onsdag 9 december 2015

HELGA NATT!


Ja det höll verkligen på att bli riktigt natta, som vi säger i norrland!
TY!
Klockan 21:39, fick jag ett sms från SJ!
Hej! Ditt tåg har blivit inställt på grund av rådande väderlek. Detta medför att vi inte kör någon ersättningstrafik på sträckan. Vi beklagar detta. För ombokning eller återköp av din resa, vänligen använd länk:..........!
Alltså kvällen för!
Paniken lyste i hela mig och studsade mellan väggarna med rikoschetter från golv till tak!
Ett snabbt sms till stora syster!
"Jävla skit, det blir ingen resa, alla tåg är inställda"!

Strax efter, fick jag telefon från svåger Per, som hade SWEBUS uppe på skärmen och var bara sekunder ifrån att boka en buss åt mig istället!
JAAAA tack, boka!!!!
22:09 hade jag en bussbiljett till Göteborg!
22:50 var alla bussar fulla till Göteborg!

Klockan 11:00 lördag den 5/12 rullade jag neröver i gott sällskap med en trevlig medresenär, kvinna i min ålder, med en vitt skild livshistoria än jag. Spännande att lyssna på någon som levt ett liv me fyra barn, åtta barnbarn, pengar i överflöd, men ändock några "vägbulor" under tiden, typ sjukdom, som lyckligtvis slutade gott!
Men jag är glad och lycklig ändå, när jag tänker på min historia och mina så kallade vägbulor.
Hon däremot chockades och förvånades över mitt öde!
Hur olika det kan vara, men ändå att vi kan glädjas över det vi har, oavsett det lilla eller allt överflöd!
Efter fyra timmars samvaro på bussen, hon klev av i Jönköping, så skildes vi åt som riktigt goda vänner med en hjärtlig kram!
Nu hade jag två och en halv timma kvar innan ankomst till Göteborg!
Stressen steg, eftersom jag skulle vara framme klockan 17:30, precis då jag egentligen skulle inta min trerätters på The Theatre, Gothia Towers!

Men min Guardian Angel fixade så att jag trots alla vedermödor hann till bords till klockan 17:45, gör om det, den som kan!


O helga natt, o helga stund för världen,
då Gudamänskan till jorden steg ned!
För att försona världens brott och synder,
för oss han dödens smärta led.
Och hoppets stråle går igenom världen,
och ljuset skimrar över land och hav.

fredag 4 december 2015

OCH NU DRAR HON IN ÖVER LANDET!



Efter Gorm – nu sveper stormen Helga in över Sverige.

SMHI har utfärdat flera klass 2-varningar för stormbyar i Östergötland, Örebro och delar av västra Götaland på grund av stormen Helga– på flera håll har vindhastigheten nått orkanstyrka.

Strax innan klockan 16 var omkring 40 000 hushåll strömlösa.

Tre tåg står stilla utan el och värme, de ska evakueras så snart som möjligt. Säkerhetsaspekter sinkar dock evakueringen.


Helga alltså!
Å precis lagom till jag ska ut och färdas igen!
Så nu gäller det att hon drar åt tyglarna och hejdar sig, för i den arla morgonstunden ska jag besitta pendeltåget mot vår vackra huvudstad och därefter ta SJ mot Göteborg, sveriges framsida, som somliga vill påskina!
Ja, där är det nog bara Peter Jöback som skiner numera, med sin alldeles strålande julkonsert "Jag kommer hem igen till jul"!
Tyvärr har det kommit en hel massa grus i morgondagens trevligheter, för att kategorisera det hela från börja, så är det ju det här med Helga då!

Hur ser det ut imorgon med pendeltåget?
Hinner jag fram till Centralstationen?
Kommer tåget att avgå från Centralstationen överhuvudtaget inom rimlig tid!
Tre av mina väntande vänner från naboland har avbokat p.ga sjukdom, så undertecknad får sova allena på det stora hotellet och kommer förövrigt att sakna mina vänner otroligt mycket, med hopp om snar bättring!

Nå, jag har god marginal, är alltid ute i god tid!
Typ, precis som när jag var en lite ung jänta och skulle till tandläkaren, tidig morgon, på mitt sommarlov!
Vem satt tåååångt innan på stentrappan i morgonsolen och väntande på att tandsköterskan skulle komma och öppna dörren och släppa in mig i väntrummet!
Jo det var gunsan, nervös men på plats, alltid i tid!

Nu är det en helt annan nerv i kroppen, längtan, förväntan och äventyret kan börja, ännu en gång!

Peter, jag kommer imorgon, oavsett Helga!

onsdag 2 december 2015

PÅ SKAKIGA BEN!



Idag tog jag mig i kragen och satte på mig mitt ansikte, klev ur mjukisdressen och drog en borste genom håret, det var ett tag sedan nu, nämen så illa det låter, men väldigt nära sanningen!
Och just som jag var klar med det, ringde min kompis Mia och vi bestämde att mötas nere i centrum!

Dunkappa, mössa och vantar, det var också länge sedan!

