GOTT SLUT

Slutet på det här, riktigt bra året, har väl lite mer att önska!

Jag ids inte ens byta om till den lilla svarta, än mindre sminka mig!
TY!
Natten till idag väcktes jag av "mamma kan du komma"!
Jag kände genast att något illavarslande var på gång!
Inom två röda sekunder var jag hos henne och så var det bara att plocka fram olika artiklar och börja jobba.
En halvtimma senare landade jag på kudden igen och lyckades somna om.

Äntligen sov jag riktigt gott dessutom, första gången sedan jag kom hit!

När dagen började ljusna här utanför, alltså runt halvniotiden, vaknade jag av odören igen.
Sofia sov fortfarande, så jag blev tvungen att väcka henne tyvärr.
Stackars Sofia, hon är ju i tillräckligt utsatt situation ändå och nu det här som grädde på moset, ovanligt dålig jämförelse föresten!

Ja lite så har vi haft det idag och det fortsätter med oförminskad styrka.

Så nu sitter hon i sin säng i rummet brevid och ser lite moloken ut och ser på "Skärgårdsdoctorn" på video. Jag var tvungen att påminna henne om vilket otroligt trevligt nyårsfirande vi hade i fjol.
Jag sitter här i soffan, matlusten är som bortblåst hos mig, den som jag ändå inte hade.
Sofia vill inte och får inte äta något.
Jag har provat lite med Proviva samt kallt tea till henne.
Ett fönster står lite på glänt för att vädra, så jag kan höra en och annan raket där utanför, som påminner mig om att det är något särskilt med den här kvällen!
Tvätten hänger på en torkställning här brevid matbordet, som inte kommer att bli dukat i kväll!

SOFIA OCH ELECTRA

Det här är tjejerna som jag ska fira in det nya året tillsammans med,
Sofia och Electra!

Den ena av dem sitter just nu i sängen nyduschad och nöjd med sin laptop och iPhone, jo just det, under överkastet, jag var precis in och kollade. Så det lyser där underifrån "precis som vanligt"!
I skrivandets stund, har jag egentligen ingen aning om hur nyårsaftonen kommer att te sig, den som lever får se, det enda jag bestämt vet är att vi tre tjejer kommer att umgås och dela en flaska skumpa vid 12-slaget!
Nä, jag bara skojar, inte hela, jag får säkert ett glas till frukost också.
Och hur f.n lät det där nu då?
Skit samma, det är mitt liv och jag bestämmer själv nu om jag ska ta ett glas champagne till frukost på mig födelsedag!
Jag får väl göra det innan jag drar upp rullgardinen inne hos Sofia och Electra igen, så de slipper se förfallet!

NÄST SISTA DAGEN

Det gamla året är snart till ända och tydligen tar det med sig den vackra vita snön också.
Det har hittills varit i det närmaste perfekt vinterväder här i Umeå den senaste veckan. En temperatur mellan 7- till 13- och vindstilla. Nyfallen viiiitttt snö och superplogade promenadoch cykelvägar.
Nu är det 1,5+ och regn, dödstrist!
Men ändock är det en torr luftfuktighet här uppe.
Låter det konstigt?
Men om jag säger det så här!
Det känns som om snön dammar här!

Nå det plogas för fullt och här körs det Volvo-baklastare, både på bilvägar och cykelbanor, så här går det undan och jäkligt fint blir det, direkt!!!

CAMPING

Här tar aldrig campingsesongen slut!

"Mamma, få ja överkastet!" ropar Sofia från sitt rum.
Undefär en timma sedan jag vart klar med henne för natten och jag hade glömt!

Hon tältar ju alltid en liten stund, som kan bli en väldigt lång stund när det är ledigheter, i sängen.
Så det som lyser där under ifrån är laptopen och troligast även iPhonen, hon är uppdaterad min lilla saggiiiii!

EN RESA I TIDEN

Och den här gången hit och dit, fram och tillbax!

Och på den sjunde dagen vilade hon, eller? nä inte riktigt!

