TORSDAGEN DEN 8/8

Idag är det egentligen en hel massa aktiviterte som jag skulle kunna ägna mig åt.
Som typ käka kräftor, för det är ju kräftpremiär idag.
Eller varför inte en helt vanlig orgasm, för det är även orgasmens dag idag.

Och störst av allt denna fantastiska dag är ju att vår drottning Silvia har namnsdag idag, det måste verkligen firas. Eller hur?
Och hur då?
Jo med några bratwurstar,

tunnbrödmackor med bredbar kräftost på


och en liten snaps.
Där fick jag väl med allt hoppas jag!

Äsch jag säger som Ernst, "Färditramsat".
Skärpning gunsan!!!

DAN FÖRE DAN

Förväntningarna är höga bland kvarterets unga, så till den milda grad att de redan har börjat inta scenen där de verkligt stora artisterna ska uppträda. Ja nu har de visserligen kutat in på grund av regnet, men tidigare på eftermiddagen var det full rulle där borta.
Men i morgon kväll kommer.
Till exempel Tiffany Kronlöf, med hitlåten "Så jävla PK". I've never heard of! Och lika lite om Marco Rios, som tydligen ska bjuda på karnevalstämning på lördagkväll.
Rumbadagarna går av stapeln i morgon och fortsätter fram till söndag eftermiddag.

Och nu har jag första parkett igen!

Allvarligt, men detta är inte min cup of tea, om man säger så,
men det är ju gratis och jag kan kika ut genom fönstret, som nu, fast då får vi väl hoppas att vädergudarna och alla de andra gudarna också föresten,
i det här mångkulturella bostadsområde finns det många att välja mellan,
att de tänker på att det är folkfest på Nickstahöjden.

NÖDROP!!!

Över två veckor utan telefon, helt enkelt omöjligt att kunna slappna av!
Idag var det precis på dagen två veckor sedan jag lämnade in mobilen till Mobilbyråns servicecenter i Rosersberg.
Igår kom den äntligen tillbaka, utan åtgärd, tvärdöd, kaputt!
Men det var ändå fint att se den igen och bara hålla den i handen, som att liksom hälsa en god vän välkommen hem igen, hur död den än må vara.

Tillsammans gick vi raka vägen till PH och fick ett nytt SIM-kort till Sony Ericsson Xperia.
Nu skulle jag väl ändå börja finnas igen, tänkte jag!
Inom max 4 timmar skulle mitt SIM-kort aktiveras fick jag vet, okej, det ska jag väl stå ut med.
Men nix, inte ens i morse, ca 17 timmar senare var jag uppkopplad till Tele 2.
Klockan var endast halv sex när jag vaknade och insåg min fortfarande belägenhet.
Fan, fan, fan, nu när jag trodde att allt var över och att jag var på banan igen, om ändock lite provisoriskt.
Jag fixade mitt morgonte och satte mig på soffkanten och tittade stint på fotot av Erik och som ofta talade direkt till honom.
"Nä nu Erik får du hjälpa gamla morsan igen, nu vill jag inget mer, det räcker nu!!!"
Och plötsligt kom det upp en tanke i mitt huvud!
Jag startade upp laptopen och skrev in tele2.se i webbläsaren och kom till en chat. Lyckligtvis var det tidig morgon och min chatledsagare guidade mig genom en helt okänd djungel så att jag tillslut lyckades ta mig fram ur den och aktiverade mitt SIM-kort.
Nu var jag jättestolt, gamla gunsan kunde nästan själv!
Erik höll nog en hand på min axel även den här gången!

Så äntligen kunde jag ringa och tala med mitt X en bra stund och Sofia, jäntan min. Och äntligen kom vi till skott och gjorde det vi för flera månader sedan talat om! Boka, "I love musicals" den 27/9 i Örnsköldsvik. Och eftersom det handlade om handikapplats på arenan, var jag ju tvungen att boka via telefon och likaså för hotellet i Ö-vik.
Tusen tack älskade Erik för att du fanns hos mig idag, så att allt ordnade sig till det bästa!
Gunsan är på banan igen

MITT SUBSTITUT

Jag vet att jag är knäpp, men saknade av något som ligger och tynger i högra bakfickan blev alltför svår idag.
Vilken tur att jag hade min gamla Sony Ericsson kvar, liggandes i en byrålåda.

Redan klockan 10:00, precis när Swedbank öppnade var jag på plats för att göra en skadeanmälan. Jag har ju min hemförsäkring där och nu var det väl fasiken om inte den åtminstone skulle gälla en sådan här gång.
Andra gången i mitt liv som jag vänder mig till mitt försäkringsbolag angående en skada i hemmet. Första gången var för ganska precis 28 år sedan. Erik kräktes i vår, då nästan alldeles nya soffa, men den gången gällde inte hemförsäkringen.
Ärliga som vi var sa vi att det var vår lilla son som orsakade skadan, därför NIX!
Om det hade varit någon utom familjen som kräkts i soffan, då hade det gällt! Otur!