När jag hade gått ca tio minuter och skulle ta mig upp för en stentrappa, stöp jag på översta trappsteget och föll handlöst rakt fram och landade på alla fyra!
Jag tog mig upp så fort som möjligt, lite generad att det kanske var någon som såg mig i denna pinsamma ställning mitt på dagen!
Fångade en lyktstolpe direkt intill och höll mig i den en stund och blundade, fortfarande vimmelkantig och pinsam.
Tillslut satta jag mig på trappan med huvudet lågt lutat mellan benen och vilade!
Det kom en kille och gick mot mig, "å nej, han må väl inte stanna och undra hur jag mår, om jag behöver hjälp", men till min lättnad gick han bara vidare, han trodde väl att jag var en gammal alkis!

Där jag satt, insåg jag att det hade kunnat gå riktigt illa och att jag bara hade stukat båda handlederna, gjort illa min jävla fingerstump och stött båda knäna ordentligt och byxorna höll med en hårsmån!

Efter check, gick jag vidare ner till hamnen och mötte Mia, hon käkade lunch, jag tog två kaffe, hade tappat matlusten och sedan skjutsade hon mig hem!
I denna stund känner jag av höger handled väldigt mycket, den vänstra klarade sig bättre och knäna är uppskrubbade.

Gunsan kanske var lite övermodig idag!

tisdag 1 december 2015

MANHATTAN SKYLINE


Okej, vad har nu det med 1:a december att göra?
Jo, den här alldeles underbara bilden kommer från min almanack för december månad som hänger på min toadörr och där har den hängt ända sedan julen 2013!
Så egentligen gäller den för 2014, men det skiter jag i, ty den är alltför läcker för att plockas ner!
Jag fick den i julklapp av storasyster och svåger till julklapp, som av en händelse och påminnelse om mitt livs resa på egen hand, just till New York!

Jag kan liksom inte få nog av de tolv bilderna i almanacken som visar New York under årets olika årstider!

Om min Guardian Angel vill, så kanske jag får den äran i sinom tid!
Gud va det lät gammalmodigt!
Nu är det förresten bara en månad kvar till 2016 och min fina almanack får hänga med även då!

måndag 30 november 2015

BESÖK AV STORMEN GORM!



Som ett avslut på en knepig vecka, med buller och bång!
En vecka som jag har varit förkyld, vad allt det nu innefattar, feber, snuva och tät i luftvägarna samt hosta!
Men som ett under, håller jag redan på att pigga på mig, kan det ha att göra med influensavaccinationen som jag tog för tre veckor sedan?

Men tillbaka till Gorm!
Natten till idag var minst sagt stökig där ute bland skuggorna från träden och jag hade svårt att stänga ute ljudet från vinden!
När Gorm hittade min balkong, dunsade en kruka ner i golvet och gick sönder!
Jag hann tänka, "där gick krukan"!
Småpotatis, med tanke på alla omkullvälta träd, krossade hustak, avsaknad av elektricitet för tusentals hushåll!
Min trasiga kruka får symbolisera, det fnuttiga mot det globala klimatförstörelsen som kommer att påverka oss alla, om vi inte tillsammans spottar i nävarna och hjälps åt att vända denna olycksbådande trend!

Igår var det första advent och som vanligt har jag plockat fram det viktigaste av allt sedan länge och tände ett ljus i staken, under ljuv julmusik!

Kvällen bjöd även på Bingolotto på tv4 och av en händelse, hade jag köpt en bingolott, ty Peter Jöback och Cookies n Beans gästade Bingolottostudion!

Var är inte sleven, om inte i grytan?
Det var säkert minst tjugo år sedan sist jag duttade på dessa spelplaner och precis som då, jag vann ingenting, men jag fick stilla min abstinens efter Peter och Kakorna inför den kommande helg!

lördag 28 november 2015

ETT KÄRT MINNE!


Lagom till adventpyntandet och ännu en djupdykning bland mina väl valde sparade julgrejor!
Och som en liten uppmaning till alla föräldrar!
Kasta aldrig era barns dagisalster, eller jag kanske ska säga förskolealster, för ni i den yngre generationen vet väl inte vad dagis är!
I vilket fall, vi vet inte om våra barn kommer att överleva oss och om olyckan är framme, så kan en liten träbit, omsorgsfullt målad i rött, vitt och svart, till en tomte, vara det enda som finns kvar efter er barn, stor som litet!

I mitt fall finns det en hela drös med dagisalster och diverse efter Erik, även några väl valde babykläder som kära minnen!
Kära minnen som alltid finns kvar!

onsdag 25 november 2015

BOMBER, GRANATER OCH TAKDROPP


Fan va jag har svurit idag!

Förkyld är bara förnamnet och det piprinner ur näsan, jag nyser som ett tok och jag hostar hela tiden!
Och mitt i det, ligger jag bara på soffan och inte blir det bättre av det, snarare sämre!
Så sagt och gjort, jag klättrar i klädkammaren efter mina adventstjärnor, för nu måste det hända något!

Årets mest irriterande syssla, att montera, kolla och byta lampor, klättra upp och ner, binda med ståltråd, rata trasigt och torka snor!

Jag hatar det här och svär som en borstbindare under tiden!

För precis när jag står där uppe på köksstegen och fixar, nog fan börjar det rinna,

eller så kommer det en sån där jävla nysning x 3 och jag får avbryta allt och klättra ner igen!
Å snart ska tjafset bort igen!

Avslutade med det enklaste och viktigaste advent och julpyntet, ljusstaken, julboken och det bästa av allt, julmusiken!

Det räcker så här!