vägen i synnerhet, förbi Järnvägsmuseumet och vägen ner till badet.
Jag har ramlat ner i mitt livs värsta skov, tröttheten har helt tagit överhand och sömnbehovet går inte att fylla ens med minst tio timmars sömn under natten plus eftermiddagsluren i soffan.
De senaste dagarna har jag endast provianterat på ICA strax härintill.

Men åter till avverkningen!
Imponerande hur mannen inne i hytten manövrerade sitt fordon och spakarna. Jag stannade till och kollade på hans färd över stubbar och stenar med fullastat flak och sedan lastade av allt på uppläggningsplatsen, med endast några få kommandon på en panel i hytten.
Resultat!
Det kommer att bli mycket trevligare att promenera här förbi under sena, mörka höst och vinterkvällar framöver. Ty det var här jag ofta smålubbade förbi och höll en nyckel krampaktigt mellan fingrarna som i självförsvar, utifallatt!
Härligt med öppenhet och föryngring!

NU ÄR DEN MIN!

Men den fick hänga in sig i tre dagar innan jag slutgiltigt bestämde mig!
Egentligen hade butiken inget öppet köp men gjorde ett undantag för mig på tre dagar, schyst!
Sist jag kostade på mig en skinjacka, alltså en riktig skinjacka var hösten -08.
Då köpte jag mig en brun skönhet, nu blev det den här svarta läckerbiten!
Som jag har letat och klämt och känt, provat, både här och där.
Nu hoppas jag att jakten är över!
SAKI Sweden
Lamm ultra tunn, som ett extra skin och en smekning, så när jag behöver en kram, tar jag på mig den och håller om mig själv.
Fiffigt va!
Nä men skämt åt sido nu igen, jag hoppas att vi kommer att kunna umgås ofta och länge, den som lever får se!
Med tanke på de senaste dagarnas oro angående den kommande undersökningen av mitt hjärta och lungor, så kan jag behöva den extra mycket, kanske till och med sova med den som tröst, nä jag bara skämtar!