STÅENDE OVATIONER PÅ KULTURHUSET STADSTEATERN STOCKHOLM

Nu är det slut, sista föreställningen av Sweeney Todd! Vemodigt att lämna det här härliga gänget, som har förgyllt och gett mig själslig energi de senaste fem månaderna.

Här sitter jag på pendeln på väg hem efter ännu en alldeles makalös föreställning på Stadsteatern.
Vilken härlig kväll jag fick där på första rad och med goda vänner bara en armlängd ifrån mig.
Jag reste upp till Stockholm med pendeln lagom för att hinna inhandla en blomma till Peter, för det är han värd och mer där till!
Självklart är alla i ensemblen värd blommor, men min ekonomi har vissa begränsningar.
Sedan gick jag till teatercafèt, tog en kaffe och en Chokladboll med cocos på. Hann gå ut och ta en bloss och sedan en snabb pink. Lämnade in blomma i kiosken innan det var dags att inta min alldeles perfekta plats, första rad och nästan mitt fram.
Apropå blomman, den valde jag med tanke på min goda vän Mona i Norge, ty hon har en papegojblomma ute i sin inglasade balkong. Så nu fick även hon vara med lite på finalföreställningen, åtminstone i tanken!
Puss på dig Mona!

När klockan var 21:50, drog även Peter Jöback/Sweeney Todd/Benjamin Barker sin sista suck!

Men som i sagorna, alla reste sig sedan upp från döden och emottog, "precis som vanligt", stående ovationer!
I vanlig ordning gick jag tillsammans med några vänner mot sceningången, men just i kurvan, ser vi Peter, först av alla, rusande ut i raketfart, bort från sin nu gamla arbetsplats. Ville han vara först på efterfesten, eller var det något mycket viktigare som han absolut inte ville missa denna Valborgsmässoaftonsnatt?

När lillan kom till jorden,
det var i Maj, när göken gol,
sa' Mamma att det lyste
av vårgrönt och av sol.

Vilket som, jag hade förmodligen ett såntdär fånigt leende på läpparna nu igen där på pendeln, som stank, alltså inte leendet, jag var spik nykter, utan vagnen stank av öl, som var utspilld, tillika, mer eller minder alkoholpåverkade medresenärer.

Släckte lampan när klockan hade blivit en timma in på 1 Maj!

VALBORGSMÄSSOAFTON

Första parkett på Backlura, eller på Stadsteatern, det är frågan!
Men tveklöst väljer jag det sistnämda.

Ty ikväll är det avslutningsföreställningen av Sweeney Todd och jag har biljett på första rad och nästan mitt fram, kan inte bli bättre!
Att stå ute och frysa vid en brasa har jag gjort så många gånger, så det gåt bort med råge.
Sista april 2012, var jag i London och såg The Phantom of The Opera tillsammans med mina härliga norgevänner och det var verkligen oslagbart och ett strålande sätt att fira in våren på.
Nu blir det tillsammans med likasinnade och Peter Jöback igen!
Livet är nice mot gamla gunsan!

Nä, nu är det dags att dricka eftermiddagskaffet sedan fixa och trixa till mig inför trippen upp till stora staden, all by myself, brasan här hemma utanför mitt fönster kanske glöder när jag kommer hem igen i natt.
Om inte annat så kommer mitt hjärta att glöda efter kvällens föreställning och härlig energi!

KOMPLEX

Luddes stuga, alldeles bedårande vacker i all sin enkelhet med sitt gamla gråa och väderbitna timmer och tillika den vackra skihagen, som omgärdar det hela, precis som förr!
När ordet komplex knappast var uppfunnet, när man såg ut som gud skapade oss, ända tills döden skilde oss åt.
Inget fix och inget trix för att passa in.
När man klädde sig efter vad vädergudarna tillät och inte modet.

Nå, vad har nu det med komplex att göra?

Jo, så här är det!
Temperaturen börjar ju snudda vid sommar nu, åtminstone här nere i mina breddgrader och innevånarna har för länge sedan vinterförvarat sina dunjackor, vantar och framför allt merinoullstrumpbyxor tillika sockor och underställ.

