GOTT NYTT ÅR!

De senaste åtta åren har ingen nyårsafton varit lik den andra och den här bjöd på något som jag aldrig varit med om tidigare heller, helt allena här hemma i Sofias lägenhet!
Hon är inbjuden till nyårsfest med vänner och assistenter och i år valde hon bort mig, tydligen är det pinsamt att komma med mamma!
Däremot bestämde X:et och jag att tillbringa kvällen tillsammans med en massa räkor och tillbehör!
Dessvärre avbokades även det i all hast på grund av sjukdom.
Så här har jag precis duttat klart på jäntans bingolott, ingen vinst alls den här gången, inte alls oväntat förresten!
Madrassen är uppumpad och bäddad, pyjamaspartyt kan börja tillsammans med I, me and myself framför tv:n och Hälsoresan!
Om jag ids vänta in tolvslaget är tveksamt, så därför passar jag på att hälsa dig ett riktigt Gott Nytt år!
Jo det var så sant, helt själv är jag ju inte, kaninen/barnbarnet Electra är ju här också och lite ögongodis i blickfånget förutom tv:n!

Puss och kram där ute och för allt i världen ha hand om varandra!

FILMTAJM

I gott sällskap!
SOS - en segelsällskapsresan:
Stig-Helmer och hans vän Ole hamnar mitt bland det fiiina folkets midsommarfirande i Stockholms skärgård.
Det blir en blöt tillställning och en midsommar ingen av den kommer glömma i första taget!

Mitt goda sällskap består av min jänta Sofia och barnbarnet/kaninen Electra, samt Carola Häggkvist och Peter Jöback i form av pärlplattor, flott ska det vara!
Chips och julmust har vi som bioskaffning!

NORRA SKENET!

Umeå Universitet!
Jag tog mig en välbehövlig promenad idag, för igår degade jag hela dagen gå grund av blåsten, som är min värste fiende!
En skön, frisk promenad på ca 45 minuter från Mariehem till Universitetssjukhuset, för att åter igen besöka min gamla arbetsplats, Anne ville ju också träffa mig och hon är ju så go å krama den jäntan!

Nå, på min väg dit, träffade jag en mamma till en kompis till Sofia, så vi språkades efter en hjärtlig kram, om gemensamma angelägenheter och sedan vidare till 7:an, Oral Diagnostisk Radiologi och den där fina julgranen i väntrummet och Anne såklart!

Efter några koppar kaffe och lite skvaller, så tog jag samma väg "hem" igen, ca 45 minuters promenad, bra där gunsan!

Kvällen har därefter bestått av pärling och åter pärling, innan jag skulle avlösa assistenten!
Så nu sitter jag här, nöjd och belåten med dagen, som gett mig både kramar, motion och pyssel!
Livet behöver inte vara mer komplicerat än så här, det gäller bara att prioritera och glädjas över det man har kvar att göra!

DET BLIR LJUSARE NU!

Det lilla snötäcket som lagt sig här i norr lyser upp den annars så mörka årstiden och dagarna är alltför korta, man hinner knappt borsta tänderna på morgonen, förrän det är mörkt igen och man vänder där i dörren på väg ut!
Nämen skämt åsido, jag hinner knappt fånga ljuset!
Tack o lov har det vänt nu, dagarna blir längre, julhelgen är avklarad, jag jag säger avklarad, som att jag har överlevt ännu en gång den helg som ger mig dålig smak i munnen!
Förväntningarnas högtid, grusade förhoppningar och mammons girighet!

Sofia och jag har iallafall pärlat vidare här vi köksbordet, så här är det ingen förlorare eller sura miner, nä bara lugn och ro, därför önskar jag att alla där ute också fick, åtminstone någon gång få känna hur det är att fira jul i det lilla!

JULAFTONSMYS!

I dubbel bemärkelse, för här sitter jag med världens starkaste, tuffaste och mest godhjärtade jänta, min jänta och vi har en sån där sköööön julafton, som om det vore en helt vanlig lördagskväll, förutom att vi har gett varandra lite paket att öppna, bara sådär!
Vi pysslar, snackar, skrattar och bara umgås som mor och dotter!
Till skillnad från en helt vanlig lördag, står det en plastgran här bredvid, grann så det förslår och med ett stort antal paket därunder!
Okej, vi var tre stycken som käkade mat tillsammans, men efter det var avklarat, så var vi bara två!

Efter disken var avklarad, satte vi igång och "pärlade"
Resultatet kan vara lite kryptiskt för somliga, men vi har full koll, så nu är dt bara resten kvar!

God fortsättning på julaftonsnatten!

SAKNAD!

Idag är det precis sju år sedan vi följde Erik till den eviga vilan där bland furorna, då var det upplyst av ett skönt snötäcke, idag endast barmark och fruset, men fortfarande lugnt och fridfullt!
Tyvärr så var det tydligen väldigt länge sedan någon var där och hälsade på, därför var det endast en frusen, nedvissnad och obestämdbar planta kvar där, som jag städade bort, resten var fastfruset och ledsamt!
Så en liten krans och några gravljus fick sätta lite julkänsla över den sorgliga synen som jag möttes av efter min långa färd dit!

Men som jag brukar tänka och känna när jag är där, han är inte här, han är lite här och där och lite överallt "precis som vanligt"!
Men gud va jag saknar honom och jag skulle kunna göra vad som helst för att få tala med honom en gång till, åtminstone på telefon!

ETT KÄRT ÅTERSEENDE

Min fina julgran på "jobbet" som numera står i väntrummet sedan några år sedan, tidigare hade vi den ute i korridoren!
Det där med de röda rosetterna var faktiskt min ide sedan urminnes tider, så jag blir lika glad varje gång jag kommer tillbaka runt jul och ser att "mina röda rosetter" fortfarande får vara med!
När man kommer dit så här precis några dagar innan jul, så är många av personalen på ledighet, men ändå lyckades jag skrapa ihop hela fem härliga kramar, inte dåligt pinkat av en avdankad medarbetare!
Jag har sagt det förut, men säger det nu igen!
Världens bästa arbetsplats och i synnerhet arbetskamrater på Oral Diagnostisk Radiologi, THU, Umeå!

Jag tror att jag hinner med ett till besök innan jag reser hem igen, så på återseende inom kort Röntgenstrålarna!