Men nu till inlägget!
Nu har jag varit här hos jäntan min i sju dagar och i gårkväll fick jag en mystisk känsla när jag satt och tittade på filmen "I rymden finns inga känslor".
En härlig film, som utspelar sig i mitt barndomshem Nyland, Ångermanland. Och inte nog med det, utan dessutom precis i det huset som jag bodde med mor, far och mina systrar under min tidiga ungdom. Minnet sviker mig, men jag tror åtminstone upp till 12-13 års ålder.
Precis i den lägenheten som Simon och brodern Sam bodde i. Samma trapphus, samma dörr, samma, samma!
Minnena haglade över mig, både glädje och sorg, men mest hyss. Som till exempel när jag knyckte cigg av morsan, mentol och hur jag rökte från köksfönstret och kräktes utefter den rappade husfasaden, precis där den röda packmoppen står. Kanske därför jag inte blev någe riktig rökare!
Fönstret brevid, var sovrummet som jag delade med syrrorna. En liten enkelsäng åt lillasyster och en våningsäng, där jag låg uppe.
Mamma och pappa sov i vardagsrummet
Tänk vilka minnesbilder man kan få av olika händelser, som tex i det här fallet, eller av dofter, ljud och i synnerhet musik.
Men som jag satt där och såg filmen, så minns jag plötsligt inte var jag var.
Nyland, Nynäshamn eller Umeå, eller hos vem?

Jag var nog lite slutkörd, för då kan man ju bli lite förvirrad vad jag förstår.
Spännande, men inte skrämmande att uppleva den där snabba resan mellan tid, plats och rymd under någon sekund.
Nu vet jag var jag är och ska väl försöka ta det lite lugnare restan av min tid här....,få se, va ä ja nu då?
Jo just dä, Umä!

TREDJEDAGJUL

Vaknar den fjärde morgonen här hos Sofia.
Den här natten har väl varit något lindrigare än de tidigare, jag tog två st alvedon 500 mg innan jag släckte i gårkväll.
Eftersom jag, eller rättare sagt vi inte varit ute något de tidigare dagarna, så tvingade jag mig att rusta oss just för det.

Helt slut efter allt bök och stök med täckisar, så att vi såg nästan ut som michelingubbar, tog vi oss äntligen ut i det vita, klara landskapet på vår väg till ICA en lagom promenad bort.

Det var verkligen jätteskönt ute och välbehövligt att andas frisk luft en stund.
Så nu är vi i kapp igen, sopor är utburna, kaninen har det bra och vi har provinaterat.
Och nu är vi mätta och belåtan, Sofia önskade korvstroganof till middag, nu har hon återgått till sitt pusselläggande, jag har precis diskat undan, smörjt händerna med Helosansalva. Apropå det! Nu känner jag vilken skillnad det är på luftfuktigheten här uppe i norrland jämfört med nere i Nynäs, här måste jag smörja händer och läppar ofta ofta, inte bra för min sklerodermi!

Peter Jöback - O Helga Natt (Så ska det låta 23 dec 2012)

En alldeles ovanlig jul, men det ska ju vara det någon gång också!
Jag sitter här helt övergiven. Min dotter sitter på sitt rum framför sin laptop, kaninen Electra ligger och myser mätt och belåten inne i sitt, av mig nystädade bur.
X-et som skulle fira jul med oss här på Mariedal, han loggade ur redan efter Kalle Anka och tog en taxi hem. Sedan har vi inte sett skymten av honom, han ligger väl i tv-soffan och pillar sig i naveln förmodligen.
Så nu sitter jag här all by myself, eller "precis som vanligt" själv, nu framför reprisen av "Körslaget" och funderar på vad Sofia och jag ska käka för middag lite senare.
Mitt bidrag till julstämningen i denna afton är att jag sitter i min röda mjukisdress och har tänt en massa värmeljus och är helt osminkad, slö och slapp "precis som vanligt" där hemma.
Uppsittarkvällen var ju inte helt otippat min höjdpunkt "Så ska det låta".
Och till min glädje, så har en gammal bekant till mig bandat programmet åt mig och kopierat över till DVD-skivor.
Så hittills är gamla gunsan riktigt nöjd och belåten!
Tusen tack Göran K!

Förkylningen fortskrider så sakteliga, men det går skapligt.
På grund av det kan jag inte krama och gnussa på Sofia så mycket, men hon verkar tycka att det är helt i sin ordning, eller befriande!