Idag var jag "precis som vanligt", höll jag på att säga, till gymmet, åttonde gången förresten den här månaden. Det får duga!
När jag kom dit, var det redan full rulle inne i en av gympasalarna med 60-70+ are som skuttade omkring under ledning av en superhurtig qvinna.
Men jag i min vana trogen hoppar ju över sådant, ensamvargen som jag är.
Så, när jag kom in i omklädningsrummet var jag helt själv och behövde inte tänka på att någon såg mina defekter och skavanker, typ skrynkligt skin som hänger lite här och där, åderbråck och missprydande celluliter.
Och för att inte tala om mina långkalsonger i merinoull.
Som jag gömmer noga under alla mina kläder, innan jag går ut till gymmet.
Alltid!
Två timmar senare, åter till omkäldningen.
Alla "tanterna" har försvunnit sedan länge, tack o lov!
Men två unga tjejer är där, men precis klara och går därifrån i endast sina träningskläder, en nätt liten jack över axlarna och skona i handen.
Så nu kan jag smuggla fram mina långkalsonger igen och snabbt som en vessla dra på mig dom och långbyxorna över, PHU!
Mitt stora komplex är dolt och jag kan i normal takt sätta på mig resten.
Det här är ju löjligt!
Varför kan jag inte acceptera att jag ser ut precis så här, rynkig, gammal och grå och i stället försöka se mig som Luddes stuga, vacker i all min nakenhet, med eller utan långkalsonger.

SPÄNNINGEN ÄR OLIDLIG!!!

Jag hoppas fortfarande på att det ska hända!
Sist var utfallet tre nya lotter igen, som i sin tur gav ytterligare två nya.
Ja, så här kan jag hålla på hur länge som helst, i väntan på den stora vinsten.
Nämen skämt åtsido, men nog vore det alldeles underbar att få en tryggad ålderdom och ha en redig pensionsförsäkring i form av en storvinst på triss.
Men nu ska gamle gunsan vara realist och inse att det händer inte mig.
Alltså, jag vet inte om jag vågar skrapa de här sista lotterna och falla tillbaka i fattigdom och armod.
Ty, så länge de ligger där oskrapade, så är jag fortfarande en potentiell miljonär.

Tänk storsint nu gunsan, du har redan vunnit högsta vinsten!
Du har ett förstahandskontrakt på en hyresrätt här i Nynäshamn.
Jag har fortfarande skaplig kontroll över mitt mående och livssituation.
Och framför allt Sofia mår, mot alla dos, skapligt!
Och vad beträffande Erik, så finns han med mig hela tiden och lägger sin hand på en av mina, för dagen, lämplig axel, djävulen eller ängeln.
I fredags var det ängeln, därav trisslotten igår!
Nä, nu skrapar jag dom!

En timma senare!
Nix pix, jag blev inte miljonär den här gången heller, inte ens en lott till!
Jag ska hållas på mattan, annars stor risk för utsvävningar, som tex en spontan utlandsresa, eller lite shopping i någon av våra lokala butiker, eller ett par nya bekväma skor kanske.
Drömmarna håller mig vid liv, för snart händer det!

PLÖTSLIGT HÄNDER DET!

Påsken är äntligen slut, en sådan där familjehelg som det ställs krav på oss att vi ska umgås, äta och dricka gått och pyntat nu igen.
Jag gillar vanlig vardag bäst ändå, när allt är "precis som vanligt"!

Dagen började onödigt tidigt, lugnt med DN och morgonfika.
Av en händelse råkade jag även sitta med min läsplatta och hamnade på Kulturhuset Stadsteatern Stockholms hemsida, bara av nyfikenhet.
Det är så kul att se att det nästan till 100% är fullbokat till Sweeney Todd nämligen.
Men till min förvåning så fanns det tre platser kvar till sista föreställningen den 30/4, varav en var längst fram, nästan mitt på raden.
Jag har naturligtvis en biljett till den kvällen, men långt upp på höger balkong.
Jag är nu ägare av två biljetter till Sweeney Todd, sista föreställningen och därmed är en till salu, den uppe på balkongen, något rabatterad!