Så med det i mitt minne vågade jag inte ha alltför stora förhoppningar om att det skulle funka den här gången, av en fuktskadad, av yttre åverkan, mobiltelefon.
Men tänk det gick, jag lyckades få ersättning genom hemförsäkringen om ändock en självrisk på 1500:-.
Så därefter gick jag raka vägen till Phonehouse och beställde en ny, likadan som min just avlidna Samsung Galaxy S3.
Nu var jag sådär ärlig igen, på frågan om det var en 3G eller 4G, sa jag 3G, såklart. Knäpp som vanligt!


Hela tiden med min gamla alldeles tomma och nedsläckta Sony Ericsson i bakfickan, sådär lagom tung och välbekant, om ändock alldeles tyst och stilla!

EN DAG PÅ STRANDEN

Nu igen!
Det är en himla tur att det är så fint väder, för jag orkar nästan inte vara inne nu när jag inte kan nå någon, tänk om det händer mig något här hemma!
"Du får skrika allt du kan", var det en av mina grannar som sa HÄROMDAN!
Därför går jag ner till stranden, där måste väl någon se mig och larma om något händer.

Men hujedamig ett sådant liv det är där nere.

Barnen skriker som om de håller på att drunkna. Nä det var så sant, då skriker de inte, har jag hört, då blir de alldeles tysta och bara försvinner. Och föräldrarna sitter och leker med sina mobiltelefoner och verkar fullständigt skita i om barnen dör i vattnet eller håller på att slå ihjäl sig i klätterställningarna.

Apropå mobiltelefoner!!!

Så för att jag ska stå ut där nere, så har jag alltid något att läsa med mig och musik i lagom hög volym i öronen, annars är det stört omöjligt att sitta/ligga där.

STOLT FÖRÄLDER!

Då var det ett sånt där tillfälle när jag måste ta ett beslut. Pride uppe i stan eller Nickstbadet här hemma.
Kvicksilvret var uppe i 23 grader redan vid tiotiden på morgonen och bara tanken på att sätta mig på pendeln kändes inte så värst lockande.
Naturligtvis skulle jag vara garderad med min bästa vän numera, vattenflaskan, tätt omfamnad, eller som i NY, där hade jag den nerstoppad i bh:n mellan brösten, åtminstone under tiden den fortfarande var kylskåpskall. Om det var blickar på det? Yes! Men det fanns så mycket annat annorlunda jag såg där ändå, så det bidrog jag gärna med.

Men med slutade med att jag packade min dramaten med kaffetermos, kylskåpskall tranbärsdryck, lite frukt samt en massa läsbart och min Ipod för att stänga ute allt barnskrik.
Och jag är fortfarande en "Stolt Förälder" fast postumt förstås.
Det kommer fler Pridetåg!

Störst av allt är kärleken!

INFÖR HÖSTMÖRKRET

Augusti månad är lite av en höstmånad för mig, åtminstone lite i alla fall, när jag börjar ladda inför hösten och mörkret!

Och av en händelse, så inhandlade jag min, för länge sedan önskade plafond till min hall just idag!

Jag fick åka med storasyster Eva och dagens namnsdagsbarn ut till Dalarö idag, bara sådär, på en bilutflykt!
Himla vackert landskap på vägen dit ut och ett alldeles utmärkt bilväder, ömsom sol, ömsom regna och häftiga åskmoln som tornade upp sig längst vår väg.
Precis när vi kom fram började det regna, så vi kilade snabbt in till en presentbutik strax bredvid där vi parkerade.
Dalarö Present, fint och trevligt bemötande!
Ja, det var där det hände, jag blev med min lampa, kärlek vid första ögonkastet!
Glad och fikasugen hamnade vi inne på Dalarö Bageri och försåg oss med kolhydrater
och kaffe.
Sedan promenerade vi runt i den vackra omgivningen en stund innan avförd hemåt igen.

Ja nu har jag lyckats montera min senaste inredningsdetalj med hjälp av ett litet bord med en pall uppepå, för att nå. Min lilla köksstege, den jag fick med mig från Umeå, den var för låg.
Det var då jag kom att tänka på, "om jag ramlar ner här nu och skadar mig, hur anropar jag på hjälp?" Mobiltelefonen saknas mig!
Men naturligtvis gick det alldeles utmärkt, Erik var ju med mig nu igen.

Till och med papperskassen som jag fick min lampa i, gick jag igång på. Hmmmm, undra om jag kan göra något med den också?
Just nu sitter jag och ser på Ernst på 4:an, han brukar ofta hitta på kul saker med lite och ingenting och det mest oväntade. Hmmmmmm!
Jag gillar den!!!