Glad och nöjd, packade jag ryggan med träningskitt och begav mig ner mot centrum för att hämta ut lite mediciner på apoteket.
Gick sedan ner till hamnen och satte mig och njöt i solen med fortfarande ett litet leende på läpparna, efter morgonens kap hos Stadsteatern.

Där jag satt, fick jag besök av en and, som ganska direkt insåg att jag inte hade något att bjuda på, utan vända mig ryggen och försvann igen.


Då ringde min mobil, eller rättare sagt spelades "Somebody".
Hemligt nummer!
Hmmm!
Det var från Reumaten Huddinge och jag fick ÄNTLIGEN ett glädjande besked från det senaste
leverprovet, "det ser helt normalt ut, helt normala levervärden"! Gud va jag blev glad! I sex månader har jag varit orolig över det där röda strecket på dataskärmen, som tydde på att jag hade för höga levervärden. En genetisk avvikelse fick jag veta för en månad sedan och att jag bör vara extra aktsam med kosttillskott och alkohol i synnerhet.
Så nu har jag levt i celibat i ett halvår för att rensa levern på en massa skit.
Jag lyckades!!!
Där och då, bestämde jag mig för att gå och lösa in en trisslott som har legat och bränt i plånboken sedan nyåret.
3x90:-, alltså 3 nya lotter.
Stoppade ner dom oskrapade i plånkan och gick till gymmet.
Tre timmar senare hemma, skrapade jag fram ytterligare 3 lotter.


Och när det ändå flöt på så bra, passade jag på att boka flyget till Oslo i sommar
En helt vanlig och lyckosam dag, när det plötsligt hände!

RINGVÄGEN NYNÄSHAMN

Sveriges längsta idrottsplats.

Strandvägen eller Ringvägen som den kallas i folkmun är ett välkänt och mycket populärt stråk längs med kusten i södra Nynäshamn. Vägen används för rekreation av både bilister, cyklister och gående. Sträckan "Strandvägen runt" är ca 6 km lång.

Ifrån mig blir det ganska precis 12 km från dörr till dörr.
En nätt liten promenad som ger både kropp och själ kraft.



Ett alldeles perfekt sätt att utnyttja några timmar en alldeles vanlig påskdag, när det slank ner lite för mycket god mat, dryck och påskgodis dagen innan.

Ett tips till dig som inte har alltför långt till Nynäshamn och ändå har vägarna förbi!
Styr kosan ner mot Strandvägen, parkera bilen vid Hembygdsgården och promenera längs vägen utmed havet.

Upplev dessa magiska vyer, stanna upp vid träningsredskapen som är placerade med jämna mellanrum vid stranden mellan tallarna. Några repetitioner vid varje och fortsätt vidare med havet och solen som inspirerat ytterligare framåt.

http://www.lovhagen.se/default_files/lovhagen_top.jpg
Efter ca 3-4 km kommer du till Lövhagens kaffeservering och vandrarhem, där smakar det ypperligt med en fika och sedan kan man vända åter till bilen. Låter väl som en alldeles underbar utflykt för den bilburna?

Men jag fortsätter vägen fram och åter till mitt lilla krypin på Backlura och landar på balkongen med en mugg kaffe tre timmar senare.

PÅSKAFTON

Nå gamla gunsan, vad gjorde du idag då, fjärde påskaftonen i ditt nya kapitel?

Jo jag var till storasysters kolonilott och käkade Påsklunch!
Vi var där alla tre tjejerna/tanterna samt deras gubbar, så jag var det där femte hjulet igen, "precis som vanligt".
Men jag börjar vara van det nu!
Strålande sol och god mat, knytkalas på verandan i över sex timmar, så nu har jag väl tankat D-vitaminer så det räcker och blir över.

Den ensamma lilla styvmorsviolen hittade jag där i gräsmattan och såg den som ett symboliskt tecken, att systrarna Person från Nyland, Ångermanland, var samlade för första gången på evigheter, just en påskafton. Ty, Styvmorsviolen är Ångermanlands landskapsblomma.
Visst är det väl ovanligt tidigt förresten att den redan blommar?
"Ur led är tiden"